Välfärdens människosyn 1

Hur ska det gå för Christina? 2

Åldersstruktur – 18 år 65 + år

Folkvandring! 4

Pengar! Välfärd 1.0 kommer, allt annat lika, att bli 200 miljarder dyrare fram till 2035, dels därför att vi gamla är dyra i drift och blir allt fler, dels därför att Välfärd 1.0 bygger på en falsk människosyn. 5

Pengar! Välfärd 1.0 kommer, allt annat lika, att bli 200 miljarder dyrare fram till 2035, dels därför att vi gamla är dyra i drift och blir allt fler, dels därför att Välfärd 1.0 bygger på en falsk människosyn. Statens direkta kostnader för invandringen väntas ligga på ca 60 miljarder under Året efter räknar man med 70 miljarder. Till detta kommer kostnaderna i kommun/landsting för bland annat skola, vård och omsorg. 6

Illusioner kan vara farliga! Demokrati och välfärd är inte något som vi äger - de måste återskapas och försvaras, dag för dag. Om vi tar dem för givet förlorar vi dem. 7

Vill du påverka? Frågan är inte om ändringar kommer utan om du vill påverka vilka de blir och hur de genomförs! 8

Frågor För vilken sorts människa ska Välfärd 2.0 utformas? Vad menas med välfärd? 9

Välfärdens människosyn ”det oskrivna bladet” 1930: ” Ge mig ett dussin friska och duktiga spädbarn, och en miljö enligt mina bestämda specifikationer att uppfostra dem i, så garanterar jag att jag slumpmässigt kan ta vilket som helst av dessa barn och utbilda det till en specialist efter mitt eget val, till läkare, advokat, konstnär, affärsman och, förvisso, även tiggare och tjuv, och detta oberoende av barnets talanger, intressen, böjelser, läggning, fallenhet och rasmässiga härkomst.” 10

Välfärdens människosyn ”djuret som blev människa” 2008: ”Att fråga vad som är viktigast, arv eller miljö, är som att fråga: Vad är viktigast för en ytas storlek, längden eller bredden?” 11

Välfärd talets människosyn är - trots de nya forskningsresultaten - fortfarande en viktig utgångspunkt för sociallagstiftningen (Välfärd 1.0), liksom för hur vi under 1900-talet utformat lagstiftningen kring arbets- och bostads-marknaderna. 12

Välfärd talets människosyn är - trots de nya forskningsresultaten - fortfarande en viktig utgångspunkt för sociallagstiftningen (Välfärd 1.0), liksom för hur vi under 1900-talet utformat lagstiftningen kring arbets- och bostads-marknaderna. Den synen har bidragit vid uppbyggnaden av den maktplattform som S skapat i gränsmarken mellan särintressen och myndighetsutövning. 13

Välfärd 1.0 arbete Arbetsmarknadens regler är präglade av två perspektiv: Socialdemokratins historiska syn på företagandet som ett nollsummespel – det en tjänar förlorar en annan. Företagande är därmed ett utslag av själviskhet, girighet. Socialdemokratins ambition är att skydda anställda mot denna girighet. 14

Välfärd 1.0 arbete - lägstalöner 15

Lagstadgade lägstalöner 16

17

Välfärd 1.0 bostad Så här skrev S om sin bostadspolicy (2008): ”... Därför måste bostaden också betraktas som en social rättighet och samhället måste ha ett ansvar för att trygga bostads- försörjningen. Vi vill ha ett samhälle där alla människor, inte bara de med goda ekonomiska förutsättningar, ges möjlighet att leva i bra bostäder till rimliga kostnader i en stimulerande och trygg miljö.” 18

Bostadsmarknaden fler bostäder! Hyressättningsreglerna 19

Bostadsmarknaden fler bostäder! Hyressättningsreglerna Tillgången på, och kostnaderna för mark 20

Bostadsmarknaden fler bostäder! Hyressättningsreglerna Tillgången på, och kostnaderna för mark Kraven på tillgänglighet 21

Bostadsmarknaden fler bostäder! Hyressättningsreglerna Tillgången på, och kostnaderna för mark Kraven på tillgänglighet Byggkostnadsutvecklingen 22

