Vad vet vi och hur hanterar vi den kunskapen?

En presentation över ämnet: "Vad vet vi och hur hanterar vi den kunskapen?"— Presentationens avskrift:

1 Vad vet vi och hur hanterar vi den kunskapen?
Vad är minne? Vad vet vi och hur hanterar vi den kunskapen?

2 Neuron - nervcell

3 Tillväxt Förgreningar – dendriter 2-12 år Pruning (”ansning”)
Myelinisering 0-25 år Hjärnans utveckling ej färdig förrän vid 25 år - frontalloben 6-13 år störst ökning av en individs kognitiva förmåga Olika utveckling hos olika delar av hjärnan Alla arbetsminnestester aktiverar frontalloben och den sena mognaden av frontalloben är en av de viktigaste förklaringarna till arbetsminnets utveckling under barndomen. Hjärnans arbetsminneskapacitet är till 50% ärftlig Hjärnans plasticitet nya nervceller bildas hela livet

4 Korttidsminne Långtidsminne Arbetsminne Medvetet Icke medvetet PRS
Betingning Procedur Episodiskt Semantiskt Stress-, ålders- och sjukdoms-känsligt

5 Minnets struktur Det sensoriska registret Korttidsminnet Arbetsminnet
Släpper in eller stänger ute impulser Korttidsminnet 45 sek. det magiska talet 7+-2, Chunka - dela upp i hanterbara block SASABBICAPLO Arbetsminnet Korttidsminnesuppgifter som kräver någon form av manipulation el innehåller ngn distraktion el kräver visst mått av simultanutförande Långtidsminnet Procedurminne: vår förmåga att göra saker t ex cykla Semantiskt minne: faktakunskaper Episodiskt minne: självbiografiskt, minnet om oss själva och vad vi upplevt

6

7 Långtidsminnet Procedurminne: vår förmåga att göra saker, t ex cykla, simma. Automatisering Semantiskt minne: faktakunskaper t ex huvudstaden i Frankrike. Episodiskt minne: självbiografiskt, minnet om oss själva och vad vi upplevt. Viktiga, dramatiska el oväntade händelser minns vi lättare

8

9 Arbetsminnet Långtidsminne Central exekutiv funktion
Fonologisk loop Visuospatialt skissblock Sensoriskt perceptuellt system

10 Arbetsminne (Baddely)
The visuospatial scratch pad Bearbetar och lagrar visuell och spatial information schackdrag The phonological loop Lager för auditiv information; 7 enheter telefonnummer Central executive Planering och styrning, reglering av medveten uppmärksamhet, framplockning ur långtidsminnet, samordnar information från hjälpsystemen koordinerande funktion

11 Centralexekutiva enheten
Har en begränsad kapacitet När den blir överlastad kan inte uppgifter processas på en optimal nivå. Endast att hålla information i minnet ställer inte särskilt höga krav på enheten När två eller flera uppgifter ska utföras samtidigt arbetar enheten på en optimal nivå och ibland kan den inte utföra uppgifter på ett korrekt sätt. (t ex räkna baklänges och gå balansgång, zumba)

12 Arbetsminne 1 Arbetsminnet avser ett system i hjärnan som kan hålla kvar och hantera den information som är nödvändig för att utföra komplicerade kognitiva uppgifter såsom läsförståelse, inlärning samt logiskt tänkande (Alan Baddely) Starkt samband mellan prestationen på arbetsminnesuppgifter och problemlösningsförmåga (Randall Engle) Överlappningen mellan arbetsminne och kontrollen av uppmärksamhet är särskilt viktig

13 Arbetsminne 2 Arbetsminne: kontrollerad uppmärksamhet
Enorm ökning av arbetsminneskapaciteten genom hela barndomen också långt upp i tonåren. Enorm variation mellan individer Stark korrelation matematik – visuospatialt arbetsminne, verbalt arbetsminne, problemlösningsförmåga och läsförmåga

