Från barn till vuxen – Personer med särskilda behov och bestående besvär från blåsa/tarm. Carina Magnusson, Barn och ungdomshabiliteringen Lena Granér.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Idrottsskador. Att förebygga motionsskador Värm upp ordentligt. Töj korta och strama muskler före och efter motionspasset. Använd bra skor och rätt motionsutrustning.
Advertisements

PRESTATIONSTRIANGELN - GRUNDEN FÖR EN GOD PRESTATION.
Strokerehabilitering Håkan Carlsson Leg. Sjukgymnast VO Neurologi och rehabiliteringsmedicin.
Musklerna Muskler och senor bildar tillsammans med skelett, leder och fogar det som brukar kallas för rörelseapparaten. Genom att musklerna som är fästa.
Goda resultat inom idrott bygger på en bra balans mellan att ÄTA, TRÄNA och VILA.
ISABELLA LILJEBLAD BEHANDLARE MEDVERKAN FAMILJEFRID.
Depression Mars Depression Epidemiologi Symptom Behandling.
UVI ABU hos äldre patienter Regionala Strama Västra Götaland.
Process - MMR Dagens tema, , Förnamn Efternamn.
Inga patienter brukare ska ”falla mellan stolarna” Gråzoner synliggöras Beslutas av Direktörer/Nämnder /Fullmäktige beroende på olika krav Överenskommelser.
Äta – Träna – Vila Kostens roll i ungdomsidrotten.
Utbildning personlyftar. Upplägg Teoridel Praktiska stationer med lyft (smågrupper) Teoretiskt prov Lyft upp från golv med personlyft (helgrupp) Genomgång.
Utredningen om bostäder för äldre Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer SOU 2015:85 Ewa Samuelsson, särskild.
Cirkulation och fysisk aktivitet - Våra bästa vänner går hand i hand + = Sant.
Inge Dahlenborg Arbetsterapeut inom primärvård. Mobilt Demensteam 50% Bakgrund Lokalt vårdprogram.
Meningeom Hypofysadenom: hormon/icke hormon påverkan Neurinom, tex akusticusneurinom Gliom/Astrocytom Metastaser.
SYMTOMLINDRING Bristande symtomlindring God symtomlindring Ångest
Uroterapeutens omhändertagande vid kvinnlig urininkontinens
Barn och ungdomars utveckling
Uppföljning av Norrlandstingens folkhälsopolitiska program
Från allergiutredning till behandling Sjuksköterskans roll
Målvaktsutbildning grund del 1 - Målgrupp grön och blå nivå
Sjukgymnastik/Fysioterapi inom palliativ vård
KOL-sköterskans roll i primärvård
Människokännedom.
När det gick på Var visst vecka 43 BE ® BrucElvis
Inkontinensoperationer i Västerbotten
♫ Ljud – akustik ♪ Molekyler i rörelse.
Nyttjande av stimulansbidraget för andra målgrupper
Jämförande mätning NFS 2004:6 samt Handbok 2004:3
KOST Grupp forsläsning.
Förbättrat omhändertagande vid Urininkontinens
Källa: Livsmedelsverket
Formativt lärande.
Blåsöverfyllnad att ta upp vid APT/planeringsdagar
Logoped och Audionom utbildningen höstterminen
Hälsofrämjande arbete
Matspjälkningsapparaten
Uroterapi på barnklinik
Tarm- och stomimottagningen för barn och ungdom
Akut cystit Handläggning av icke-gravida kvinnor ≥ 15 år
Micke Sundström, Granbergsskolan 7-9, Bollnäs –
Lektion 1 Grönsaker, frukt och bär
Digital signering av hälso- och sjukvårdsåtgärder
Diabetesskola - med fokus på fysisk aktivitet
Komplikationer vid inkontinenskirurgi
Din säkerhet på sjukhus
Nervsystemet och hjärnan
Hur ser verkligheten ut?
Övning Tid: Ca 40 minuter Reklamkurragömma.
Ett fel på kvinnor.
Dagrehabilitering Lasarettet i Ystad Information 2018 –
Diagnos och delaktighet
Mensutmaningen.se MENS a.
Uroterapi på barnklinik samt
Mensutmaningen.se MENS OCH TRÄNING.
Clostridium Difficile
Regin Dahl Fysioterapeut Cytostatika sektionen/Palliativa teamet och Mobilt Närvårds teamet vid Sjukhuset i Arvika.
Feber hos barn Hälsa i Sverige
Mikroundervisning Kungälvs akut
Logoped och Audionom utbildningen höstterminen
Inkontinensvecka – 9.30 Avföringsinkontinens Paus
Tips och råd för att förhindra fallolyckor
Ta hand om dig själv.
Insulingivning – Kort version
Feber hos barn Hälsa i Sverige
Image courtesy of David Castillo Dominici at FreeDigitalPhotos.net
Akut cystit Image courtesy of David Castillo Dominici at FreeDigitalPhotos.net Den här powerpointpresentationen kan användas vid fortbildning.
Nervsystemet 1. Tar emot olika typer av information från sinnesorgan och olika sinnesceller i kroppen. 2. Hjärnan behandlar informationen genom tolkningar,
Hjälp, vad skall jag göra…
Presentationens avskrift:

