Sida 1 Svenskarnas semesterplaner 2008 Pengar - Resor - Miljö Baserat på en undersökning från Synovate för Nordea Anna Bäcklund Privatekonom Juni 2008.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Carina Begquist Palm, 12 april
Advertisements

Syfte och upplägg Syftet med undersökningen är att få information om svenskarnas kunskap och inställning till samarbete mellan våra grannländer utifrån.
Rätt jobb eller jobb snabbt? AEA:s opinionsundersökning 2013.
Vem bor i HSB 2009?. Sammanfattning •Ca bostadsrättsföreningar i HSB • personer bor i HSB.
Rapport Allmänheten om vegetarisk mat Djurens Rätt
Julshopping 2012 Ingela Gabrielsson, Privatekonom Nordea
Svenskarnas shoppingmotiv – förnuft eller glädje? Ingela Gabrielsson, privatekonom 1.
AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT RAPPORT TILL ALCOHOL UPDATE 2009 SVENSKARNAS ATTITYDER TILL GRÄNSHANDEL MED ALKOHOL.
Så kan vi tänka oss att använda en skatteåterbäring 1 • Ingela Gabrielsson Privatekonom
Relationsekonomi – så ser vi på partnerns privatekonomiska vanor Ingela Gabrielsson, Privatekonom Nordea
Semesterekonomi 2012 Ingela Gabrielsson, Privatekonom
Vad vet du om världen? Källa ”Blir världen bättre?”, Staffan Landin.
Jul klappar och övriga julutgifter Ingela Gabrielsson, Privatekonom Nordea
Oväntade utgifter – något att räkna med Ingela Gabrielsson, privatekonom
Fritidshusundersökning Fastighetsbyrån Mars 2013.
Markör Marknad och Kommunikation AB
Pensionsplanering dröm och verklighet Ingela Gabrielsson, Privatekonom Nordea
Veckohandling eller impulsköp - så påverkas din hushållsekonomi Ingela Gabrielsson, privatekonom.
Dopgåvor så mycket lägger vi på presenterna
Nordeas boendebarometer- förväntningar och attityder Ingela Gabrielsson, Privatekonom Nordea
UNIONEN - tillgänglighet under semestern 2014
Föräldrar, barn och ekonomi Ingela Gabrielsson, privatekonom Nordea
Fastighetsbyrån Konjunkturundersökning Oktober 2012.
TEMO AB Gun Pettersson Peter Blid T Hushållens bild av Dalarna Telefonundersökning till allmänheten.
Out of home Jannike Sköldebjer MMS. Bakgrund People Meter-panelen mäter endast tittandet i hemmet. Gäster representerar panelmedlemmar som tittar i annans.
Studerande 2012 – ekonomi, boende och framtidsval Ingela Gabrielsson Privatekonom.
© Synovate Ungas attityder till rökning
Novus Unga om vården Vårdförbundet Lina Lidell 1718.
Novus Opinion Allmänheten om vinster i välfärden 21 maj 2010 David Ahlin.
1 Attitydundersökning fast telefoni Rapport från opinionsundersökning 10 juli 2009 Arne Modig Viktor Wemminger.
Samhällsresurser och fördelning
Pensionschock hotar var fjärde svensk Undersökning av Länsförsäkringar Våren 2006.
YouGov Omnibus, april 2014 Omnibus Zoonoser ERV Försäkringsaktiebolag.
Vad är fattigdom? Fattigdom kan mätas på många sätt. UNICEF anser att barn kan räknas som fattiga när de går miste om sina grundläggande rättigheter till.
Sida 1 1 Ung ekonomi 2007 Så ser unga på sin ekonomi Synovate för Nordea Ingela Gabrielsson Privatekonom
 Offentlig sektor – all verksamhet som drivs av stat, landsting och kommun. Främst tjänster inom offentlig sektor ex lärare, sjukvårdspersonal, poliser.
Välfärdens finansiering 1. Hur ska det gå för Christina? 2.
Välfärdens finansiering 1. Hur ska det gå för Christina? 2.
NORDISK ARBETSPLATSSTUDIE 2015 NCC Norden
HALMSTAD KULTURFÖRVALTNING - KULTURUNDERSÖKNINGEN 2015 Anna Ragnarsson Senior Consultant Tel: Kontakt: Maria Gellert.
Sida 1 Så ser svensken på fritidshus 2007 Synovate Temo för Nordea Anna Bäcklund
Semesterekonomi och planer 2016 Ingela Gabrielsson, privatekonom
1 Novus Opinion Allmänheten om olovlig nedladdning och streaming av TV-program Jenny Franzén.
Sida 1 Så ser svensken på sin semester 2007 Synovate Temo för Nordea Ingela gabrielsson
Sida 1 Så planerar nordborna sin semester 2006 Synovate och Toy för Nordea JÄMFÖRELSER MELLAN DE NORDISKA LÄNDERNA Ingela Gabrielsson
Sida 1 Så oroas svensken inför förändringar En nordisk studie genom Synovate Temo för Nordea Anna Bäcklund Privatekonom Nordea SNR
Sida 1 Så finansierar svensken och övriga nordbor sina större inköp En nordisk TEMO-undersökning för Nordea Nordisk Rapport Ingela Gabrielsson
Sida 1 Så julhandlar svenskarna 2007 Synovate Sweden för Nordea Anna Bäcklund
Sida 1 Så planerar svensken sin semester 2006 Synovate Temo för Nordea SVERIGE Ingela Gabrielsson
© Landja Marknadsanalys ABSäkerhet och olycksrisker Sveriges Lantbruk våren Sveriges Lantbruk våren 2013 En undersökning bland lantbrukare Jörgen.
Riksidrottsförbundet
Nordeas boendebarometer- om bostadspriser, boräntor och boendeekonomi
Toivo Sjörén Mikaela Ekblad
Medarbetarundersökning 2016
Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016
Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016
Allhelgonaundersökning
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Applåd och Hjärtefrågor
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Skyddsfaktorer Riskfaktorer Livsvillkor Levnadsvanor Hälsa Ekonomiska konsekvenser Vårdkontakter Jämställdhet Jämlikhet Skyddsfaktorer Riskfaktorer.
Byten och attityder på den svenska elmarknaden
Sveriges Trafikskolors Riksförbund
Invånarnas inställning till digitalisering i välfärden Undersökning genomförd av KANTARSIFO på uppdrag av Sveriges kommuner och landsting våren 2018.
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så mycket lägger vi på våra trädgårdar och trädgårdsutrustning
Arbetsmiljön FB-kvalitet våren 2018 Tage Johansson
Korta fakta om staten som arbetsgivare
Arbetsmiljöundersökning 2018
Presentationens avskrift:

