Välkomna!. -OIC- -Kenneth Lindberg- 2016 Colorektal bas.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Brukarnas perspektiv: KUNSKAP/INFORMATION
Advertisements

Fysisk aktivitet och avspänning Föreläsning
Palliativ sedering Bertil Axelsson
Ont i magen hos barn En hårdsmält betraktelse.
När skall man gå till läkaren?
Kristin Falk, leg.ssk, Fil.dr. Jonna Norman, leg.ssk, MBSR instruktör
Tidig upptäckt av kolorektalcancer i primärvård – Landstinget i Jönköpings län Bakgrund Alltför många patienter med kolorektalcancer får sin diagnos sent.
Vad är MS? I det här avsnittet berättar vi mer om hur familjelivet kan fungera för den som har MS. Kan man skaffa barn? Hur kan sexlivet förändras? Och.
Hur kan man förstå och definiera psykosocial arbetsmiljö?
STRESS Stress är ett allmännt fenomen i vardagen, som påverkar på människans välmående. Stressen uppstår i människans inre men den är oftast en reaktion.
Leg psykolog/leg psykoterapeut
Demens – förnuftig användning av psykofarmaka
Peter Mangell Överläkare Kirurgiska kliniken
Nationella kvalitetsregistret inom gynekologisk kirurgi
Illamående vid svår sjukdom
Idrottspsykologi IGU tillfälle 3
KOL skola 1 förmedlar kunskap om sjukdomen KOL. Hur man får diagnosen
Adherence Vad är det?.
Prevention och behandling av undernäring i hemsjukvården Kvalitets och utvecklingsarbete i Stockholms läns landsting Sonja Modin, allmänläkare Centrum.
Ungdomar & Alkohol.
Patientfall 1 23-årig kvinna med mångåriga bukbesvär. Varierande avföring, buksmärtor och ”svullen” buk. Kompletterande anamnes? Prover, undersökningar?
Antihistaminer Anna Zettergren avd. för Farmakologi
HÖK DEPRESSION Psykiatrin har ett eget vårdprogram för depression och ångest – gäller samtliga mottagningar och avdelningar inom vuxenpsykatrin i Norrbotten.
SMÄRTA OCH DEMENS
Termin 8 Läkarprogrammet Årgång 2, nummer 2
MYELOM o SYMTOM Lotta Billgert Kontaktsjuksköterska
PRIO- dialog Psykisk ohälsa Ur primärvårdens perspektiv i VGR
DIABETES MELLITUS =BRIST PÅ INSULIN.
Allmän farmakologi 3 1MC610 våren 2013 Jenny Larsson.
NICE och 100 remisser för DT kolon
Psykosomatiska syndrom
Värksamma medel Må bra utan piller Jönköping Värnamo Eksjö
Hilda Hassler/Anneli Olofsson Maj 2012
Icke-motoriska symtom vid Parkinsons sjukdom
Dyspepsi, reflux och esofagusdysmotorik
AKUT BUK Birgitta Kennedy-Olsson 2014.
Lider du av gaser och bubbel i magen? Posterarbete - Biokemi 1 – 2009 Karin Nilsson, Martina Furåsen Institutionen för kemi, Göteborgs Universitet Box.
Vilka sjukdomar lider finländare av?
Alkohol Tobak: cigaretter, snus Narkotika Mediciner Anabola steroider
Alkohol och droger En översikt.
Teorigenomgång Teori – ca. 30 minuter. Vilka är vi? Vad är puls?
Fysisk aktivitet, kost och hälsa
Var går gränsen mellan att bota och förbättra? – eller är frågan fel ställd? Christian Munthe Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori.
NERVSYSTEMET Göran Stenman, Ursviksskolan 6-9, Ursviken –
ALS eller MS? Vad? Skillnad? Likhet?.
Barnmedicin för blivande socionomer 3/
Läget i Sverige Sverige har högsta andelen sjukskrivna i Europa. Vår kostnad för förtidspension och sjukskrivning ligger.
Tarmterapi Barn och ungdomar. Vilka har behov av detta?  Missbildningar  Tarmsjukdomar  Trauma/skador  Postoperativt  Friska barn där det ändå inte.
SÖMN Mars Kort om sömn Sömnen är kroppens och hjärnans sätt att återhämta sig och bearbeta intryck. Det finns inget antal timmar som är rätt för.
PALLIATIV DAG 11 APRIL D EFINITION AV SMÄRTA ENLIGT IASP Smärta är en obehaglig sensorisk och/eller känslomässig upplevelse förenad med vävnadsskada.
Äldre och läkemedel Vad ska man tänka på?. Margit, 84 år Anser sig vara ” i stort sett frisk” Levaxin-subst hypotyreos, gonartros, B12-brist, nydiagnostiserad.
Anna Johnsson Leg. Sjukgymnast Skånes Onkologiska Klinik, Lund Fysisk aktivitet vid cancersjukdom.
En sjukförsäkring i förändring Per Lytsy Socialmedicin, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala Universitet Socialmedicin,
Rörelseapparatens anatomi – hur du är sammansatt
Livets gång  Födelse  Barndom  Pubertet  Vuxenstadie  Åldrande  Död.
Hur undersöker man hälsa?. Synen på hälsa Medicinsk: hälsa = frånvaro av sjukdom Funktionell: hälsa = funktionsförmåga Subjektiv: hälsa = upplevt tillstånd,
BALANS SE-HÖR-GÖR-DAGEN SE-HÖR-GÖR-DAGEN Högskolan Dalarna Leg. Sjukgymnast Helena Fridberg, Högskolan Dalarna Leg. Sjukgymnast Christina Mahammid,
Avföringsproblem hos barn
Illamående.
Utbildningsmodul Svenska Röda Korset
Depression hos barn och ungdomar
Kost 2 Presentera ämnet kort! Det handlar om mat för idrott, hur du som idrottare kan prestera bättre genom att tänka på vad och hur du äter!
VO Ortopedi, Södersjukhuset Radica Karlström, överläkare, geriatriker
PM: Akut Farmakologi, BUP Akut och Vård avdelning Malmö
Anpassad för barn till den som drabbats av en hjärnskakning
Vårdutbildning i stomivård
Munhälsans betydelse för allmänhälsan och livskvalité
Feber hos barn.
DEMENS med fokus på sen palliativ vård
Depression ÄNDRA DENNA SIDFOT VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT.
Presentationens avskrift:

