Sida 1 1 Ung ekonomi 2007 Så ser unga på sin ekonomi Synovate för Nordea Ingela Gabrielsson Privatekonom 2007-02-28.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Carina Begquist Palm, 12 april
Advertisements

Syfte och upplägg Syftet med undersökningen är att få information om svenskarnas kunskap och inställning till samarbete mellan våra grannländer utifrån.
1 Unga om sin boendesituation 28 juni 2012 Projekt © Novus.
Julshopping 2012 Ingela Gabrielsson, Privatekonom Nordea
Svenskarnas shoppingmotiv – förnuft eller glädje? Ingela Gabrielsson, privatekonom 1.
AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT RAPPORT TILL ALCOHOL UPDATE 2009 SVENSKARNAS ATTITYDER TILL GRÄNSHANDEL MED ALKOHOL.
Så kan vi tänka oss att använda en skatteåterbäring 1 • Ingela Gabrielsson Privatekonom
Relationsekonomi – så ser vi på partnerns privatekonomiska vanor Ingela Gabrielsson, Privatekonom Nordea
Affärsmässigt drivna IT-satsningar i småföretag - en potential för fler nya jobb T Stockholms Handelskammare Microsoft Synovate Temo: David Ahlin.
Semesterekonomi 2012 Ingela Gabrielsson, Privatekonom
Jul klappar och övriga julutgifter Ingela Gabrielsson, Privatekonom Nordea
Oväntade utgifter – något att räkna med Ingela Gabrielsson, privatekonom
Markör Marknad och Kommunikation AB
Genomförd av Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting.
Fastighetsboxar. 2 Är du för eller emot att man slutar dela ut posten vid varje dörr från år 2011 och istället delar ut posten i fastighetsboxar som fastighetsägaren.
Trygghetsstiftelsen, TSn Starta-eget-stöd 2011 Projektledare: Stig Holmer och May-Britt Bergström
Pensionsplanering dröm och verklighet Ingela Gabrielsson, Privatekonom Nordea
Dopgåvor så mycket lägger vi på presenterna
Nordeas boendebarometer- förväntningar och attityder Ingela Gabrielsson, Privatekonom Nordea
UNIONEN - tillgänglighet under semestern 2014
Föräldrar, barn och ekonomi Ingela Gabrielsson, privatekonom Nordea
TEMO AB Gun Pettersson Peter Blid T Hushållens bild av Dalarna Telefonundersökning till allmänheten.
U N G D O M S S T Y R E L S E N Demokrati och mänskliga rättigheter Svenska folkets kunskaper och värderingar.
Studerande 2012 – ekonomi, boende och framtidsval Ingela Gabrielsson Privatekonom.
S © Synovate Sweden AB. Allmänhetens syn på bankerna 2009 April 2009 Project #:
Så ser det ut i Skåne – problem och möjligheter, Att välja jämställdhet Christian Lindell
Student Ekonomi Erik Nygårds Hang-Jin Lee Vina Balaghi Projektarbete 2 732G22 Grunder i statistisk metodik Ht-08.
S © Synovate Sweden AB. Allmänhetens syn på bankerna 2010 Juni 2010 Project #:
Novus Unga om vården Vårdförbundet Lina Lidell 1718.
S © Synovate Sweden AB. Allmänhetens syn på bankerna 2008 April 2008 Project #:
Undersökning om ålänningars alkohol- och narkotikabruk samt spelvanor år 2011.
Att hamna i skiten För att förstå hur din ekonomi fungerar måste du ha förståelse för ett par grundläggande begrepp; Inkomster – Det du tjänar eller de.
1 Attitydundersökning fast telefoni Rapport från opinionsundersökning 10 juli 2009 Arne Modig Viktor Wemminger.
Byråkrati sätter krokben för företagare Undersökning av Länsförsäkringar 2008.