Sida 1 Svenskarnas semesterplaner 2008 Pengar - Resor - Miljö Baserat på en undersökning från Synovate för Nordea Anna Bäcklund Privatekonom Juni 2008

Sida 2 Inledning Hur ser planerna ut för sommarens semester? Hur mycket kommer sommarsemestern kosta? Vart åker man? Hur finansieras semestern? Vad får barnen i extra fickpengar under sommarsemestern? Är människor redo att betala extra för miljöpåverkan under semestern? Vad kostar barnens fritidsaktiviteter under sommarlovet? Detta är några av de frågor denna studie ger svar på. Målgruppen för undersökningen är personer i åldern år. Undersökningen genomförs även i övriga nordiska länder. Definition av hushållsinkomstnivåer i studien Låg: Mindre än kronor per år Medel: kr – kronor Hög: kronor eller mer

Sida 3 Svenska hushåll planerar att semestra för 45 miljarder kronor Hur mycket uppskattar du att sommarsemestern kommer att kosta i år, totalt sett för ditt hushåll? Inkludera kostnader för hela sommarsemestern med resa, boende, mat, nöjen och shopping. Genomsnittligt belopp för sommarsemestern är kr per hushåll. Det genomsnittliga beloppet är kr lägre i år jämfört med förra året, vilket motsvarar en minskning med 9 procent. Med hänsyn till inflation är minskningen 12% var det genomsnittliga beloppet kr per hushåll.