Välkomna!

-OIC- -Kenneth Lindberg- 2016

Colorektal bas

Obstipation; problem? ålder?

 Fysiologiska förändringar  Sämre funktion  Slemhinna/smaklökar påverkas  Laktas/NaCl produktion  Myenteriska reflexer  Absorption föda  Näringsupptag  Muskelfunktion i tarm/bukvägg

Ändrad aptit  Förändrad smakupplevelse  Svårt tugga/svälja  Ändrad preferens  ”smakar inte…”

”fel kalorier”…snabba kolhydrater  Alla!

Andra tillstånd  Sjd  DM, MS, Parkinson, Depression,  RA, hypothyreos, RM-skador  Ökad passagetid genom tarm  GI-reflexer  Imobilisering Sängläge  Oro ångest ängslan  ”Onaturlig tarmtömning” (t ex ”bäcken”)

”Ovanligare” tillstånd, neurogena rubbningar  Autonom neuropati (DM)  Mb Hirschsprung  Chagas sjd  Intestinal pseudo-obstruktion  m fl

SEKRETION-TRANSPORT- ABSORPTION-LAGRING Aktivitet-reflexer (gastro-retrokoliska) Olika sfinktrar)

Peristaltik Retroperistaltik Enteriska nervsystemet Beroende  god koordination

Smärtbeh fokus?

SMÄRTKONTROLL CNS-EFFEKTER ILLAMÅENDE Läkare?