Ekonomiska förväntningar. Om undersökningen Syfte Att undersöka hur nuläget i ekonomin påverkat arbetstagarnas förväntningar på ekonomin och löneutvecklingen.
Samhällsresurser och fördelning
Pensionschock hotar var fjärde svensk Undersökning av Länsförsäkringar Våren 2006.
YouGov Omnibus, april 2014 Omnibus Zoonoser ERV Försäkringsaktiebolag.
Sida 1 Svenskarnas semesterplaner 2008 Pengar - Resor - Miljö Baserat på en undersökning från Synovate för Nordea Anna Bäcklund Privatekonom Juni 2008.
NORDISK ARBETSPLATSSTUDIE 2015 NCC Norden
Ekonomi. Pengar! Mynt och sedlar Digitala pengar Bankkort Under 18 år: Visa ung Beställ hos din bank!
Sida 1 Låneläget 2007 Så ser svensken på sina bolån Synovate för Nordea Ingela Gabrielsson
HALMSTAD KULTURFÖRVALTNING - KULTURUNDERSÖKNINGEN 2015 Anna Ragnarsson Senior Consultant Tel: Kontakt: Maria Gellert.
Sida 1 Så ser svensken på fritidshus 2007 Synovate Temo för Nordea Anna Bäcklund
1 Novus Opinion Allmänheten om olovlig nedladdning och streaming av TV-program Jenny Franzén.
Sida 1 Så ser svensken på sin semester 2007 Synovate Temo för Nordea Ingela gabrielsson
Sida 1 Så planerar nordborna sin semester 2006 Synovate och Toy för Nordea JÄMFÖRELSER MELLAN DE NORDISKA LÄNDERNA Ingela Gabrielsson
Sida 1 Så oroas svensken inför förändringar En nordisk studie genom Synovate Temo för Nordea Anna Bäcklund Privatekonom Nordea SNR
Sida 1 Så finansierar svensken och övriga nordbor sina större inköp En nordisk TEMO-undersökning för Nordea Nordisk Rapport Ingela Gabrielsson
Sida 1 Så julhandlar svenskarna 2007 Synovate Sweden för Nordea Anna Bäcklund
Sida 1 Så planerar svensken sin semester 2006 Synovate Temo för Nordea SVERIGE Ingela Gabrielsson
© Landja Marknadsanalys ABSäkerhet och olycksrisker Sveriges Lantbruk våren Sveriges Lantbruk våren 2013 En undersökning bland lantbrukare Jörgen.
Företagare om momsinbetalningar T Svenskt Näringsliv: Anders Ydstedt Temo AB: Arne Modig, David Ahlin Datum:
Blockstabila och blockbytare i valet 2006 Sammanfattning av Synovate-undersökning
Familjeekonomi Samhällskunskap åk 4.
Nordeas boendebarometer- om bostadspriser, boräntor och boendeekonomi
Att spara långsiktigt? En förutsättning och ett villkor för en sund och hållbar ekonomi är att hushållen har tillgång till rätt och relevant information.
Rapport Nya postrutiner
Företagarpanelen – Q2, 2010 MAJ 2010 Stockholms län.
Hur mår niondeklassare i Sörmland? Trender
Redovisning av drogvanor – september 2008
Allhelgonaundersökning
Applåd och Hjärtefrågor
Skyddsfaktorer Riskfaktorer Livsvillkor Levnadsvanor Hälsa Ekonomiska konsekvenser Vårdkontakter Jämställdhet Jämlikhet Skyddsfaktorer Riskfaktorer.
Invånarnas inställning till digitalisering i välfärden Undersökning genomförd av KANTARSIFO på uppdrag av Sveriges kommuner och landsting våren 2018.
Korta fakta om staten som arbetsgivare
Att spara långsiktigt En förutsättning och ett villkor för en sund och hållbar ekonomi är att hushållen har tillgång till rätt och relevant information.
Arbetsmiljöundersökning 2018
Att spara långsiktigt En förutsättning och ett villkor för en sund och hållbar ekonomi är att hushållen har tillgång till rätt och relevant information.
Presentation Utan körkort inget jobb Bil Sweden
Presentationens avskrift:

Sida 1 1 Ung ekonomi 2007 Så ser unga på sin ekonomi Synovate för Nordea Ingela Gabrielsson Privatekonom

Sida 2 2 Hälften är anställda och hälften studerar Huvudsaklig sysselsättning: Bas: Samtliga, 1008 st Mer än hälften av dem som studerar arbetar extra. Män är i högre grad heltidsanställda och egenföretagare. Kvinnor är i högre grad föräldralediga.. Studerar 43 procent Anställd 44 procent

Sida 3 3 Hyresrätt vanligast Vad stämmer bäst in på ditt boende? I Stockolm är det fler unga vuxna som bor hemma hos föräldrarna (36 procent). Stockholm är det enda stället där den vanligaste boendeformen är att bo hemma hos föräldrarna. I övrigt inga regionala skillnader.

Sida 4 4 Hälften av åringarna har flyttat hemifrån Vad stämmer bäst in på ditt boende? Det är stora skillnader i boendet mellan olika åldrar. Nästan hälften av åringarna bor med föräldrar åringar hyr sitt boende och åringar hyr eller äger sitt boende.

Sida 5 5 Fler har flyttat hemifrån i Finland I Finland måste man flytta till en större ort för att studera

Sida 6 6 Hälften av dem som bor hemma betalar inget alls Vad stämmer bäst in på dig och ditt boende hemma? Endast de som bor med föräldrar/förälder har fått frågan. Det vanligaste är att man inte betalar något alls för att bo hemma. Det genomsnittliga beloppet som betalas av dem som betalar något hemma är 1300 kronor per månad.

Sida 7 7 Lön och studiemedel huvudinkomst Vad stämmer in på dig och dina inkomster? Flera svar möjliga Föräldrarna bidrar i lika stor utsträckning till killar och tjejer. I åldern år får var tredje bidrag och från 26 års ålder och upp till 29 år är det endast sju procent som får bidrag från föräldrarna. Kvinnor får i högre grad bidrag från sambo/make (29 procent jämfört med motsvarande 13 procent för männen).

Sida 8 8 Vanligare med arbete i Danmark och studiemedel i Norge Vad stämmer in på dig och dina inkomster? Flera svar möjliga

Sida 9 9 Stor skillnad mellan lön och studiemedel Hur stor är din personliga månadsinkomst efter skatt? Inkludera alla typer av inkomster, studielån och bidrag. Bas: Samtliga

Sida Tre gånger mer kvar för den som arbetar Hur stor är din personliga månadsinkomst efter skatt? Inkludera alla typer av inkomster, studielån och bidrag. Hur mycket pengar har du kvar varje månad efter det att fasta kostnader är betalda? Med fasta kostnader menas boendekostnader, matkostnader och andra nödvändiga levnadsomkostnader Bas: Samtliga 32% 33% 30% 34 % 29% 33% 38% 20% 27% 31% 32% 36% Kvar i procent av inkomsten

Sida Danska ungdomar har minst kvar Euro DKK (1460 Euro) SEK (1300 Euro) NOK (1560 Euro) 360 Euro (Population 18-29: Approx ) DKK (386 EUR) (Population : Approx ) NOK (522 EUR) ( Population 18-29: Approx ) SEK (418 EUR) ( Population 18-29: Approx ) Kvar varje månad i procent av inkomsten: Inkomst efter skatt? Kvar varje månad efter fasta kostnader? 33 %32 %35%26 %

