Södertälje - SRF Premiefördelningsprinciper 2016-06-21.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Presseminarium Arbetsmarknaden i september Nyheter i Arbetsförmedlingens redovisning av månadsstatistik Clas Olsson Analyschef Håkan Gustavsson.
Advertisements

Bra villkor på jobbet Bli medlem i ett Sacoförbund – det tjänar du på
Belysning Sjöglimtens Samfällighet
Prismodell och samverkansavtal
Båtklubbsförsäkringen ……...
Bakgrund Grupplivförsäkring för pensionärer har funnits i drygt 25 år och gjort nytta för många kunder. En grupplivförsäkring är en riskförsäkring. En.
FÖRETAG OCH MARKNAD KALKYLER OCH BESLUT.
Översyn av internhyresmodell
Utvecklad ägarstyrning för landstinget och kommunerna i Norrbotten
Extrastämma för att konfirmera stadgeändring 25 januari kl i föreningslokalen Dagordning § 1 Stämmans öppnande § 2Val av ordförande vid stämman.
Kostnader för läkemedelsförmån samt läkemedel i slutenvård Observera! Förändrad statistik för slutenvården fr.o.m. år 2010 Utveckling t.o.m. januari 2012.
Genomförandeplan för Dalarnas län inom området barn och vuxna med funktionsnedsättning (LSS) 2013 – april 2014.
Hälsinglands utb förbund Förslag till hantering av ekonomi Presentation för ks feb 2014.
Kostnader för läkemedelsförmån samt läkemedel i slutenvård Observera! Förändrad statistik för slutenvården fr.o.m. år 2010 Utveckling t.o.m. februari 2012.
Socialinvesteringsfond Norrköpings kommun
Resursfördelning
Tillsynsplaner Länsstyrelsens tillsyns- och stödverksamhet enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor.
Nytta per skattekrona - Arbetsmodell för att öka, utvärdera och upphandla nytta i offentliga verksamheter Johan Gunnars, Chef Strategiska Projekt.
Ramavtal om löner m.m Mellan ST och STP.
1 Pension & omställning 10 februari Informationsmöte scenkonstpensionerna  Inledning  Avvecklingen av Pisa (SPV)  Förhandlingar om nytt system.
Vårdval i primärvården
Avropsprocessen, del 1 Maria Gil, Enheten för IT-upphandling.
Målrelaterad ersättning i sjukhusens ersättningsmodell Målrelaterad ersättning i sjukhusens ersättningsmodell Tankar om effekter och vidareutveckling.
Risk och försäkring - Information om Stockholmsregionens Försäkring AB
Erik Höglin Konsekvenser av att införa ett balansmål för finansiellt sparande i offentlig sektor 14 augusti 2015.
Per Sjöstrand Rådek KB ett revisions och redovisningsföretag i Södermanland.
Välfärdens finansiering 1. Hur ska det gå för Christina? 2.
Välfärdens finansiering 1. Hur ska det gå för Christina? 2.
En ändamålsenlig kommunal redovisning (KomRed) Gunvor Pautsch.
Verksamhetsrapport 2016 Verksamhet xx - medarbetare Svarsfrekvens Verksamhet xx 100% (100 svarande/100 mottagare) Svarsfrekvens AcadeMedia totalt 76% (6103.
Risk och försäkring - Information om Stockholmsregionens Försäkring AB
Avtalsförhandlingar 2016 KFS yrkanden avtal -16. Branschanpassade avtal Skapar bästa möjliga förutsättningar utifrån branschernas speciella villkor Ger.
Full kostnads- redovisning enligt SUHFs redovisnings- modell? MyndigheterFormas Vinnova SIDA SNV Vetenskapsrådet FAS StiftelserSSF STINT Mistra KK-stiftelsen.
Ekonomirapporten, april 2016 – Om kommunernas och landstingens ekonomi Diagrammen.
Stockholmsregionens Försäkring AB Bolagsstämma 30 mars 2016 VÄLKOMNA!
För att uppdatera sidfotstexten, gå till menyn: Visa/Sidhuvud och sidfot... 1 Pressträff 22 december 2015: Så blir pensionen 2016.
Ersättning för eget instrument 28 oktober 2016
Stockholmsregionens Försäkring AB Bolagsstämma 30 mars 2017
Individuell fördelning - men hur?
Försäkringsjuridik för aktuarier II
Utredning – gemensam organisation i Norrland
Information på Uppföljningsmöte
Delårsrapport Augusti 2017 Barn- och utbildningsnämnden
Ekonomisk tillväxt Produktion och levnadsstandard
Hur mår niondeklassare i Sörmland? Trender
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Tandvårdsförmåner - det statliga tandvårdsstödet
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Direktiv till Budget
Kommunassurans Syd Försäkrings AB
Inackorderingavtal – Pensionat/ Dagis
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Information på Uppföljningsmöte
Tandvårdsförmåner - det statliga tandvårdsstödet
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Komponentredovisning
Bidrag från CSN För dig på gymnasiet.
En skolpeng höljd i dunkel?
Försäkringsrörelselagen
Samordnad utveckling för god och nära vård
Hjälpmedelsförskrivning
VÄLKOMNA! Pressträff 17 mars 2016.
Rösjöskolan Elever åk 3, 6 och svar, 92%
Ekonomi Vårdval fysioterapi
Försäkrings AB Göta Lejon
Presentationens avskrift:

Södertälje - SRF Premiefördelningsprinciper

Agenda SRF bakgrund och principer (1, 6)1, 6 Aktieägaravtal (2, 4, 5)2, 4, 5 Premiemodellen (7, 8, 9, 10, 13)7, 8, 9, 10, 13 Södertälje vs. Övriga 20 – Försäkringsvärden och premier (3, 14, 15)3, 14, 15 – Självrisker (16)16 Förebyggande arbete (11, 12)11, 12

Bakgrund och principer (1, 6)1, 6

Ägare – 21 av 26 kommuner

Varför SRF? Dåligt skaderesultat Bristande RM eller otur? Inga offerterUtredning KSLRM fokus! 2008: Eget försäkringsbolag Fördröjning pga LOU 2011: Start SRF

Verksamhetsmål Stödja och förbättra kommunal riskhantering Långsiktig och stabil riskfinansiering

Aktieägaravtal (2, 4, 5, 8)2, 4, 5, 8

Aktieägaravtal Ursprungligen tecknat 2008 – Anders Lago, KD – Berit Assarsson, KSO Förändrat – Premiemodell

Bolagets syfte Ägarnas totala behov av riskfinansiering Långsiktigt och stabilt meddela försäkring Möjliggöra, underlätta och stödja kommunal riskhantering Minska skador, förluster och störningar SRF ska på bästa sätt tillgodose försäkringsbehov genom självbehåll och återförsäkring

Beslut Styrelsen måste vara enig, annars krävs stämmobeslut Premiemodell bestämd av stämman Alla aktieägare har en röst September 2014 enades ägarna om en förändring som formellt skrevs under 2015

Premiemodellen (7, 9, 10, 13)7, 9, 10, 13

Beslutsunderlag Modellen presenterades i en PM från KSL enligt följande: Initial premie tkrMarknadspremie föreg. år Omkostnadsdel %10Fasta kostnader för systemet, i stort oberoende av utfall Storskadepremie %10Premie som avser toppskador och måste bäras solidariskt av alla Säkerhetsmarginal %10Del av premien som ska vara en kalkylerad buffert för variationer i utfallet Förbehållspremie %30Den totala andel som hålls fri från utfallsberoende Jämförelsepremie %70Den andel som jämförs med skadeutfallet och alltså grundar premiejusteringar uppåt eller nedåt Variationsbredd %15Bestäms av medlemmarna

Premiemodell - avtal Den individuella premien för de försäkrade kommunerna skall fastställas årligen inför varje förnyelse enligt en av parterna fastställd modell. Modellen innebär i princip att premien är utfallsberoende och beräknas på ett rullande treårigt genomsnitt. Varje inträffad skada påverkar därigenom under det år den inträffar och ytterligare två år. Därefter rullar den bort. Modellen skall tillämpas redan från och med första året. Premien beror av en jämförelse mellan en del av premien, den s.k. jämförelsepremien, och skadeutfallet. Parterna skall fastställa den del av premien som skall vara jämförelsepremie. Resten av premien benämns förbehållspremie. Skadeutfallet beräknas som summan av utbetald ersättning och gjorda avsättningar för kommande utbetalningar. Relationen mellan utfall och jämförelsepremie grundar tillägg (malus) eller avdrag (bonus) på premie till nästföljande år. Ändringen av premien från ett år till ett annat skall begränsas till ett procenttal som fastställs av parterna.

