Det är ogörligt att översätta en essä till Power Points linjära logik. Därför är denna presentation spretig och på intet sätt kan ersätta läsning av essän.

TES 1: Sedan en tid tillbaka lever vi med en överdriven och ofta omotiverad användning av enkätliknande datainsamlingsinstrument. USA är troligen det land som levt längst med extensivt bruk av sådana instrument och som samtidigt uppvisar låg eller rentav mycket låg vilja bland potentiella respondenter att överhuvudtaget delta i surveyundersökningar. I Sverige har svarsbenägenheten traditionellt varit mycket hög men krymper i snabb takt.

TES 2: Potentiella respondenter är hjärtligt trötta på alla surveyundersökningar. Denna trötthet är så stark och utbredd att folk vägrar delta i undersökningar oavsett angelägna dessa är.

Vilken roll fyller alla dessa ”jävla utvärderingsautomater” (citat ur Copyriot.se) som finns överallt i vår omgivning? Bokstavligen överallt, från säkerhetskontroller på flygplatser till svenska universitetsbibliotek och allt däremellan.

Just ”utvärderingsautomater” har blivit en lönsam affärsidé. De är inte intressanta i sig själva men väcker flera frågor, exempelvis: 1)Vad som utvärderas genom dessa maskiner? 2)Varför vill man utvärdera just detta som dessa maskiner kan mäta? 3)Samlar dessa maskiner överhuvudtaget några meningsfulla data eller bara artefakter och (inte ens slumpmässiga) mätfel? 4)Vad gör man med stora mängder mätningar av något, fast vi har inte en blekaste aning om vad och varför? (Big poor quality data project ligger nära till hands). Maskinerna är förstås bara en av flera uppenbarelseformer för surveymetodiken.

Sverigedemokraterna och den krympande svarsfrekvensen Vad håller vi på med? Högskola som mentometer och utvärderingsbyråkrati ”Du blir uppringd” versus ”samtalet spelas in” Att sälja tvål, tvättmedel och läskedryck som väg till verksamhetsutveckling Potentiella mekanismer bakom minskat deltagande i surveys Min essä är uppdelat i följande kapitel:

Vi exponeras för allt fler stimuli (i form av standardiserade formulär) som är nästan exakt likadana. Denna likformighet i stimuli leder till desensibilisering, vanlig hederlig leda och uttråkning och flykt undan stimuli som inte är obligatoriska.

Organisationer deltar i en slags tävlan om vem som får bättre ”utvärderingar”. Till stor del är denna tävlan betingat av system för finansiering och tilldelning av medel. Man kan dock inte bortse från att det finns en komponent av självreklam och självhävdelse. Titta hur bra vi är! Visserligen vet vi inte riktigt vad vi är bra på (vet inte vad vi har mätt) men våra mätningar (och utvärderingsresultat) visar att vi är bra.

KONTENTAN: 1)Utvärdera klokt och undvik att slentrianmässigt tillfråga folk (anställda, studenter och alla andra) om oväsentliga saker som vi inte riktigt vet vad vi ska göra med. 2)Lita på folks yrkes- och professionskompetens.

Avslutningsvis … They ran down every lead They repeated every test They checked out all the data on their lists And then the alien anthropologists Admitted they were still perplexed But on eliminating every other reason For our sad demise They logged the only explanation left This species has surveyed itself to death No tears to cry no feelings left This species has surveyed itself to death (Roger Waters, 1992) I originalet står det “amused” i stället för “surveyed”.