14 Vakenhetsgrad (från dåsighet till panikartad stress)
Arbetsminne 3 (Baddeley ”Arbetskoncentration”) Tre olika sorters koncentrationsförmåga Vakenhetsgrad (från dåsighet till panikartad stress) Stimulusdriven uppmärksamhet (dras automatiskt till något nytt och intressant i omgivningen el något vi kommer att tänka på) Kontrollerad uppmärksamhet (när vi bestämt oss för att koncentrera oss på en viss uppgift) = arbetsminne

15 Träning av arbetsminne
Simultanförmåga – hantera många stimuli Begränsningar för simultanutförande kan förklaras med kapacitetsbegränsningar i vissa områden i hjärnan Delvis samma områden som rör arbetsminneskapacitet Överlappsområden – hjässloben Multimodala områden – ej knutna till någon specifik sensorisk stimulus – nervcellernas allkonstnärer Träning av multimodala områden (Robomemo)

16 Träning av arbetsminnet
Robomemo Minneslek Bristande korttidsminne hos barn Smart

17 Barn med lågt arbetsminne
(Gathercole) Svårighet att följa instruktioner Stora problem med matematik och läsförståelse Svårt att koncentrera sig på en uppgift en längre stund Ungefär lika många pojkar som flickor Minnas en instruktion och kunna utföra uppgifter i flera steg Förmågan att initiera en aktivitet Problemen att formulera en plan för sitt beteende och sedan hålla kvar den planen i arbetsminnet?

18 Självkänsla Barn med lågt arbetsminne hade lägre självkänsla
Lägst skattade de sig i fråga om ”personal power” dvs den uppfattning en person har om sin förmåga att påverka omgivningen Betydelsen av diagnoser ”You mean I´m not lazy, stupid or crazy?”

19 Arbetsminne och lärande
Minnets fyra steg: Inkodning Lagring Sökning Återgivning

20 Inkodning Uppmärksamhet - kontrollerad
Koncentration – hålla kvar uppmärksamheten Motivation - intresse Emotion - känsla Sammanhang Tydlighet Feedback – återkoppling Konkret material Stimulus för olika sinnen: visuellt, auditivt, sensoriskt mm Inre tal – för att fokusera på en uppgift

21

22 Lagring Repetition direkt och återkommande Verbalisera – återkoppla
Nyckelord Ramsor, rytmer Övning Automatisering Organisation och struktur Mindmap mm Association till tidigare lärande Motivation Emotion - humor

23

24 Lagring Repetition direkt och återkommande Verbalisera – återkoppla
Nyckelord Ramsor, rytmer Övning Automatisering Organisation och struktur Mindmap mm Association till tidigare lärande Motivation Emotion - humor

25 Sökning Sammanhang Association Tid Samtal – stöd och uppmuntran
Frånvaro av stress Nyckelord Mindmap Bilder

26

27 Återgivning Muntligt Skriftligt Bilder Filmer
Gestaltning: drama, sång,poesi Leka

28

29 Planeringsförmåga Hålla kvar sinnesintryck eller tankar i arbetsminnet
Ha överblick Formulera en idé Föreställa sig målet – i en sekvens Koncentration och energi för att nå målet Feedforward och feedback som strategier Sammanfatta och utvärdera – är målet nått+ Formulera nya idéer – nya mål

30 Stöd och avlastning för minnet
Organisation och struktur – skåp, väska Kalender, mobil, anteckningar Ordning material, papper, anteckningar Organisation dator, filer Studieteknik – olika för olika uppgifter och elever Organisera arbetsuppgifter t ex i mindre avsnitt Tidslinjer för olika aktiviteter eller uppgifter Sammanfattning av lektion, dag, vecka

31

32 Litteratur om minne Klingberg, Torkel: Den översvämmade hjärnan (2007)
Klingberg, Torkel: Den lärande hjärnan (2011) Derwinger, Anna: Minnets möjligheter Adler, Holmgren: Neuropedagogik (2000) Wallenkrans, Pia: Lär in (2000) Lorayne, Harry: Minnesteknik (1992) Wejlid, Gabriella: Ja tack, hjärna (2008) Schacter, D: Sökandet efter minnet (2004) Tammet, D :Född en blå dag (2006)