Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Marie-Louise Barrenäs Auditory Central Processing Disorders.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Marie-Louise Barrenäs Auditory Central Processing Disorders."— Presentationens avskrift:

1 Marie-Louise Barrenäs Auditory Central Processing Disorders

2 Perifera hörselsystemets anatomi och fysiologi

3 Marie-Louise Barrenäs Översikt

4 Marie-Louise Barrenäs

5 Cortiska organets sinnesceller

6 Marie-Louise Barrenäs Inre hårcellen

7 Marie-Louise Barrenäs Ganglion Spirale Innehåller neuron % utgör type I ganglion celler. Bipolära. Dendriten går från inre hår cellen. Myeliniserad. Dendriten har kontakt med en IHC allena. Varje IHC har emellertid kontakt med många type I celler. Type II ganglion cell omyeliniserad. Dendriten har kontakt med den yttre hårcellen. Varje type II cell har kontakt med ca 20 OHC. Neuronens axon ingår i N cochlearis, som går till medulla oblongata.

8 Centrala hörselsystemets anatomi och fysiologi

9 Marie-Louise Barrenäs

10 Centrala Auditiva Hörselbanorna Hörselbarken Corpus geniculatum (Thalamus) Colliculus inferior Nucleus cochlearis Oliva superior

11 Marie-Louise Barrenäs

12

13 Nervus Cochlearis Ingående signal från ggl spirale Kommunicerar fr a –via corpus trapezoide med kontralaterala kärnans samtliga celltyper –Via ?? Med coll inf

14 Marie-Louise Barrenäs Kockleotrop organisation: Nucleus Cochlearis dorsalis (diskant frekvenser) Nucleus Cochlearis ventralis (bas frekvenser) Ljud lokalisation Anterior del (AVCN) Posterior del (PVCN) Nucleus Cochlearis

15 Marie-Louise Barrenäs

16 Dorsal nucleus of the trapezoid body Ljudlokalisation (fas och intensitetsskillnad mellan öronen). Efferent innervation som –selektivt ”tonar” in hörselorganets frekvens diskriminering (lyssnar in ett speciellt instrument i en orkester) –påverkar längden på de yttre hårcellerna, vilket ändra positionen av tektorial membranet, vilket justerar inre hårcellernas känslighet.

17 Marie-Louise Barrenäs Superior Oliva Complex (SOC) Ljudlokalisation (basen för extraktion av interaural tid och fas differenser) Stapedius reflexen Skydda IHC mot överexponering Kontralateral supression 3 kärnor: MNTB, LSO, MSO

18 Marie-Louise Barrenäs Varifrån kommer ljudet?

19 Marie-Louise Barrenäs Varifrån kommer ljudet?

20 Marie-Louise Barrenäs Colliculus inferior Ljudlokalisation (fas/intensitets- skillnad mellan öronen)

21 Marie-Louise Barrenäs Colliculus inferior Reflex att vända huvudet efter plötsliga ljud Formatio Reticularis (uppmärksammar hjärnan på ljud)

22 Marie-Louise Barrenäs Corpus Geniculatum Mediale Fungerar troligen som en dynamiskt filter matris som selektivt stänger ute alt släpper igenom auditive signaler. Förstärker svaga signaler alt dämpar starka signalers intensitet Minimerar interferensen med andra sensoriska inputs.

23 Marie-Louise Barrenäs Hörselbarken är belägen i temporalloben. - Heschl's gyrus - Planum temporale

24 Marie-Louise Barrenäs Funktionell Magnet Resonans Tomografi

25 Marie-Louise Barrenäs Primary Auditory Cortex

26 Marie-Louise Barrenäs Hjärnans hörselcentra kommunicerar med centra för olika känslor

27 Marie-Louise Barrenäs Limbiska systemet

28 Marie-Louise Barrenäs

29 Auditiv Kognition - minne Auditiv Kognition - minne Långtids-MinneArbetsminne Korttids- minne Episodisk buffert Sinnes intryck hörsel, syn, lukt smak, känsel

30 Marie-Louise Barrenäs Auditiv Kognition - minne Långtids-Minne Korttids-Minne Arbetsminne LexiconSemantikCentralExekutivKomponent Episodisk buffert Hörsel intryck Fonologisk loop (lagring + repetitionsfunktion) Visuospatiellt lager (msek)

31 Marie-Louise Barrenäs Cochleas Differentiering 3 mån in utero: Differentierade sinnesceller 5 mån in utero: cochleär funktion Födelsen: fullt utmognad Mognaden i de centrala auditiva systemen pågår fram till 20 åå

32 Marie-Louise Barrenäs Orsaker till central auditiv störning

33 Marie-Louise Barrenäs Orsaker / Patient-grupper Neuropsykiatriska sjukdomar, t ex autism Neurologiska störningar Genetiska avvikelser Utvecklingsförseningar