Sida 4 Endast resor utanför Europa beräknas bli dyrare Hur mycket uppskattar du att sommarsemestern kommer att kosta i år, totalt sett för ditt hushåll? Inkludera kostnader för hela sommarsemestern med resa, boende, mat, nöjen och shopping. Jämförande siffror från 2007, då frågan ställdes vid samma tidpunkt. Genomsnittliga belopp per destination: Sverigesemestern får kosta kr mindre i år, en minskning med 13%. - 15% + 15% - 8%

Sida 5 Semestern blir dyrast för Stockholmare Hur mycket uppskattar du att sommarsemestern kommer att kosta i år, totalt sett för ditt hushåll? Inkludera kostnader för hela sommarsemestern med resa, boende, mat, nöjen och shopping. Genomsnittliga belopp per gruppering:

Sida 6 Stora familjer lägger 25% mindre på semester i år Hur mycket uppskattar du att sommarsemestern kommer att kosta i år, totalt sett för ditt hushåll? Inkludera kostnader för hela sommarsemestern med resa, boende, mat, nöjen och shopping. Genomsnittliga belopp per hushållsstorlek: Inom parentes visas ungefärligt belopp per person (pp) i hushållet samt belopp från (8 700 kr/pp. 2007; kr) (6 700 kr/pp. 2007; kr) (4 600 kr/pp. 2007; kr) (3 900 kr/pp. 2007; kr) (3 100 kr/pp. 2007; 4100 kr)

Sida 7 En tredjedel tror att de kommer att använda mindre pengar i år eftersom de valt en billigare semester Varför tror du att du kommer att använda mindre pengar i år? Var fjärde menar att hushållets ekonomi blivit sämre i år. Tio procent nämner generellt att omkostnaderna blivit lägre och 12 procent nämner att omkostnaderna blivit lägre på destinationen.

Sida 8 Varför tror du att du kommer att använda mer pengar i år? Var tredje person menar att de själva valt en dyrare semester. Mer än var fjärde menar att omkostnaderna blivit högre., men nästan lika många menar att hushållet fått det bättre i år. En fjärdedel tror den dyrare semestern beror på högre omkostnader i år

Sida 9 Semestern finansieras främst genom lönen och sparmedel Hur planerar du att finansiera sommarsemestern i år? Fler svar möjliga Var fjärde tar hjälp av skatteåterbäringen. Yngre arbetar i högre grad extra (27 procent) åringar finansierar i högre grad semestern pengar de får tillbaka på skatten. De som ska semestra i långt bort använder i högre utsträckning sparade pengar som finansieringsform (cirka 80 procent).

Sida 10 Svenskarna reser något mindre i år Var tror du att du kommer att tillbringa din sommarsemester i år? Fler svar möjliga. Jämförande siffror från 2007, då frågan ställdes vid samma tidpunkt. Semester i Sverige 2008: 84 procent 2007: 86 procent Reser utomlands 2008: 41 procent 2007: 44 procent

Sida 11 Höginkomsthushåll åker utomlands Lägre hushållsinkomst ( kronor eller mindre) Mellanstor hushållsinkomst ( kronor) Högre hushållsinkomst ( kronor eller mer) Höginkomsttagare planerar i större utsträckning att semestra utomlands, totalt 52 procent, varav 35 procent planerar semestra i Europa. Hushåll med mellanstor och lägre inkomst planerar i högre grad att stanna hemmavid. Netto utom- lands: 33% Netto utom- lands: 52% Netto utom- lands: 39%

Sida 12 Barnen är med och väljer resmål och kvinnorna avgör hur mycket pengar som ska användas till shopping! Uppfattningen att man själv bestämmer till största del. 9 av 10 kvinnor anser att det är de själva som bestämmer shopping- budgeten på resemålet. Vem/vilka i hushållet beslutar över följande områden? Fler svar möjliga. OBS! Endast barnhushåll.