Välfärd 1.0 bostad 23

Invandring! 24

Välfärd 1.0 Mycket vill ha mer när ”någon annan” betalar! Våra förväntningar på stötskydd känner inga gränser! 25

Välfärd 1.0 Vi har byggt samhällssystem som gjort individen beroende av ’samhället’ - och nu klarar inte ’samhället’ sitt uppdrag längre 26

Vad menas med ”välfärd”? När människor lever på existensminimum står stötskydd i fokus! När människor känner sig trygga rent fysiskt - vad blir då viktigt? 27

Välfärd – eller färdas väl? Sociologen Aaron Antonovsky flyttade på sjuttiotalet fokus från externa faktorer som orsak till ohälsa till individens förmåga att hantera dessa faktorer som orsak till hälsa. 28

Välfärd – eller färdas väl? Sociologen Aaron Antonovsky flyttade på sjuttiotalet fokus från externa faktorer som orsak till ohälsa till individens förmåga att hantera dessa faktorer som orsak till hälsa. Han utvecklade begreppet ’känsla av sammanhang’ för att beskriva förutsättningen för att människor ska må väl, förbli friska. Vi människor, sade han, behöver ha en grundläggande upplevelse av att det som sker är förutsägbart, begripligt och meningsfullt. 29

Konsten att färdas väl genom livet social miljö Svenska forskare har konstaterat att en bra social miljö: minskar risken för dödsfall i hjärt-/kärlsjukdomar med 30 – 40 % minskar risken för demens/Alzheimers med 30 – 50 %. Vi vet också att en dålig social miljö är lika farlig för hälsan som att storröka! Ensamhet ökar risken för hjärt-/kärlsjukdomar, Alzheimers, fetma, sämre sömn, lägre motståndskraft mot infektioner, alkoholism, depressioner och självmordstendenser. 30

Välfärd 1.0 stöttålighet Svenskarnas tillgång på ”egna pengar” (fattigaste tiondelen till vänster, rikaste till höger) 31 Den fattigaste tiondelen Den rikaste tiondelen

Välfärd 2.0 stöttålighet Vi bär på arvet från förfäder som var överlevare i flockens värld. Vi är: själviska, men angelägna om att höra till aggressiva, men lojala mot de närstående Vi fungerar bäst när vi har kvar ”befälet” och behövs för omgivningen. 32

Välfärd 2.0 stöttålighet Bygg på individens behov av att behålla befälet i sitt liv! Tänk ”incitament” och ”ansvar för egna val” – snarare än mer ingenjörskonst! Underlätta för alla att bygga samla resurser! 33

Vill du påverka? Frågan är inte om ändringar kommer utan om du vill påverka vilka de blir och hur de genomförs! 34

Vad får jag för att jag lever i en demokrati? 35

Vad krävs för att jag ska kunna leva i en demokrati? 36

Vad krävs av mig för att jag ska kunna leva i en demokrati? 37

Antal medlemmar i politiska partier 38

Dags att summera! Akuta påfrestningar: Vi blir för få som är i arbetsför ålder; Vi klarar inte att finansiera Välfärd 1.0; Vi utsätter människor som flytt för sina liv för omänskliga påfrestningar. 39

Dags att summera! Akuta påfrestningar: Vi blir för få som är i arbetsför ålder; Vi klarar inte att finansiera Välfärd 1.0; Vi utsätter människor som flytt för sina liv för omänskliga påfrestningar. Påfrestningarna förvärras av: Politiker som är rädda om sina egna jobb; 40

Dags att summera! Akuta påfrestningar: Vi blir för få som är i arbetsför ålder; Vi klarar inte att finansiera Välfärd 1.0; Vi utsätter människor som flytt för sina liv för omänskliga påfrestningar. Påfrestningarna förvärras av: Politiker som är rädda om sina egna jobb; Väljare som vill ha kvar sina ”bekväma” bidrag; 41

Dags att summera! Akuta påfrestningar: Vi blir för få som är i arbetsför ålder; Vi klarar inte att finansiera Välfärd 1.0; Vi utsätter människor som flytt för sina liv för omänskliga påfrestningar. Påfrestningarna förvärras av: Politiker som är rädda om sina egna jobb; Väljare som vill ha kvar sina ”bekväma” bidrag; Särintressen som sätter sina medlemmars nytta före landets; 42

Läs mer på: 43