Pat? BiverkanillamåendeSmärtkontrollCNS-effekter

20 % samstämmiga i mål/avsikt/insats 80% ”oeniga”…

Fiber- med vätska!  Avföringsvolym  I-land 100 g/d  U-land 500 g/d  Skillnad kostintag/andel fiber

OBS!  Ökad andel fiber, vid manifest, svårare obstipation försämrar symtom!

Obstipation  Ett av vanligaste folkhälsoproblemen!  Ökar med ålder  Högre hos dementa  Kvinnor vs män 2/1  80% av vårdberoende drabbade  >70 % på ”institution” har laxermedel

Obstipation

Undergrupper  Normal transit-tid  Vanligast  Normal defekationsfunktion  Långsam transit-tid  Myo-/neuropatier. Ovanligt  Funktionell förstoppning  Oförmåga initiera avföring/urgency. Kramper, inkomplett tarmtömning, krystning.  2:ndära, mer komplexa orsaker

Lidande  Förbisett…  ”Talas ej om” ”kulturell Laddning”

 Individer  ”unika”…  Behöver ej vara ”fel”,  Uppleva problem?  Individ => habituellt ”olika”  ”normaltillstånd”…?  Gräns ”normal” avföringsfrekvens –  3-21 avf/v

Vad kan vi göra/vad gör vi?  Kontroll avf vanor  Sök symtom. Kropps-språk? Agitation?  Dryck/kost/aktivitetsgrad?  Förändring för individ?  ”Lättare” (?) - små enheter?! Pers kännedom? Uppsikt?  ”Feedback” (anh/kollegor)  Förmedla obs/kunskap

OBS!  Daglig tarmtömning, kan ändå vara obstipation…  Sök: hård avföring + individens ansträngning att tömma tarm  Inte ovanlig orsak akut buk” (äldre/barn)

Rom-2 klassifikationer/deklarationer  Krystning vid TT >25% av t f  Oregelbunden/hård avf, >25% av TT  Känsla av ofullständig TT >25% av TT  <3 TT/vecka  Prevalens 2-27% (I-länder)

”larmsymtom”  Nytillkomna  Förändrade tarmvanor  Minskad vikt  Blod/slem + F-Hb Järnbristanemi  Paradoxal avf  Känsla/faktisk ofullständig tarmtömning  Heriditet (IBD/CRC)  Akut debut (<45 år)

…?  Benigna  Invaginationstillstånd, enterocele, rektocele, prolapser, polyper  Maligna  CRC

Vid akut försämring  Akut uppdriven buk, mekaniskt ileus  Peritonit  Colonperf-av obstipation, ej ovanligt  Sämre prognos för tumörsjd!  OBS! Om svag bukvägg  Senare klin peritonit

utredning  Buk/colon-rektum  PR  Lab  Skopi  Colon-rtg/BÖS/CT m m  Ev transitmätning/funktionsutredning

Kost  Minska andel  Pasta/te/mjölk, mjölprod Bidrar  Öka andel  T ex plommondryck, aprikoser, russin, linfrön, fibergröt, regelbunden tid för mat, tugga väl, dricka tillräckligt, ”bra”/regelbundna toa rutiner, hjälpmedel, hygien m m

”För dagligt bruk”  Många olika förslag (”pajalagröt”)  Tillägg ricin-oliv-rapsoljor m m  Vatten-oljelavemang

Alla dessa mediciner?

Polyfarmaci  Äldreboende: >85 % av personer med stående ord på lm, bidrar obstipation/biverkan  LM?!  Ca-antagonister, Järnprep, kolestyramin, antacida, diuretika,TCA, SSRI, anti- psykotikum, antihistaminer, morfin (dito analoger) m fl  vanligt

Vanlig ”bov”, morfin…  +andra opioider…

Opioider  Minskad dos opioid: ej effektivt för minskad GI-biv!  Obstipation/”menlig” GI-biv, ¼ del av analgetisk dos…!  Ej alternativ!

