Energikartläggning i stora företag - Hur ska en energikartläggning i ett stort företag inom transportsektorn göras? Anders Pousette Martina Berg.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Energikartläggning i stora företag
Advertisements

Energikartläggning i stora företag
Energikartläggning i stora företag - Hur ska en energikartläggning genomföras i ett företag inom handeln? Anders Pousette Martina Berg Rosita Cederqvist.
Energikartläggning i stora företag - Hur ska en energikartläggning genomföras inom bygg, anläggning och installation? Anders Pousette Martina Berg.
Näringsdepartementet Energieffektiviseringsdirektivet och dess effekter för näringslivet Daniel Waluszewski Miljö- och energidepartementet Hösten 2015.
Stöd för energikartläggning Ekonomiskt stöd till små och medelstora företag för att genomföra en energikartläggning. Få koll på energin i företaget!
Lagen om energikartläggning i stora företag Anders Pousette Johan Lundberg
Sid 1 | Lantbrukarnas Riksförbund Susanne Welin-Berger ledamot i LRF:s regionstyrelse på Gotland Närodlat till kommunen Vad tycker LRF?
Energitillsyn enligt miljöbalken Martina Berg Örebro
Attraktiv Hemtjänst Om rambeslut.
Fossilbränslefritt Kronoberg
Smart Built Environment Utlysning mars 2016
Avbrott i nätinfrastrukturen på US
Lagen om Energikartläggning i stora företag
Grön uppföljning Agenda
Kommunerna tar över ansvar för att utföra viss hälso- och sjukvård i gruppbostäder och daglig verksamhet enligt LSS Anna-Lena Möllstam Tf enhetschef Sociala.
Stöd till energieffektivisering i kommuner och landsting
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Planeringsunderlag för klimatanpassning och klimat- och energi
Gymnasiearbete 100 p.
Index för att mäta företags kapacitet att energieffektivisera
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
LUP Mål 3 Satsning på kompetensförsörjning
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Svenska i gymnasieskolan
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Klimat- och energistrategi för Jönköpings län
Regionalt utvecklingsarbete evidens- baserad praktik (EBP) inom verksamhetsområdet stöd till personer med funktionsnedsättning Förstärkt delaktighet och.
Digital signering av hälso- och sjukvårdsåtgärder
Delrapport SAM 3.0 Vuxenutbildningsnätverket
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Samordnad vård och omsorgsplanering
Vässa SAM med hjälp av IA-systemet
Rapportering enligt EKL
Ledningens miljögenomgång
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Samordning av miljöinformationsförsörjning Inte nytt men ”nystart”
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Erfarenheter av dynamiskt Inköpssystem
Energikartläggning Vad innebär det?.
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Ställ krav för klimatsmartare godstransporter Sektorn Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor
Åtgärdsvalsstudie - Tillgänglighet för Stockholm, Nacka, Värmdö och Lidingö SL Riggert Anderson.
Systematiskt kvalitetsarbete
Utredningen om ekologisk kompensation
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018
Så får vi praktisk nytta av nya ISO 50001
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Evidensbaserade miljöanalyser
Fördjupning till systematiskt kvalitetsarbete
Samordnad hantering Inledande utgångspunkter
Hållbar utveckling måste vara
Dokumentera rätt i vården
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Gymnasiearbete 100 p.
Utgifter för miljöskydd inom massa- och pappersindustrin samt trävaruindustrin* Massa- och pappersindustrin har under många år lagt ner stora.
Utveckling och samordning av virkesmätningen
Kontinuitetshantering
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018
Samordningswebbinarier om Skapande skola
Presentationens avskrift:

Energikartläggning i stora företag - Hur ska en energikartläggning i ett stort företag inom transportsektorn göras? Anders Pousette Martina Berg

Agenda 10.00Energikartläggningslagen - Vägledning för energikartläggning i olika branscher Anders Pousette & Martina Berg, Energimyndigheten 11.00Transportindustriförbundet och transportbranschen Göran Arkler, VD 11.10Transportbranschens miljöarbete Joakim Stoppenbach, ordförande Transportindustriförbundets miljökommitté 11.20Hur Post Nord kartlägger och använder energidata Mårten Sjölin, Environmental Director PostNord Sverige 12.00Lunch 13.00Workshop 14.00Redovisning Workshop 14.30Sammanfattning

EKL Bakgrund Vem berörs av lagen om energikartläggning i stora företag? Så ska energikartläggning genomföras Tidplan och rapportering till Energimyndigheten