Från barn till vuxen – Personer med särskilda behov och bestående besvär från blåsa/tarm. Carina Magnusson, Barn och ungdomshabiliteringen Lena Granér och Lena Lundkvist, Ger rehab berättar. Del

Magtarmkanalen Magsäcken sitter strax nedanför vänster bröstvårta och slutar vid höger revbensbåge Tunntarmen ca 6 m Blindtarmen Tjocktarmen ca 1,5 m

Tarmens normal funktion Bearbetar och transport Absorbera vätska och salter Signaler till tarmen vid matintag Signaler till hjärnan när tarmen är full Invänta tarmtömning till toabesök Känner skillnad på luft och avföring

Tarmens styrning Enteriska nervsystemet ENS CNS, autonoma nervsystemet, spinalt Gastrocoliska och coliska reflexen 3-4 peristaltiska rörelser/dygn, efter intag av mat och dryck 80% av vårt immunförsvar

Blåsan och tarmen styrs av nerv via nervutskott S2-S4 Symtombilden avgörs av skadenivån och om skadan är komplett eller inkomplett Kontrollförlust Nedsatt känsel Svårighet att hålla emot trängningar Startsvårigheter Styrning av blåsa och tarm

Den neurogena tjocktarmen Höga skador: Spastisk tarm Bevarade tömningsreflexer Förlängd transporttid Ingen/förändrad signal om att tarmen är full Analsfinkern är svag eller hyperaktiv Låga skador: Svag peristaltik och analsfinkter Liten/ingen tömningsreflex

Ändtarmslåset Anspänd Avslappnad

Bristolskalan B r i s t o l s k a l a Typ 1 (hårda klumpar) 100 h Typ 7 (diarré) 10 h

När funktionell förstoppad? ROME III kriterier: Måste uppfylla minst 2 av följande under 2 mån: < 3 tarmtömningar per vecka. Hård/klumpig avföring vid > 1/4 av tarmtömningarna Krystning vid > 1/4 av tarmtömningarna Känsla av ofullständig tarmtömning vid > 1/4 av tarmtömningarna Känsla av anorektal obstruktion vid > 1/4 av tarmtömningarna Manuell hjälp för att underlätta > 1/4 av tarmtömningarna

Orsaker till förstoppning Neurologiska sjukdomar eller skador, ex ryggmärgsskador och bråck (RMB), MS Funktionella (kost, låg fysisk aktivitet) Endokrina och metabola (diab, hypotyreos, hyperkalcemi, uremi)

Orsaker till förstoppning Strukturella (tumörer, fissurer, inflammatorisk tillstånd, invagination, prolaps, skador efter strålning) Psykiska (stress, depression, sexuella övergrepp) Läkemedel

Orsaken till tarmtömningsproblem Signal/behov av tömning eller känsla av tarmfyllnad nedsatt Spänning i bäckenbotten Fel krystteknik och felaktig koordination

Orsaken till tarmtömningsproblem Stress – har inte tid eller blir störd Omgivningen (t.ex. långt till toaletten, stökiga toaletter) Smärta (hemorrojder, fissurer, svårt att sitta) Litet matintag

Förstoppning kan ge… Trängningar (urin och avföring)Trängningar (urin och avföring) InkontinensInkontinens ResidualurinResidualurin UrinvägsinfektionerUrinvägsinfektioner Smärta/obehagSmärta/obehag

Förstoppning och tömningsbesvär hos äldre Svagare bukmuskulatur och svårare att krysta Fysiska hinder eller orörlig Minskat intag av vätska och kosthållningen förändras Förstoppning ger fler urinvägsinfektioner ( lokalbehandling östrogenbrist)

Förstoppning och tömningsbesvär hos äldre Sjukdomar som påverkar tarmen (Parkinsons sjukdom, diabetes, depression, demens, stroke, hypotyreos) Har ofta fler läkemedel som kan ge förstoppning (järn, kalk, antikolinergika, smärtstillande, antidepressiva, kalciumblockerare, vätskedrivande)

