Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Vad vet vi och hur hanterar vi den kunskapen?.  Förgreningar – dendriter 2-12 år  Pruning (”ansning”)  Myelinisering 0-25 år  Hjärnans utveckling.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Vad vet vi och hur hanterar vi den kunskapen?.  Förgreningar – dendriter 2-12 år  Pruning (”ansning”)  Myelinisering 0-25 år  Hjärnans utveckling."— Presentationens avskrift:

1 Vad vet vi och hur hanterar vi den kunskapen?

2

3  Förgreningar – dendriter 2-12 år  Pruning (”ansning”)  Myelinisering 0-25 år  Hjärnans utveckling ej färdig förrän vid 25 år - frontalloben  6-13 år störst ökning av en individs kognitiva förmåga  Olika utveckling hos olika delar av hjärnan  Alla arbetsminnestester aktiverar frontalloben och den sena mognaden av frontalloben är en av de viktigaste förklaringarna till arbetsminnets utveckling under barndomen.  Hjärnans arbetsminneskapacitet är till 50% ärftlig  Hjärnans plasticitet nya nervceller bildas hela livet

4 Korttidsminne Långtidsminne ArbetsminneMedvetetIcke medvetet Episodiskt Semantiskt PRS Procedur Betingning Stress-, ålders- och sjukdoms- känsligt

5  Det sensoriska registret  Släpper in eller stänger ute impulser  Korttidsminnet  45 sek. det magiska talet 7+-2,  Chunka - dela upp i hanterbara block  SASABBICAPLO  Arbetsminnet Korttidsminnesuppgifter som kräver någon form av manipulation el innehåller ngn distraktion el kräver visst mått av simultanutförande  Långtidsminnet  Procedurminne: vår förmåga att göra saker t ex cykla  Semantiskt minne: faktakunskaper  Episodiskt minne: självbiografiskt, minnet om oss själva och vad vi upplevt

6

7  Procedurminne: vår förmåga att göra saker, t ex cykla, simma. Automatisering  Semantiskt minne: faktakunskaper t ex huvudstaden i Frankrike.  Episodiskt minne: självbiografiskt, minnet om oss själva och vad vi upplevt. Viktiga, dramatiska el oväntade händelser minns vi lättare

8

9 Central exekutiv funktion Visuospatialt skissblock Fonologisk loop Långtidsminne Sensoriskt perceptuellt system Arbetsminnet

10  The visuospatial scratch pad  Bearbetar och lagrar visuell och spatial information schackdrag  The phonological loop  Lager för auditiv information; 7 enheter telefonnummer  Central executive  Planering och styrning, reglering av medveten uppmärksamhet, framplockning ur långtidsminnet, samordnar information från hjälpsystemen koordinerande funktion

11  Har en begränsad kapacitet  När den blir överlastad kan inte uppgifter processas på en optimal nivå.  Endast att hålla information i minnet ställer inte särskilt höga krav på enheten  När två eller flera uppgifter ska utföras samtidigt arbetar enheten på en optimal nivå och ibland kan den inte utföra uppgifter på ett korrekt sätt. (t ex räkna baklänges och gå balansgång, zumba)

12  Arbetsminnet avser ett system i hjärnan som kan hålla kvar och hantera den information som är nödvändig för att utföra komplicerade kognitiva uppgifter såsom läsförståelse, inlärning samt logiskt tänkande (Alan Baddely)  Starkt samband mellan prestationen på arbetsminnesuppgifter och problemlösningsförmåga (Randall Engle)  Överlappningen mellan arbetsminne och kontrollen av uppmärksamhet är särskilt viktig

13  Arbetsminne: kontrollerad uppmärksamhet  Enorm ökning av arbetsminneskapaciteten genom hela barndomen också långt upp i tonåren.  Enorm variation mellan individer  Stark korrelation matematik – visuospatialt arbetsminne, verbalt arbetsminne, problemlösningsförmåga och läsförmåga