EKL Bakgrund Vem berörs av lagen om energikartläggning i stora företag? Så ska energikartläggning genomföras Tidplan och rapportering till Energimyndigheten

Direkt effekt av Energieffektiviseringsdirektivet Ökad energieffektivitet 2020-målen Alla stora företag ska göra en energikartläggning i enlighet med den nya lagstiftningen. Alla branscher omfattas. Olika typer av verksamheter Olika erfarenheter av energi- kartläggning och energi- effektivisering. 5 dec 2015

Vad är en energikartläggning? ”Ett systematiskt förfarande i syfte att få kunskap om den befintliga energianvändningen för en byggnad eller en grupp av byggnader, en industriprocess, en kommersiell verksamhet, en industrianläggning eller en kommersiell anläggning, eller privata eller offentliga tjänster och för att fastställa kostnadseffektiva åtgärder och rapportera om resultaten” Lagen om energikartläggning i stora företag (2014:266)

EKL Bakgrund Vem berörs av lagen om energikartläggning i stora företag? Så ska energikartläggning genomföras Tidplan och rapportering till Energimyndigheten

Stora företag Stora företag: -sysselsätter minst 250 personer och -har en årsomsättning som överstiger 50 miljoner EUR eller -en balansomslutning som överstiger 43 miljoner EUR per år.

Ekonomisk verksamhet ”All verksamhet som består i att erbjuda varor eller tjänster på en viss marknad.” Undantag: Myndighetsutövning och förvaltningsuppgifter.

EKL Bakgrund Vem berörs av lagen om energikartläggning i stora företag? Så ska energikartläggning genomföras Tidplan och rapportering till Energimyndigheten

Energimyndighetens föreskrifter STEMFS 2014:2 Fastställer hur energikartläggningen skall genomföras: Certifierade energi- och miljölednings- system Certifiering av person som får genomföra energikartläggningar Kompetenskrav Genomförande och rapportering

Vem får göra energikartläggningen? Fristående kartläggning. Ska utföras av en certifierad energi- kartläggare som uppfyller kompetenskraven. Inom ramen för ett certifierat miljö- eller energiledningssystem. Får utföras av intern expertis som uppfyller kompetenskraven. Det finns inget krav på att införa certifierade ledningssystem.

Energikartläggarens roll Leda en energikartläggning i enlighet med Energimyndighetens föreskrifter och tillhörande vägledningar. Omfattar planering, koordinering, genomförande, dokumentering och rapportering.

Energikartläggningens innehåll  Ska göras enligt standard (t.ex. SS EN , ISO ) eller motsvarande krav  Företagets totala energianvändning  Byggnader  Verksamhetsenergi inklusive transporter  Detaljerad kartläggning av verksamheter eller områden som motsvarar företagets betydande energianvändning  Förslag till kostnadseffektiva åtgärder för att spara energi och effektivisera energianvändning  Rapporten avseende energikartläggning sparas hos företaget

Vägledning Så kan företaget avgränsa och prioritera för att få fram en representativ bild av energianvändningen. Göra möjliga av- gränsningar Övergripande beskrivning Detaljerad energikartläggning Göra prioriteringar Representativ bild av energi- användningen

Avgränsningar Vad kan undantas från energikartläggningen?  Energianvändning som företaget inte har egen rådighet över:  Hyrda lokaler  Inköpta transporter  Mindre verksamheter i Sverige som ingår i stora globala koncerner där energianvändningen i den svenska verksamheten är försumbar. Viktigt att tänka på! Alla beslut om avgränsningar ska motiveras och dokumenteras i energikartläggningsrapporten.

Övergripande beskrivning Redovisar företagets totala energianvändning  Översiktlig uppdelning på olika energianvändare:  Byggnader  Verksamhetsenergi  Transporter  Kvantifiera energianvändare med hjälp av mätningar eller beräkningar.  Den totala energianvändningen ska tas fram baserat på inköpt och egenproducerad el, fjärrvärme, fjärrkyla samt bränsle.

Prioritering identifierar den betydande energianvändningen Betydande energianvändning är den energianvändning som utgör en ansenlig mängd energi och/eller där potentialen för förbättring av energi­prestanda är stor.  Betydande Energianvändning:  Verksamhet med hög energianvändning och med god besparingspotential  Verksamhet med mindre energianvändning med god besparingspotential.  Vissa processer kan ha en hög energianvändning, men låg besparingspotential och kan undantas av en detaljerad kartläggning. Viktigt att tänka på! Alla beslut om prioriteringar ska motiveras och dokumenteras i energikartläggningsrapporten.