Bra toarutin FRUKOST och ett STORT glas vatten/vätska TOALETTBESÖK inom min. Bra sittställning, sitta ostörd, pall under fötterna, framåtlutande ställning, ”huff”- andning

Tips för tarmen Vid blåsrubbningar ska förstoppning behandlas och utvärderas först Normalisera vätskeintaget/ ev fiberintaget Regelbunden måltidsordning med tre huvudmål startar den gastrokoliska reflexen Probiotika effekt på avföringskonsistensen. Fettet i kosten ökar tarmens rörelser efter måltid

Ändtarmsförstoppning Förstoppning

Ej vanebildande magmedel Mjukgörande: Movikol/Laxido, Duphalac/Lactulos Bulkmedel: Inolaxol (ej till latexallergiker), Lunelax, Vi-Siblin (4v) Klysma: Microlax/Resulax, Klyx Stolpiller: Relaxit (Glycerin supp, finns ej här)

Ej vanebildande magmedel Lavemang: Vattenlavemangset, Peristeen, minilavemang. Psylliumfrö, fröskal, HUSK Sorbitol (finns i päron, äpplen och plommon) Krossade linfrön max 1-2 msk/dag eller kokas (vätecyanid) Tabl Resolor

Tips Uppblåst/ gaser dosen tas till natten (1/2) Antidiarré läkemedel (Loperamid, Imodium, Dimor) gör avföring fast, minskar diarréer, kan öka den inre sfinkterns tonus Barriärkrämer och salvor kan användas (Chirron, Cavilon, Inotyolsalva, Ac3 och Alcosanal) Bomullspad vid små läckage

Målet för behandling av njurar och urinvägarna Förhindra reflux och njurskada Förebygga stora residualurin och UVIer Höja livskvaliteten

Urinblåsan Lagrar och tömmer i synergi Normalt urinmängd vid trängning 200 ml Max ml Om muskelfibrerna i blåsan blir uttänjda och kan det försämra tömningsförmåga. Resurin?

Behandling och hjälpmedel Blåsträning eller/och bäckenbottenträning Dämpa blåsaktiviteten Använda engångskateter eller annan regim (ej bankning) Förebygga urinvägsinfektion Sittposition Inkontinenshjälpmedel Andra behandlingsformer

RIK Hur ofta? Vilken typ av kateter och vilken Ch? När urinodling? Uppföljning av RIK när inkontinensmaterial beställs? Tappa sig genom uridomet? Botox i urinblåsan? Kontroll av Krea, Cystatin C

Urinvägsinfektion Symtom: Feber Ökad spasticitet Läckage Grumlig/illaluktande urin Smärta Allmänpåverkan Dricka rikligt, surgöra? Behandla symptomgivande UVI eller vid stenbildande bakterier Urinodling före ev. behandling med antibiotika

Nyinsjuknad patient Utebliven avföring Förstoppning, diarré och läckage Inkontinensskydd dygnet runt Dagliga toabesök i försöka att tömma tarmen Mjukgörande per os Klysma Microlax ev digital stimulering Avveckla inkontinesskydd?

Hög ryggmärgsskada, rullstolsburen Tetraplegi sedan många år Tarmtömning med Microlax, stimulering och mjukgörande Sitter på toaletten min/dag Rädd att läcka. Introduktion av daglig vattenlavemang Efter 5 veckor varannan dag Tarmtömningsrutinen tar min. Läckaget minimalt

nikola.nu

Bra mat vid förstoppning: Kiwi, päron, plommon, mogen banan, färska blåbär Rotfrukter (helst wokade), grönsaker, jästa grönsaker Messmör, oliv- / rapsolja Fiberprodukter, surdegsbröd Probiotika (Actimel, Verums hälsofil, Proviva etc) Pasta med durumvete

Vid förstoppning undvik: Mjölk Ris och mannagryn Vitt mjöl Rivet äpple Blåbärssoppa Morotspuré Te (ej grönt te) Omogen banan Mycket råa rotfrukter

Hygienregler vid behandling i badbassäng Duscha kroppen före baddräktspåtagning. OBS! noggrann nedre toalett Ren badhandduk används vid varje badtillfälle Badskor Urininkontinenta med nytömd urinblåsa Faecesinkontinenta med inkontinens badbyxa KAD bärare gäller även suprapubisk KAD Stomiopererade MRSA bärare i näsa och/eller svalg utan riskfaktorer ex. eksem, sår eller hudinfektioner.

Litteraturlista ”Sängvätning och annan inkontinens hos barn” av Sven Mattsson & Trygve Nevéus ”Barn med obstipation” av Johan Brun m fl ”Om tarm- och blåsrubbning” av Madeleine Stenius ”Charmen med tarmen” av Giulia Enders