34 Marie-Louise Barrenäs Klinisk presentation Beteendemönster

35 Marie-Louise Barrenäs Klinisk presentation (normalt audiogram) 1.Svårigheter att uppfatta tal i störmiljö 2.Svårt med muntliga uppmaningar t ex rikting “gå till dörren” eller flerstegs uppgifter 3.Dålig förmåga att lyssna 4.Inlärningsproblem 5.Dåligt auditivt minne (kognition) 6.Lättdistraherad / ouppmärksam 7.Läs- och skrivsvårigheter 8.Tal- och språksvårigheter 9.Frågar ofta om, alt ber om upprepningar 10.Långsam att svara

36 Marie-Louise Barrenäs Auditivt Kognitivt Test-batteri på svenska Björn Lyxell et al., Linköpings Universitet

37 Marie-Louise Barrenäs Arbetsminnets reglerande centrala exekutiva komponent skattas med mätning av Ordflödestest: att snabbt och korrekt kunna generera fram specifik information från långtidsminnet (t ex djur på L)

38 Marie-Louise Barrenäs Arbetsminnetsfonologiska slinga / loop innehåller fonologiskt lager + repiteringsmekanism Arbetsminnets fonologiska slinga / loop innehåller fonologiskt lager + repiteringsmekanism Rhyme test (Baddely and Wilson, 1985, Lyxell et al., 1994) –Fonologiskt lika och olika ord och non-ord –Jämföra uttalsmässigt korta och långa ord

39 Marie-Louise Barrenäs Arbetsminnets episodiska buffert (ett gränssnitt mot andra minnessystem) Arbetsminnets episodiska buffert (ett gränssnitt mot andra minnessystem) kan skattas med snabba, omedelbara repetitioner av t ex meningar

40 Marie-Louise Barrenäs Arbetsminnestest Reading Span test Letter span test Sentence Completion Test (förmågan till samtidig lagring och bearbetning)

41 Marie-Louise Barrenäs Långtidssemantiskt minne Lexikon (ord-test) Semantiska test (kategori test)

42 Hörselns fem dimensioner (påverkas alla av hörselskada) 1. Känslighet (det svagaste ljud som örat uppfattar) 2. Dynamik 3. Frekvensupplösning 4. Tidsupplösning 5. Att höra med två öron (binaural hörsel) Ett tonaudiogram (vanligt hörselprov) mäter enbart känslighet

43 När börjar vi att utreda APD? Tidig diagnos viktigt! Bättre prognos Mindre risk för sekundära problem Utredning av APD kan erbjudas från 8 års ålder.

44 Hur gör vi detta? Läkarbesök -Tonaudiogram -Ställningstagande till APD-utredning Steg 1-utredning - Om annan hörseldiagnos kan ställas avslutas utredningen här Steg 2-utredning

45 Steg 1-utredning En halv dag avsätts på hörcentralen -Tonaudiogram -Tal i brus¹ -TEOAE -DPOAE -Tympanometri -Stapediusreflexer -BRA eller aABR ¹Granström och Ilstedt, C-uppsats, Taluppfattningstest med enstaviga ord i brus: Normalvärden för åldrarna 7, 10 och 13 år

46 Steg 2-utredning Frågeformulär: Auditiva perceptionsproblem -Förälder -Skolan En halv dag avsätts på hörcentralen -Dikotiskt test -Gaps in noise -Frekvensmönster -Durationsmönster

47 Diagnossättning Läkarbesök (åtminstone föräldrar, ev barnet också) -Sammanfattning av gjorda tester -Ställa diagnos och informera -Läkarutlåtande till kommunen -Remiss till hörselhabiliteringen

48 Hörselhabiliteringen Behovsanalys med team -Oftast kurator, logoped, hörselpedagog Förskrivning av FM-system Samverkan med skolan Hembesök Träning av (kontakt taget med SPSM för material, till exempel Earobics®) -Ordförråd -Arbetsminne (Minneslek, Robomemo) -Rytmik

49 FM-system En förbättrad lyssningssituation har positiva effekter på språk, uppmärksamhet, minne, auditiv perception, inlärning och kognition. Förstahandsval ”Personal FM-system is far superior to other systems like speakers in the classroom” (Hall)

50 Ljudutjämningssystem Ökad uppmärksamhet och delaktighet Större valmöjlighet gällande placering i klassrummet, många elever sitter gärna långt bak (vill inte synas) Många elever har föredragit detta eftersom de inte känner sig utpekade Förbättrar lyssningssitutationen för alla i klassrummet

51 Tack


Ladda ner ppt "Marie-Louise Barrenäs Auditory Central Processing Disorders."

Liknande presentationer


Google-annonser