Sida En fjärdedel går till boendekostnad Tänk dig en vanlig månad och på hur du normalt sett fördelar dina inkomster. Fördela din inkomst på kostnader i procent, där din månadsinkomst efter skatt utgör 100 procent Fördelning av månadsinkomsten TotaltMänKv år år år Boendekostnader262527,119,129,328,4 Mat och dagligvaror18,516,221,118,219,218,2 Sparande8,69,97,18,68,38,7 Transportkostnader (resa med bil/buss/tåg)7,57,87,17,97,86,9 Kläder, assesoarer och smink7,46,88,110,36,45,9 Nöjen (bio, restaurang/fika, dans/klubbar)6,97,66,196,45,5 Betala av lån/amortera3,94,13,61,83,26,3 Fritidsaktiviteter (sport, kultur och andra intressen)3,64,13,13,4 4,1 Mobilanvändning (mobil, samtalskostnader)3,93,54,45,43,82,7 Datoranvändning (dator, uppkopplingskostnader)2,62,92,2 2,72,8 Semester, sparade till semester2,62,72,62,72,23 Kostnader för studielitteratur/material2,73,22,24,92,21,2 Internetspel/nedladdning av spel0,6 0,51 0,2 Annat5,25,64,85,54,66,1 Summa:100 % Boendekostnaden är den största kostnadsposten för alla som flyttat hemifrån. De yngre lägger mer pengar på kläder i relation till sin inkomst.

Sida De som bor hemma hos föräldrarna har större nöjeskonto Tänk dig en vanlig månad och på hur du normalt sett fördelar dina inkomster. Fördela din inkomst på kostnader i procent, där din månadsinkomst efter skatt utgör 100 procent. Fördelning av månadsinkomsten Totalt Stud.Arbetar Hyr boende Äger boende Bor med föräldrar Boendekostnader2626,624,932,927,15,3 Mat och dagligvaror18,519,516,619,819,913,1 Sparande8,66,911,36,77,115,5 Transportkostnader (resa med bil/buss/tåg)7,57,47,76,37,910,4 Kläder, assesoarer och smink7,48,46,85,95,614,2 Nöjen (bio, restaurang/fika, dans/klubbar)6,97,86,26,35,99,7 Betala av lån/amortera3,90,86,23,27,51,4 Fritidsaktiviteter (sport, kultur och andra intressen)3,63,83,73,43,54,6 Mobilanvändning (mobil, samtalskostnader)3,94,43,23,42,96,7 Datoranvändning (dator, uppkopplingskostnader)2,62,12,932,71,3 Semester, sparade till semester2,61,93,52,12,83,8 Kostnader för studielitteratur/material2,75,80,42,81,14,3 Internetspel/nedladdning av spel0,60,80,4 0,21,4 Annat5,23,86,23,85,88,3 Summa:100 % De som arbetar sparar också en större andel av sin inkomst än andra gör. Störst andel av inkomsten sparar de som bor med föräldrarna. Bas: Samtliga

Sida Svenskar väljer sparande före nöjen De fyra största månatliga utgifterna: 1. Boendekostnader 2. Mat och dagligvaror 3. SparandeNöjen Transportkostnader 4. TransportkostnaderKläderBetala av lånNöjen

Sida TOPBOX =Mycket+ ganska nödvändigt i procent Att spara är mycket nödvändigt Vad stämmer bäst in på dig och din inställning till sparande?

Sida Den stora majoriteten sparar Hur ser ditt förhållande ut till sparande? Bland studerande och yngre är det vanligare att spara litet då och då (43 procent) och mindre vanligt att spara regelbundet (27 procent). Bland de äldre och de som arbetar gäller det motsatta. I Norrland är det 48 procent som månadssparar, medan motsvarande siffra är 29 procent i Västsverige. Studenter har en högre andel som inte sparar alls (22 procent).