14  Vakenhetsgrad (från dåsighet till panikartad stress)  Stimulusdriven uppmärksamhet (dras automatiskt till något nytt och intressant i omgivningen el något vi kommer att tänka på)  Kontrollerad uppmärksamhet (när vi bestämt oss för att koncentrera oss på en viss uppgift)  = arbetsminne

15  Simultanförmåga – hantera många stimuli  Begränsningar för simultanutförande kan förklaras med kapacitetsbegränsningar i vissa områden i hjärnan  Delvis samma områden som rör arbetsminneskapacitet  Överlappsområden – hjässloben  Multimodala områden – ej knutna till någon specifik sensorisk stimulus – nervcellernas allkonstnärer  Träning av multimodala områden (Robomemo)

16  Robomemo  Minneslek  Bristande korttidsminne hos barn  Smart

17  (Gathercole)  Svårighet att följa instruktioner  Stora problem med matematik och läsförståelse  Svårt att koncentrera sig på en uppgift en längre stund  Ungefär lika många pojkar som flickor  Minnas en instruktion och kunna utföra uppgifter i flera steg  Förmågan att initiera en aktivitet  Problemen att formulera en plan för sitt beteende och sedan hålla kvar den planen i arbetsminnet?

18  Barn med lågt arbetsminne hade lägre självkänsla  Lägst skattade de sig i fråga om ”personal power” dvs den uppfattning en person har om sin förmåga att påverka omgivningen  Betydelsen av diagnoser  ”You mean I´m not lazy, stupid or crazy?”

19  Minnets fyra steg:  Inkodning  Lagring  Sökning  Återgivning

20  Uppmärksamhet - kontrollerad  Koncentration – hålla kvar uppmärksamheten  Motivation - intresse  Emotion - känsla  Sammanhang  Tydlighet  Feedback – återkoppling  Konkret material  Stimulus för olika sinnen: visuellt, auditivt, sensoriskt mm  Inre tal – för att fokusera på en uppgift

21

22  Repetition direkt och återkommande  Verbalisera – återkoppla  Nyckelord  Ramsor, rytmer  Övning  Automatisering  Organisation och struktur  Mindmap mm  Association till tidigare lärande  Motivation  Emotion - humor

23

24  Repetition direkt och återkommande  Verbalisera – återkoppla  Nyckelord  Ramsor, rytmer  Övning  Automatisering  Organisation och struktur  Mindmap mm  Association till tidigare lärande  Motivation  Emotion - humor

25  Sammanhang  Association  Tid  Samtal – stöd och uppmuntran  Frånvaro av stress  Nyckelord  Mindmap  Bilder

26

27  Muntligt  Skriftligt  Bilder  Filmer  Gestaltning: drama, sång,poesi  Leka

28

29  Hålla kvar sinnesintryck eller tankar i arbetsminnet  Ha överblick  Formulera en idé  Föreställa sig målet – i en sekvens  Koncentration och energi för att nå målet  Feedforward och feedback som strategier  Sammanfatta och utvärdera – är målet nått+  Formulera nya idéer – nya mål

30  Organisation och struktur – skåp, väska  Kalender, mobil, anteckningar  Ordning material, papper, anteckningar  Organisation dator, filer  Studieteknik – olika för olika uppgifter och elever  Organisera arbetsuppgifter t ex i mindre avsnitt  Tidslinjer för olika aktiviteter eller uppgifter  Sammanfattning av lektion, dag, vecka

31

32  Klingberg, Torkel: Den översvämmade hjärnan (2007)  Klingberg, Torkel: Den lärande hjärnan (2011)  Derwinger, Anna: Minnets möjligheter  Adler, Holmgren: Neuropedagogik (2000)  Wallenkrans, Pia: Lär in (2000)  Lorayne, Harry: Minnesteknik (1992)  Wejlid, Gabriella: Ja tack, hjärna (2008)  Schacter, D: Sökandet efter minnet (2004)  Tammet, D :Född en blå dag (2006)


Ladda ner ppt "Vad vet vi och hur hanterar vi den kunskapen?.  Förgreningar – dendriter 2-12 år  Pruning (”ansning”)  Myelinisering 0-25 år  Hjärnans utveckling."

Liknande presentationer


Google-annonser