Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Ökad trygghet och säkerhet genom regional samverkan Vad innebär regional samverkan, inom vilka områden kan samverkan ske och vilka effekter kan uppnås.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Ökad trygghet och säkerhet genom regional samverkan Vad innebär regional samverkan, inom vilka områden kan samverkan ske och vilka effekter kan uppnås."— Presentationens avskrift:

1 Ökad trygghet och säkerhet genom regional samverkan Vad innebär regional samverkan, inom vilka områden kan samverkan ske och vilka effekter kan uppnås ?

2 Koordinerat beslutsfattande Samordnad kommunikation Gemensam lägesbild Gemensam teknik & ledningsstöd Sambruk av resurser Ökad trygghet och säkerhet genom regional samverkan Varför ska vi samverka inom Skåne nordväst?

3 Tjänster och förmågor i Skåne nordväst Koordinerat beslutsfattande Sambruk av resurser Samordnad kommunikation Gemensam lägesbild Gemensam teknik & ledningsstöd Inkallelsetjänster (SMS/talsvar) Arrangera och moderera telefonkonferenser Räddningschef och tjänsteman i beredskap Kommunikatör i beredskap Samordning av händelse i regional stab Ta fram åtgärdsplaner Hantera kontakt med beslutsfattare Tjänster för dynamisk resurshantering Utalarmering av kommunala jourer Väktarstyrning Överenskommelse om nyttjande och koordinering av kommunernas resurs Räddningstjänstresurser VMA via fast och mobil telefoni Informationsnumret Telefonväxel efter kontorstid Bistår med uppdaterad händelseinformation till medborgare och media Samverkanswebb/-app Dokumenterad lägesbild dagligen Omvärldsbevakning av SOS Alarms krisberedskapsfunktion Egna inlägg i samverkanswebb-/app Deltagande i telefonkonferenser för uppdatering av lägesbild Strategiska samverkansmöten på veckobasis Rakel, CoordCom Hantering av inkommande larm (brand, person, drift, sabotage mm) Zenitplattform för inkommande larm Samverkanscentral Gemensamt stabsutrymme Kameraövervakning Gemensam stabs- och ledningsteknik

4 Tjänster som erbjuds av SOS Alarm Läs mer på eller kontakta Anna Magnussonwww.sosalarm.se Anna Magnusson SOS Alarm +46 (0)

5 112 och Nödnumret 112 På uppdrag av staten ansvar SOS Alarm för nödnumret 112. Genom nödnumret 112 har SOS Alarm tillgång till händelseinformation dygnet runt vilket bidrar till ett förebyggande arbete inom andra tjänster som SOS Alarm erbjuder. Informationsnumret är ett nationellt informationsnummer som infördes i Sverige den 11 mars Numret är ett stöd för kommuner och andra ansvariga aktörer och förmedlar information till allmänheten vid allvarliga olyckor och kriser i samhället. Allmänheten ska också via tjänsten kunna lämna information om allvarliga olyckor och kriser.

6 Samverkanswebben Ansluten till SOS Alarms Samverkanswebb kan du få snabb och verifierad information om vad som händer i samhället, oavsett geografisk position. bättre förberedda när något hänAnslutna både bidrar och erhåller information. Om flera organisationer i en region delar sin information i samverkanswebben blir värdet större för såväl den enskilda organisationen som regionen som helhet. Med en gemensam lägesbild är samtliga der både i kris och vardag. Exempel på innehåll på Samverkanswebben*: Räddningstjänsthändelser Polishändelser Trafikläget Bilder från trafikkameror Vägväder Vädervarningar från SMHI 24-timmarsrapport med avslutade händelser Störningsinformation gällande eldistribution Information gällande telestörningar *Innehållet på SOS Alarms Samverkanswebb baseras på anslutna intressenter. Innehållet kan därför variera.

7 Samverkansappen Samverkansappen är en vidareutveckling av SOS Alarms tjänst Samverkanswebben. Användaren kan själv bestämma inom vilka geografiska områden och vilka händelsetyper man vill bli informerad om. Samverkansappen ger på ett enkelt sätt en bra översikt över det angivna bevakningsområdet oavsett var användaren befinner sig. Med en tydlig lägesbild underlättas beslutsfattande och agerande i olika händelser – inte bara i din kommun utan även i samverkande kommuner. Precis som samverkanswebben ger samverkansappen en stor samverkansfördel när fler ansluter sig och en bättre lägesbild kan skapas. Det ger en bättre beslutsgrund och lämpliga åtgärder kan vidtas.

8 Så här fungerar det: Detta ingår: Förinspelade meddelanden Olika distributionslistor Webbgränssnitt för att själv kunna administrera kontaktlistor. SOS Inkallning Om tjänsten Med tjänsten SOS Inkallning kan processen att snabbt informera berörda personer om en uppkommen situation förenklas. Tjänsten ger möjlighet att kommunicera via eget valda talmeddelanden och kalla in till t ex. telefonkonferens. Varje kund får ett eget unikt telefonnummer till SOS Alarm som kan aktiveras dygnet runt året om. Med ett helautomatiserat telefonsystem kan information snabbt distribueras till ett obegränsat antal människor. I kommuner som samverkar innebär det att information snabbt och smidigt kan spridas, inte bara inom den enskilda kommunen, utan även till berörda parter i andra delar av regionen.