Sida Sju procent har fått varning om betalning Har du någon gång fått en varning, som är mer än en vanlig betalningspåminnelse, från något företag eller kreditgivare? Hyr till större del sitt boende Får i större utsträckning arbetslöshetsbidrag/social- bidrag ( 20%/10%) Har andra lån än studielån Mindre intresse av att spara Färre sparar I Norrland har 16 procent fått varning. I Stockholm är motsvarande siffra fyra procent. Fler tycker att privatekonomisk information är svår att förstå.

Sida Det finns konsumtionslån som innebär att man kan låna pengar för olika ändamål. En typ av sådana lån är SMS-lån, där låneansökan sker via SMS och du får snabb tillgång till de lånade pengarna. Markera din inställning till denna typ av lån. SMS-lån anses vara dyra och alltför enkla att få TOPBOX =Instämmer helt + delvis i procent Män anser i högre ut- sträckning att dessa lån är enkla och bra (7% av männen, 2% av kvinnorna). Kvinnorna anser i högre grad att dessa lån är alldeles för enkla att få (80 % mot 68 % av männen).

Sida TOPBOX =Mycket+ ganska enkelt att förstå, i procent Om du tänker på information kring privatekonomi, exempelvis råd från banker eller ekonomer/journalister, hur enkelt eller svårt anser du att det är att förstå vad de vill säga? Var tredje har lätt att förstå privatekonomisk information

Sida TOPBOX =Mycket+ ganska bättre i procent Närmare hälften tror att deras ekonomi blir bättre än föräldrarnas Hur tror du att din ekonomi kommer att se ut när du blir 40 år gammal, jämfört med hur dina föräldrar/föräldragenerationen hade det i den åldern? Jag tror att…

Sida Unga vuxna i åldern år är inte någon homogen grupp. Ungefär hälften arbetar och hälften studerar. Sex procent är arbetslösa. Var femte bor med föräldrarna. Drygt hälften hyr sitt boende och var fjärde äger sitt boende. I Finland är det var tionde som bor med föräldrarna. Hälften av dem som bor med föräldrarna betalar ingenting.Sex procent av dem som bor hemma uppger att de betalar för boende och mat. Det genomsnittliga beloppet man betalar är 1300 kr per månad. Lön och studiemedel är huvudinkomsterna.I Danmark är det fler som arbetar medan det i Norge är fler som har studiemedel. Stora inkomstskillnader finns. De som studerar har en månadsinkomst efter skatt på kronor och de som arbetar har kronor efter skatt. Storstadsbon tjänar mer, kronor i snitt jämfört med konor för den som bor på en mindre ort. I snitt har de unga vuxna kronor kvar av sin inkomst på kronor i slutet av månaden. Män har mer kvar än kvinnor, äldre har mer kvar än yngre och de som arbetar har tre gånger mer kvar än de som studerar.På nordisk nivå har de finska ungdomarna mest kvar procentuellt sett. Man anser att det är nödvändigt att spara och det märks också i sparbeteendet. Den stora majoriteten sparar, 15 procent sparar inte alls. Sju procent har fått en varning om betalning. SMS-lån anses vara dyra och alltför enkla att få. Förståelsen för privatekonomisk information skiljer sig åt mellan könen. Män anser sig ha enklare för att förstå denna information liksom personer i åldern år samt personer med högre inkomster. Hälften tror att deras ekonomi blir bättre än föräldrarnas. Sammanfattning av resultaten

Sida Om undersökningen –Fakta Målgrupp:Personer i åldern år. I Sverige finns det personer i denna ålder. Fältperiod: 10 januari – 17 januari Metod:Undersökningen har genomförts via Synovate Temos Internetpanel som har cirka paneldeltagare. Dessa är rekryterade via riksrepresentativa omnibussar och representerar ett s k ”mail-Sverige”. Eftersom Internetpenetrationen är mycket hög i den aktuella målgruppen så representerar den i det närmaste hela målpopulationen. Antal intervjuer:1008 intervjuer har genomförts. Övrigt: Undersökningen har genomförts i Finland, Danmark, Norge och Sverige under samma tidsperiod