Sida 13 Sammanfattning över resemål och kostnad per åldersgrupp Totalt18-29 år30-41 år42-53 år54-65 år Sverige, hemma62%71%62%67%48% Sverige, inte hemma51%47%65%46%48% Norden14%7%17%13%19% Europa28%34%24%31%22% USA2% 1%2%0% Asien1%2%0%2%1% Baltikum1%00 2% Andra delar av världen1% Har ingen sommarsemester4%9%4%1%4% Kostnadsuppskattning 2008: (Kostnadsuppskattning 2007): kr ( kr) kr ( kr) kr ( kr) kr ( kr) kr ( kr) Var tror du att du kommer att tillbringa din sommarsemester i år? Fler svar möjliga (blå markering= högre andel och orange= lägre andel jämför med samtliga) Hur mycket uppskattar du att sommarsemestern kommer att kosta i år, totalt sett för ditt hushåll? Inkludera kostnader för hela sommarsemestern med resa, boende, mat, nöjen och shopping.

Sida 14 Nordborna planerar att semestra för i genomsnitt Euro Hur mycket uppskattar du att sommarsemestern kommer att kosta i år, totalt sett för ditt hushåll? Inkludera kostnader för hela sommarsemestern med resa, boende, mat, nöjen och shopping. Totalt belopp 16 miljarder Euro: Norge: 4,5 miljarder Danmark: 3,5 miljarder Sverige: 4,8 miljarder Finland: 3 miljarder kr kr kr kr kr

Sida 15 Nordisk sammanfattning TotaltNorgeDanmarkSverigeFinland Semester hemma56%52%48%62%56% Semester i det egna landet51%50%43%51%58% Norden13%21%10%14%7% Europa30%36%41%28%18% USA2% 3%2%1% Asien2% 1%2% Balrikum2%1% 8% Andra delar av världen2%4% 1% Har ingen sommarsemester5%2% 4%11% Kostnadsuppskattning 2008: Euro2 515 Euro1 690 Euro1 375 Euro1 410 Euro Var tror du att du kommer att tillbringa din sommarsemester i år? Fler svar möjliga (blå markering= högre andel och orange= lägre andel jämför med samtliga) Hur mycket uppskattar du att sommarsemestern kommer att kosta i år, totalt sett för ditt hushåll? Inkludera kostnader för hela sommarsemestern med resa, boende, mat, nöjen och shopping.

Sida 16 En halv miljard i extra fickpeng Hur mycket extra pengar/fickpengar får barnet/barnen på semestern? Genomsnittliga belopp per gruppering utifrån ålder på barnen: Extra fickpengar totalt 0-6 år105 miljoner 7-12 år132 miljoner år202 miljoner

Sida 17 Barnens sommaraktiviteter kostar 1 miljard Barn 13 år + Barn 0-6 år Barn 7-12 år Snittkostnad: kr/barn Totalt 420 miljoner Sommarledigheten är normalt sett längre för barnen än för föräldrarna, vilket ibland innebär att föräldrar betalar extra för att hålla barnen sysselsatta i aktiviteter under sommaren. Hur ser sommarens planer ut för barnen? Genomsnittliga belopp per gruppering utifrån ålder på barnen: Snittkostnad: kr/barn Totalt 140 miljoner Snittkostnad: kr/barn Totalt 440 miljoner

Sida 18 Närmare hälften säger sig vara redo att betala för miljöpåverkan på semestern Är du eller är du inte beredd att betala miljöavgifter inom följande områden och i så fall hur mycket? Nedan redovisas genomsnittlig betalningsvilja för miljöavgifter inom olika områden. Extraavgiften som man kan tänka sig att betala för miljöpåverkan ligger mellan cirka fem till sex procent kr är den genomsnittliga kostnaden per hushåll för semestern. En extra avgift på mellan 5-6% betyder mellan kr per hushåll. Kvinnor är genomgående redo att betala mer.