Smärta ökar sympaticustonus Bidrar till obstipation

Opioider: Ökar tonus/absorption/transit-tid tonus/absorption/transit-tid Sfinktertonus (ex cardia-pylorus-Sf Oddi-ileocekal) Minskar Motilitet/sekretion/rektoanal sensorik

KONSEKVENSER? 20-30% AVBRYTER SMÄRTBEH VID ICKE MALIGN SMÄRTA = 90% FÖRSÄMRAS

Tarmregl  Typer  Bulk  Mjukgörande  Osmotiskt verkande  Icke absorberbara  Lavemang

Förbrukning  Osmotiskt aktiva…60%  ”Bulk”…20%  ”Tarmirriterande”…15%  ”Mjukgörande”…<1%  Klysma/motsv 4%

Förskrivare  ”Glömmer” tarmregl beh/laxantia + förskriva opioid  (”Påminnas” ? Rond/mott?)  Vid initiering: 20-40%  Vid iterering: 40-76%

Lämpar sig ej för laxering… TunntarmsstomierKort-tarmsyndrom Kronisk diarre´ Strålskadad tarm Vissa endokrina tarmsjd Viss DM

Perifera GI-biverkningar: symtom: Perifera opioida GI- effekter Försenad digestion Torr/hård avföring (+ev paradoxal diarre) Ont i magen Kramp Illamående/ kräkningar Uppblåst mage Ofullständig tarmtömning Känsla av uppblåst- het Anorexi GERD

OIC ”ond cirkel” dålig följsamhet smärta… Opioid- bindning Minskad GI-motilitet & koordinering GI-symtom ↓QoL Sämre följsamhet Ökad smärta Varierande Lös + hård avf Osäkerhet/otrygghet

OIC = konsekvens svag + okoordinerad muskelaktivitet Opioid µ-receptor - blockad   Försvagad muskel- kontraktion   Okoordinerad kontraktion Minskat tonus/motilitet Anorexi, illamående, kräkning Minskad sekretion (pancreas/gallvägar). Försenar/minskar digestion/propulsion ökar absorbtion; => hård avf. Ökar colonkontraktion, ej propulsion, ökar spasm, kramp, smärta, sfinktertonus; svårt tömma tarm

OIC  = Opioidinducerad obstipation  Vanligt! 15-90% av alla  Mest besvärande GI-biverkan  Minskar analgetisk effekt (30%)  Vanligt avbrytande av smärtbeh/följsamhet

Biverkan av tarmregl  Relevanta!  Uppblåst buk, illamående-fyllnadskänsla  Buk-kramper/tenesmer-flatulens-diarre´  Anal inkontinens-anal irritation-minskad QOL,”drar sig undan” social samvaro m m

Icke farmakologi?  Råd om  Motion, fiberintag, vätska m m.  Vilka? Tillämpligt?  Fr a preventivt  Friska…?  ?! Ny-op, imobiliserade, habituellt invalida…?

Opioideffekter Biv i CNS+PNS Stor fördelning lokala opioidbindningsplatser i kroppen, inkl I GI-kanal/tarm Tarmväggs Nervplexa (my- kappa- receptorer)

sedering andnings- depression illamående/ kräkningar (trigger zonen=area postrema) klådamyokloniersvettning CNS-effekter = oönskade! Tolerans mot biverkningar utvecklas vid långtidsbehandling Centrala biverkningar av opioider ( ” klassiska”, medieras för opioidreceptorer i hjärna/ryggmärg)

Perifera biverkningar av opioider (i vävnad/organ) Urinretention (ökat tonus/kontraktion i uretra/blåsa) GI- biverkningar ( Minskad peristaltik och sekretion) Hypotension (perifer vasodilatation) Ej lindrade genom toleransutveckling… PNS-effekter

Värre?  Biverkan: upplevs värre än primär smärta/grundsjuka!  Förbisett av kliniker…”glömmer”…  Minskar opioidtitrering  Minskar tilläggsbeh  -”- följsamhet  -”- QOL

Symtom av OIC: OIC Flatulens Torr/hård avföring HemorrojderKramperSmärta Uppblåst mage Ofullständig tarmtömning Känsla av uppblåst- het Anorexia Stress / konfusion

TACK för uppmärksamheten !  ? ? ? ?