Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Perception och kognition Ingvar Lind kollegium SSKKII 2007

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Perception och kognition Ingvar Lind kollegium SSKKII 2007"— Presentationens avskrift:

1 Perception och kognition Ingvar Lind kollegium SSKKII 2007

2 Perception Perception är begrepp för de processer som är aktiva i att tolka sinnesintryck. Resultatet är medveten och omedveten mental representation/information av omvärlden. Representationen av omvärlden är i form av medvetna mentala objekt, minnen och kognitiva processer, som tillsammans utgör den mentala världen. Den fysiska världens objekt och processer översätts till objekt och processer i den mentala världen, bestående av hjärntillstånd, genom perceptionsprocessen.

3 Perception Perceptionen gör om sinnesintrycken från energier i den fysikaliska världen till neuronernas elektrokemiska signalsystem. Neuronsignalen kan innehålla både amplitud- och frekvens-information. Sinnesorganen är en del av perceptionsapparaten. De anpassar sig till de fysikaliska stimuli som kommer in från omvärlden, sk. adaption. Perceptionen styrs också av uppmärksamhet. Djur har perception som ofta avviker från människans. Det kan vara högre/lägre känslighet, känslighet för andra stimuli än människan kan uppfatta eller olika bearbetning av sinnesintryckens information.

4 Prosopagnosia och CapgrasHypothalamus Visual Cortex Amygdala STS IPL Cingulate gyrus B: Prosopagnosia Hypothalamus Visual Cortex Amygdala STS IPL Cingulate gyrus C: Capgras Delusion Hypothalamus Visual Cortex Amygdala STS IPL Cingulate gyrus Ventral Route Dorsal Route A, Normal Face Processing

5 Ljud Dopplereffekten

6 Hörsel

7 De två nödvändiga dimensionerna av ljud är pitch (frekvens) och volym (amplitud). Vi kan dessutom höra ljudets riktning.

8 Hörsel Förhållande mellan upplevd ljudvolym och decibel

9 Hörsel De vokalljud vi kan producera representeras av två formanter (frekvenser) som också ger en rymd för hur vi kan höra vokalljud.

10 Seende Näthinnan med tappar, stavar, mellanlager och synnerv

11 Hue/färgton Seende

12 Saturation/färgstyrka Seende

13 Brightness/Ljusstyrka

14 Seende Ögat

15 Seende Ögats tappar och stavar

16 Seende Syncellernas spektrala ljuskänsligheter

17 Seende CIE-systemet: X (rött) Y (grönt) Z (blått)

18 Seende Färgmatchning

19 Seende Ungefärlig jämförelse av synfältets upplösning centralt och perifert

20 Seende Den vanliga typen av seende: reflektioner

21 Seende Ett randomdotstereogram ger exempel på djupseende

22 Seende Horopter, område som samtidigt kan fokuseras av seendeapparaten; också verksam i djupled

23 Seende Med stabiliserade näthinnebilder kan man förklara hur det kommer sig att vi inte ser saker som inte rör på sig, som skuggorna av blodkärlen framför syncellerna i ögonen

24 Smak Smaken delas in i fem delar: surt, salt, sött, beskt och umami?!. Det finns ungefär 9000 smaklökar, eller receptorer, på en normal tunga. Man kan känna alla smaker över hela tungan, det är ett missförstånd att vissa delar är specialiserade.

25 Lukt Ungefär olika lukter (kemikalier) har kartlagts, det vill säga lukter som människan kan förnimma. Människan har cirka 1000 olika typer av luktreceptorer och 10 miljoner luktreceptorer. Djur kan känna minst lukter. De mentala lukterna har beskrivits av Henning i hans tre-dimensionella luktprisma, som beskriver möjliga luktblandningar av sex olika grundlukter, medan Linné och Amoore har hypoteser på sju grundlukter. Linnés lukter: Kryddiga, Balsamiska, Myskaktiga, Bockaktiga, Vitlöksaktiga, Vidriga och Äckliga.

26 Känsel Känselkurvor jämfört med fysikaliska skalor

27 Kropp – Mental representation Kroppens förhållande till känselns motsvarande område i hjärnbarken.

28 Färg och formillusioner Simultankontrast

29 Färg och formillusioner Spridningseffekt – motsats till simultankontrast

30 Färg och formillusioner ’Den gröna pricken’-illusionen

31 Färg och formillusioner Förstärkt Hermann grid

32 Lateral inhibition – kantförstärkning som förklaras av att gangliecellen signalerar starkare om det är större skillnad mellan mitten och periferin av dess känslighetsområde Färg och formillusioner

33 Hermann grid – ej lateral inhibition Färg och formillusioner

34 Simultankontrast Färg och formillusioner

35 Expanderande mitt

36 Färg och formillusioner Samma färg i A och B

37 Färg och formillusioner Parallella blå band

38 Färg och formillusioner Färgkonstans och adaption

39 Färg och formillusioner Färgkonstans och adaption Endast bakgrunden är ändrad

40 Perception och kognition Ingvar Lind kollegium SSKKII 2007


Ladda ner ppt "Perception och kognition Ingvar Lind kollegium SSKKII 2007"

Liknande presentationer


Google-annonser