Sida 19 Sammanfattning Svenskarnas resplaner inför sommaren 2008 tenderar att vara något mindre omfattade i år än vid samma tidpunkt förra året. Närmare två tredjedelar planerar att semestra hela eller delar av semestern hemmavid. Hälften planerar att resa i Sverige och 28 procent planerar att resa till Europa. Mindre populärt är Norden, dit endast 14 procent planerar att åka till. 41 procent planerar en utlandsresa i år. Hushåll med högre inkomster planerar i högre utsträckning en utlandsresa (52 procent). Var tredje person i åldersgruppen år planerar resa i Europa. Det genomsnittliga beloppet för sommarsemestern är kronor per hushåll, vilket är nio procent lägre jämfört med förra året. De som planerar en Europasemester estimerar kostnaderna till runt och de som planerar att resa ännu längre bort beräknar att lägga på sin semester. De som bor i Stockholm och storstäder planerar i snitt att lägga kronor på sommarsemestern, vilket är mer än i övriga landet. Knappt var tredje förväntar sig ändå att årets semester kommer innebära att mer pengar spenderas. Anledningarna är att man själv valt ett dyrare semestermål och att omkostnaderna blivit högre i år. Sexton procent anger att de planerar att spendera mindre på grund av att de valt en billigare semester samt att hushållets ekonomi är sämre i år. Semestern finansierat främst genom lönen och via sparade pengar. Yngre arbetar i högre grad extra. Var fjärde tar hjälp av skatteåterbäring och var femte använder semesterersättningen. Barn har oftast längre sommarledighet än föräldrarna har. Detta är anledningen till att föräldrar anmäler sina barn till olika sommaraktiviteter och vanligast är detta i hushåll med barn i åldrarna sju till tolv år. 57 procent av dessa hushåll betalar extra för att sysselsätta barnen och priset är i genomsnitt 1300 kronor per barn. Barnen i åldern från och med 13 år kostar i genomsnitt kronor per barn för sommaraktiviteter, men där är det färre som anmäls till sommaraktiviteter (37 procent).

Sida 20 Fakta om undersökningen Målgrupp:Män och kvinnor i åldern 18 till 65 år, vilket motsvarar cirka 5,6 miljoner människor i Sverige eller cirka 3,5 miljoner hushåll. Fältperiod: 8 maj – 15 maj 2008 Metod:Undersökningen har genomförts via Synovates webbpanel som har cirka paneldeltagare. Dessa är rekryterade via riksrepresentativa omnibussar och representerar ett s k ”mail-Sverige”. Antal intervjuer:1023 intervjuer i målgruppen i Sverige. Övrigt:Undersökningen har genomförts i Finland, Danmark, Norge och Sverige under samma tidsperiod. Totalt har 4080 intervjuer gjorts, omkring 1000 i varje land.

Sida 21 Synovate Sveriges Internetpanel består idag av deltagare. Panelen är rekryterad via omnibussar. Det innebär att urvalet är riksrepresentativt och man måste bli tillfrågad om att ingå i panelen. Det är alltså inte möjligt att själv anmäla sig till Internetpanelen. Rekrytering sker via telefonomnibussen där vi genomför 1000 intervjuer per vecka med ett riksrepresentativt urval. Deltagarna i panelen får endast vara med i ett begränsat antal undersökningar, med viss tid mellan varje mätning. Vi hanterar panelen på ett sådant sätt att de som ingår inte ska bli ”proffstyckare”. Om Internetpanelen