Formel 2011 Generell justering för att uppnå 76,5 MSEK

Ursprungsexempel ÅR 1ÅR 2ÅR 3ÅR 4ÅR 5 Premie år 1 resp.justerade premier följande år tkr2883,02450,62818,13025,02983,0 Jämförelsepremie (70%)2018,11715,41972,72117,52088,1 Skadeutfall tkr400,05000,0725,00,0250,0 Summa utfall/summa premie (max 3 år) %-80,244,67,3-1,4-84,2 Justering % +/--15,015,07,3-1,4-15,0 Verklig justering av premien-432,5367,6206,8-42,0-447,5 Justerad premie inför nästa år2450,62818,13025,02983,02535,6

Tidsaspekt Kortare tid än 3 år relativt meningslöst Ursprungligen svårt med statistik Långa tider ger för mycket genomslag för enstaka storskador ”Marknadsstandard” existerar inte Revidering kommer att övervägas under den nya modellen

Premiemodell 2015 Den individuella premien för parternas olika försäkringsslag och risktyper skall fastställas inför varje förnyelse i enlighet med en modell som återspeglar kollektivets strävan att uppnå självkostnad över tiden för det faktiska skadeutfallet samt en rättvis fördelning av denna kostnad mellan parterna. Premiemodellen skall därför minst reflektera skadeutfallet över en jämförelseperiod, mätbara förändringar i riskhanteringsarbetet samt individuella och försäkringsspecifika riskfaktorer. Särskilda villkor kan fastställas för försäkringar som uppvisar en onormal utveckling eller som är av ett sådant speciellt slag eller särskild underliggande risktyp att de bör särbehandlas från kollektivet. Det åligger styrelsen att fastställa de övergripande parametrar som modellen skall ta hänsyn till och redovisa bakgrund och resultat av modellen för årsstämman.

Uppdelning kommun/bolag 2011 – 2013 gjordes fördelningen utifrån ingångsvärden Memo om principer: – När SRF startade 1 januari 2011 så fastställdes premiebehovet för kommun- och företagsförsäkringarna utifrån en långsiktig syn på hållbarhet inom försäkringsrörelsen, men baserades på vad som varje ingående enhet betalade under föregående års program med Trygg Hansa. Premieberäkningsmodellen (+/- 15%) baserades på varje kommuns sammanlagda skaderesultat för alla ingående enheter, d.v.s. varje enhet fick samma totala premieförändring jämfört med föregående år. – Vi har sedan dess vid upprepade tillfällen påpekat att hur den här premiesumman fördelas inom kommunkoncernen är helt och hållet en fråga för kommunen självt, där SRF inte har någon speciell synpunkt.

Södertälje vs. Övriga 20 (3, 14, 15, 16)3, 14, 15, 16

SRF försäkrade värden (2014) Totalt 152 (10 9 ) Södertälje 38.7 (10 9 )

Andel totalpremie

Premieutveckling

Agg. premieförändring

Andel skadekostnad

Relation premieandel vs. skadeandel

Självrisker Alla självrisker har likställts mellan kommunerna vad gäller annat än brand Brand går från 5 MSEK för 3 kommuner ned till 10bb för de minsta, med de flesta på 2 MSEK Fullt möjligt att ändra

Förebyggande arbete (11, 12)11, 12

Generellt Det absolut viktigaste området för att sänka riskkostnader över tid Krav riktas mot brandskador och vattenledningsskador (ännu ej färdiga) Runt 55 MSEK besparingar om direktkopplade brandlarm hade funnits

Behandlingslogik Riskkostnad Skade kostnad Skydds kostnad

Captivets fördelar Inga marknadshänsyn vid kravställningar – Kombilarm – Asylboenden Inga krav ställs om inte kollektivets riskkostnad förbättras: Inget vinstintresse Inga självändamål

Premiepåverkan 2016 första gången som den nya modellen skall hanteras Ingenting ännu fastslaget Behov av objektiva bedömningar Absolut någonting som skall genomföras