Prioritering Dela upp den detaljerade kartläggningen i etapper Företaget kan välja att dela upp genomförandet av den detaljerade energikartläggningen i ettapper.  Genomförandet av en detaljerad energikartläggning av företagets samtliga delar med betydande energianvändning skall genomföras under max 4 år.  Rekommendationen är att börja med att kartlägga energianvändare med stor energianvändning.  Om företaget vet vilka energianvändare som även har stor förbättringspotential kan det vara värt att prioritera dessa då lönsamheten kan vara god.  All verksamhet med betydande energianvändning i företaget ska kartläggas. Viktigt att tänka på! Beslut om uppdelning av kartläggning i etapper ska motiveras och dokumenteras i energikartläggningsrapporten.

Detaljerad energikartläggning Ger förslag på kostnadseffektiva åtgärder I den detaljerade energikartläggningen ska endast den betydande energianvändningen ingå och resultera i förslag till kostnadseffektiva åtgärder för energieffektivisering.  Energikartläggningen ska göras med platsbesök och innefatta:  Byggnader  Transporter  Verksamhet  Om företaget består av många liknande enheter kan företaget kartlägger ett urval av dessa enheter och sedan tillämpa resultatet på övriga liknande enheter. Viktigt att tänka på! Om företaget väljer att kartlägga ett urval av enheterna kan undantag från platsbesök göras men ska då motiveras och dokumenteras i energikartläggningsrapporten.

Resultat En representativ bild av den totala energianvändningen Innehåller den översiktlig beskrivning av energianvändningen tillsammans med den detaljerade energikartläggningen. Innehåll:  Sammanställning av nuvarande energianvändning från den övergripande beskrivningen.  Sammanställning av förslag på kostnadseffektiva åtgärder:  Kalkylerad energibesparing  Kalkylerad investeringsomfattning  Den representativa bilden av energianvändningen är det som ligger till grund för den slutliga inrapporteringen till Energimyndigheten.

EKL Bakgrund Vem berörs av lagen om energikartläggning i stora företag? Så ska energikartläggning genomföras Tidplan och rapportering till Energimyndigheten

Tillsyn och rapportering Energimyndigheten är tillsynsmyndighet –Rapportering av samtliga berörda –Tillsyn genom stickprov Rapporteringssystem –E-tjänst på Energimyndighetens hemsida –Öppnas i oktober

Tidplan Rapportering 5 dec 2015 Att rapportera: att verksamheten omfattas av lagen Hur planerar verksamheten att genomföra kartläggningen: -Certifierad energikartläggare -Energiledningssystem -Miljöledningssystem Öppen från den 12:e oktober Början 2017 Att rapportera: att energikartläggningen är gjord (aggregerad sammanfattning) Detaljerad energi- kartläggning lagras i företaget

Rapportering innan 5 december 2015 Registrering av berörda företag –Kontaktperson måste ansöka om behörighet i e-tjänsten med bankID –Kontaktuppgifter företag –Hur rapporteringen sker Självständigt bolag Koncern / del av koncern –Ev. koncernmoder

Rapportering innan 5 december 2015 Förutsättning och planering inför energikartläggning –Hur genomförs kartläggningen? Personcertifierad energikartläggare Energiledningssystem/miljöledningssystem –Förutsättningar Energidata/fakturor/ansvarig? Kunskapsläge? Tidigare genomförda kartläggningar och åtgärder

Vägledningar 1.Så avgör du om verksamheten omfattas av lagen 2.Så kan företaget avgränsa och prioritera för att få fram en representativ bild av energianvändningen Klara 2015.

Vägledningar WS för att utveckla branschvisa energi- kartläggningsmallar Industri – 28 april Bygg & Entreprenad – 17 september Handel – 22 september Kommun och Landsting – 7 oktober Transport – 15 oktober … WS 2015.

Certifiering av energikartläggare Ta fram certifieringssystem tillsammans med certifieringsorgan och SWEDAC Arbete pågår.

Stöd och informationsmaterial Handbok Energikartläggning och analys Handbok Energiledning Stegvist införande av energiledningssystem Energimyndighetens webbplats Se vår FAQ!

Frågor?

