NORDISKA SPRÅK

De nordiska språken De inhemska nordiska språken hör till tre obesläktade språkfamiljer: 1. den germanska språkfamiljen (danska, färöiska, isländska, norska, svenska)‏ 2. den uralska (finska och samiska)‏ 3. den eskimåiska (grönländska)‏

De nordiska språken som tillhör den germanska familjen Härstammar alla från fornnordiskan som talades från 800-talet e. Kr. fram till talet (vikingatiden). Efter detta delade sig fornnordiskan i regionala dialekter: fornsvenska, fornnorska, forndanska, fornisländska och forngutiska

Hur talade vikingarna? Några ord som ser liknande ut i dag: auga – öga gamul – gammal hiarta – hjärta sighla – segla synir – söner Om vi mötte en viking i dag skulle vi ändå ha mycket svårt att förstå honom.

Den nordiska språkförståelsen Svenska, danska och norska är inbördes förståeliga utan föregående studier. Danska, norska och svenska kallas grannspråk (på danska nabospråk). På Färöarna och Grönland läser man danska i skolan som första främmande språk. På Island är danska (alt. norska eller svenska) obligatoriskt. I finskspråkiga skolor är svenskan obligatorisk. De som talar samiska som modersmål är oftast tvåspråkiga. Den nordiska språkförståelsen omfattar alltså i princip hela Norden.

Alla förstår inte varandra lika bra Inom det skandinaviska språkområdet har svenskar svårast för att förstå talad danska. Norrmän har lättast för att förstå danska och svenska, såväl talad som skriven. Talad norska och talad svenska är tämligen lätt begripliga sinsemellan. Detta gäller också norska och danska men i lite mindre grad.

Viljan att förstå är det viktigaste – ju mera man ser och hör av ett grannspråk, desto bättre förstår man!

Råd när du talar med en nordbo: Använd gärna samnordiska ord (norrmän och svenskar kan säga bare/bara istället för kun och endast). Undvik förkortningar Avstå från slang Tala inte för fort Använd inte utfyllnadsord Uttala noggrant Repetera och förklara

Norska Två officiella skriftspråksformer: bokmål och nynorsk. De flesta norrmän talar utjämnad dialekt. Bokmål härstammar från danskan (Norge var i union med Danmark ). Nynorska skapades under den nationella väckelsen på 1800-talet och var ett nytt skriftspråk med utgångspunkt i de norska dialekterna.

Norge - Noreg Landets namn kan skrivas på två sätt; Norge på bokmål, Noreg på nynorska. Kommunerna väljer vilket språk som är administrationsspråk. Skoleleverna läser båda, ena som hovedmål och andra som sidemål. I studentexamen skriver man en uppsats på vardera skriftspråket.

Skillnader mellan bokmål och nynorska: Diftonger (kombination av vokaler) är vanligare på nynorska: glömma (svenska)säga (svenska)‏ glømme (bokmål)si (bokmål)‏ gløyme (nynorsk)seia (nynorsk)‏

Bokstaven æ förekommer oftare i bokmål. Vissa ord börjar på kv på nynorska och på hv på bokmål: hverandre (bokmål), kvarandre (nynorsk)‏ Kj-ljudet är vanligare i nynorska: ikke (bokmål)ikkje (nynorska)‏

Vad tror du följande norska ord betyder? (Gå inte i fällan...) ‏

VARELSE RUM

AVIS TIDNING

IS GLASS

BRUS LÄSK

BY STAD

PEN SÖT

HURTIG SNABB

KJOLE KLÄNNING

ARTIG LUSTIG

KINO BIO

KOSELIG MYSIG/TREVLIG

ROLIG LUGN

LIDE TYCKA OM

VINDU FÖNSTER

POSTKASSE BREVLÅDA

SPØKE SKÄMTA

DEILIG VACKER/SKÖN

Danska För en som inte talar danska kan uttalet vålla vissa problem. Vissa uttalsregler kan underlätta: - Långt danska a-ljud liknar svenskt ä; gade - svenskans u-ljud finns inte, u uttalas som o i ro; hus - Efter l och n är d stumt; land - I sk, skj, stj uttalas varje ljud skilt för sig; stjerne - Aa som finns i äldre danska (Aalborg, Aarhus) uttalas som å

De danska räkneorden Är kända för att vara svåra eftersom danskarna räknar i tjog och inte i tiotal. Exempel: halvtreds = 2x20+10 = 50, alltså två hela tjog och halvvägs in på det tredje. (I tresserna= på 60-talet.)‏ Man säger också entalet först, t.ex. enogtyve = 21. tredive = 30, fyrre = 40, halvtreds = 50, tres = 60, halvfjerds = 70, firs = 80, halvfems = 90

Vad tror du följande danska ord betyder? (Gå inte i fällan...) ‏

HAVE TRÄDGÅRD

UGE VECKA

LOMME FICKA

KNARK GUBBE

BAJER ÖL

BILLE SKALBAGGE

BOLLE ATT LIGGA MED NÅGON

KNEPPE OCKSÅ ATT LIGGA MED NÅGON

DATAMAT DATOR

DYNE TÄCKE

FJERNSYN TV

KNALLERT MOPED

KRAGE KRÅKA

MÅS RUMPA

PERLEVEN BÄSTIS

PAPIRNUSSER BYRÅKRAT

Isländska Island koloniserades ca av norrmän. Befolkningen kristnades tidigt och runorna ersattes av det latinska alfabetet. Under medeltiden fanns det troligen inget annat land i världen där läskunnigheten var så utbredd som på Island. Att det skrevs litteratur på isländska så tidigt förklarar varför isländskan ändrats minst av de nordiska språken. De isländska sagorna är världsberömda.

Dagens islänningar kan utan hinder läsa texter från 1200-talet. De kan dessutom lättare läsa svenska texter från och 1300-talet än vi som talar svenska som modersmål. Island har hört till både Norge och Danmark, men hela tiden värnat om sitt eget språk. Också idag är den isländska språkpolitiken puristisk, d.v.s. att man undviker att ta in lånord. Man använder istället gamla ord på nya sätt och skapar nya isländska ord. Exempel: ljósmynd (”ljusbild”) = fotografi.

Att förstå isländska Vissa ord är de samma i isländskan och i svenskan, men det är ändå rätt svårt för en svenskspråkig att förstå talad eller skriven isländska. Grammatiskt sett påminner isländskan om tyskan (samma fyra kasusformer). Isländskan har både ljud och bokstäver som inte finns i svenskan: ó uttalas ou, á uttalas au, ð uttalas som engelskans th i the, þ uttalas som th I engelskans thing. Vokalen ö skrivs dock som i svenskan.

Vad tror du följande isländska ord betyder? Direktöversättningar kan hjälpa dig...

ELDFJALL ”ELDFJÄLL” BETYDER VULKAN

HNÉFIDLA ”KNÄFIOL” CELLO

SMÁSAGA ”LITEN BERÄTTELSE” NOVELL

VEGABRÉF ”RESEBREV” PASS

JÓLASVEINN ”JULDRÄNG” TOMTE

BERGMÁL ”BERGSPRÅK” EKO

BÓKASAFN ”BOKSAMLING” BIBLIOTEK

GLUGGATJALD ”FÖNSTERTÄLT” GARDIN

DAGATAL ”DAGRÄKNING” ALMANACKA

MYNDAVÉL ”BILDMASKIN” KAMERA

BJÚGALDIN ”KORVFRUKT” BANAN

SÓLAHRINGUR ”SOLRING” DYGN

BLAÐAMAÐUR ”BLADMAN” JOURNALIST