Agenda 10.00Energikartläggningslagen - Vägledning för energikartläggning i olika branscher Anders Pousette & Martina Berg, Energimyndigheten 11.00Transportindustriförbundet och transportbranschen Göran Arkler, VD 11.10Transportbranschens miljöarbete Joakim Stoppenbach, ordförande Transportindustriförbundets miljökommitté 11.20Hur Post Nord kartlägger och använder energidata Mårten Sjölin, Environmental Director PostNord Sverige 12.00Lunch 13.00Workshop 14.00Redovisning Workshop 14.30Sammanfattning

Transportindustriförbundet 33

Göran Arkler, VD Medlemsorganisation Speditörer Transportföretag Logistikföretag 110 st. medlemmar Regioner Kommittéer Transport juridik Transportföretagen 34

Sammanfattning Navet i transportbranschen En stark röst Stöd och verktyg Medlemsförmåner Information och branschträffar Vår symbol Juridisk rådgivning och ramavtal Utbildningar och dokument Ökad branschkunskap 35

Transportbranschen miljöarbete

Joakim Stoppenbach  Ordförande Transportindustriförbundets miljökommitte  Greencarrier Freight Services Sweden AB Miljö- & kvalitetssamordnare  Transportindustriförbundets styrelse  Vice chair CLECAT Sustainable Logistics Institute

Största energiförbrukaren  Transporten – Branschens kärnverksamhet Även:  Lagring  Terminalhantering  Omlastning  Kringtjänster

Dilemmat  Transporterna ökar: - Befolkningen ökar - Konsumtionen ökar - Producerar längre bort  Transporter konsumerar energi och släpper ut emissioner.  Hur minska energiförbrukning och emissioner samtidigt som transporterna ökar?

Samverkande krafter  Kostnadseffektivisering  Energieffektiviering/minskad klimatpåverkan

Miljöinitiativ  Branschgemensamt – smartare logistikupplägg, alternativa bränslen, ”att mäta är att veta”  Flyg – Green approach: inte starta förrän OK att landa  Sjö – Slow steaming, samarbeten med vädertjänster  Väg – Alternativa bränslen och kombitrafik  Jvg – Start-stop för diesellok, kombitrafik och eco-driving

Effektivare transporter  Stockholm – Göteborg, 467 km Lastbil T, last: 10 ton ETF: 20%, WTW Fyllnadsgrad 60%Fyllnadsgrad 80% EUR MJ3877 MJ EUR MJ3894 MJ Jvg532 MJ467 MJ Fyllnadsgrad 60%Fyllnadsgrad 80% EUR MJ3877 MJ EUR MJ3894 MJ Fyllnadsgrad 60%Fyllnadsgrad 80% EUR 4 EUR 6  Slutsats: Fyllnadsgrad påverkar mer än val av transportbärare.

Vägen framåt  Hitta energitjuvarna genom energikartläggning  Planera  Följa upp

Frågor och kommentarer? Joakim Stoppenbach /

Agenda 10.00Energikartläggningslagen - Vägledning för energikartläggning i olika branscher Anders Pousette & Martina Berg, Energimyndigheten 11.00Transportindustriförbundet och transportbranschen Göran Arkler, VD 11.10Transportbranschens miljöarbete Joakim Stoppenbach, ordförande Transportindustriförbundets miljökommitté 11.20Hur Post Nord kartlägger och använder energidata Mårten Sjölin, Environmental Director PostNord Sverige 12.00Lunch 13.00Workshop 14.00Redovisning Workshop 14.30Sammanfattning

Frågor i workshop Fråga 1 –Vilka erfarenheter finns av energikartläggningar och vilka önskemål finns på framtida? Fråga 2 –Vilket stöd behöver ni för att få god kvalité på energikartläggningarna?

Vilka erfarenheter finns av energikartläggningar och vilka önskemål finns på framtida? Hur har kartläggningar tidigare genomförts och till vad har de använts? Finns tillräckliga underlag, av energidata avgränsningar av bränsleförbrukning, tillgängliga för att göra en energikartläggning? Hur önskar ni att en kartläggning ska se ut i framtiden (innehåll, format) för att vara användbar i verksamheten? Fråga 1

Fråga 2 Vilket stöd behöver ni för att få god kvalité på energikartläggningarna? Vilket stöd behövs för att nå goda kartläggningar? Vilka vägledningsdokument önskas och vad ska de konkret innehålla? Hur ser en bra rapport ut och hur kommuniceras den till ledning/personal/externt?