9 Krisjour Tjänsten Krisjour innebär att SOS Alarm fungerar som en stödfunktion för företag och organisationer som snabbt behöver "komma på fötter" för att hantera kriser. Vi tar ansvar och hanterar hela flödet av åtgärder som behöver vidtas om olyckan är framme. Den som ansluter sig till krisjour får en skräddarsydd tjänst som utgår från sin egen riskbild och förutsättningar. Genom SOS Alarm skapas en beredskap om det oönskade skulle inträffa. Ibland sker olyckor eller kriser som inte bara omfattar en enskild kommun. I en region som samverkar kan stödet och den skräddarsydda beredskapen även omfatta fler, inte bara den egna kommunen utan även andra kommuner. Krisjouren omfattar insatser på tre områden: Personer Vi larmar rätt resurser för att ta hand om personer som skadats eller på annat sätt behöver hjälp om olyckan är framme. Egendom Genom ett väl utbyggt nätverk av jourföretag får vi snabbt fram rätt resurser och kompetens för att minimera tiden för störning och bidra till en ostörd produktion/drift. Information SOS Alarm sammankallar krisledningsgruppen och vid större händelser informerar vi pressansvarig. Vi kan ge hjälp och stöd så att information förmedlas till media.

10 Dynamisk Resurshantering Dynamisk Resurshantering, DRH, moderniserar utalarmeringen med ny teknik och ett nytt arbetssätt för att säkerställa att de optimala och snabbast möjliga räddningsresurserna larmas. Via positioneringssystem ser SOS-operatören var alla enheter befinner sig skickar larmet ut till närmast tillgängliga resurs. Den nya tekniken bygger på GPS-information där de inblandades position sänds till SOS Alarm via mobil, dataförbindelse eller via Rakel och alla typer av positioneringssystem fungerar i DRH- systemet. I de fall en region har avtal med angränsande regioner att nyttja resurser gemensamt vid en kris eller olycka kan grannkommunens resurs larmas för att effektivisera räddningsinsatsen och minimera skadan.

11 Telefoni i Rakel SOS Alarm har två abonnemang som ytterligare sammankopplar Rakel med vanliga telefoni på ett än mer funktionellt sätt. Vi kallar abonnemangen ”Rakel Grupp” och ”Rakel Grupp Plus” Abonnemangsformerna ger användare möjlighet att bli fullt nåbar via ett enda telefonnummer. Flera Rakelmobiler och vanliga telefoner kan anslutas under ett telefonnummer. Genom ett samtal kan alla Rakelmobiler och mobiltelefoner i t.ex. en ambulans ringa samtidigt vilket blir mer effektivt än att ha långa telefonlistor eller uteblivna svar. Tilläggstjänster inom Räddning Start av signalen "Viktigt meddelande" Tjänsten ”Start av signalen Viktigt Meddelande” innebär att SOS Alarm åtar sig att på begäran från berörd räddningstjänst utlösa signalen ”Viktigt Meddelande” via ljudsändaranläggning i aktuell ort. I åtagandet från SOS Alarm ingår att samordna starten av VMA-signalen med begäran och vidarebefordrande av VMA i enlighet med SOS Alarms uppdrag från staten.

12 Zenitarbetsplats för ledning SOS Alarm kan tillhandahålla Zenit-arbetsplatser för ledning. Tekniken är i grunden samma som SOS Alarm använder för sin verksamhet med bl.a.: Kommunikationsstöd för telefoni, datakommunikation och Rakel Planstöd Resurshantering Avancerade kartfunktioner Samverkansfunktioner med övriga organisationer i landet Informationen i systemet delas i realtid med samverkande parter. Exempelvis kan pågående 112-intervjuer och utalalarmering följas med både ljud och text. Tilläggstjänster inom Räddning Egna kvittensnummer Två varianter av telefonabonnemang för kvittensnummer finns: Eget kvittensnummer vid larm I bastjänsten ingår att på SOS-centralen hålla telefonabonnemang för kvittens av larm. Numret kan antingen vara unikt för detta ändamål eller vara gemensamt för olika funktioner. Inga särskilda krav finns på svarstider, detta sker så snart som möjligt. Som tilläggstjänst kan SOS Alarm tillhandahålla särskilt telefonabonnemang endast för kvittens av utalarmering. Eget nummer för övriga ärenden I de fall Räddningstjänsten vill ha ett eget nummer för andra kontakter med SOS-centralen nyttjas denna tjänst. Inga givna svarstider kan garanteras utan svar sker snarast möjligt.

13 Fordonslarm Ibland är de lasten som lockar. Ibland är det själva fordonet. Oavsett vilket bromsar SOS Alarms fordonslarm folk med ohederliga avsikter. Personlarm Det finns arbeten där risken för olyckor och överfall är stora. Med SOS Alarms personlarm får den utsatta snabb och korrekt hjälp vid behov. Jourtele SOS Alarms jourteletjänster kan motverka och förebygga olika negativa effekter av olika händelser. Säkerhet- och jourteletjänster Brandlarm Brandlarm är en av de tjänster SOS Alarm har längst erfarenhet av och är marknadsledande på området. Inbrottslarm SOS Alarm har mångårig erfarenhet av inbrottslarm och kan ta emot larm från de allra flesta produkter på marknaden. Driftlarm När drift och produktion ligger nere kostar varje sekund pengar, så ett snabbt agerande är av yttersta vikt. Hisslarm SOS Alarm tillhandahåller anpassade åtgärdsplaner för eventuella stopp.

14 Tjänster som erbjuds av Räddningstjänsten Skåne nordväst Läs mer på eller kontakta Jonas Nylénwww.rsnv.se Jonas Nylén Räddningstjänstförbundet SNV +46 (0)

15 Kameraövervakning Till den kommunala jourcentralen kan virtuell rondering kopplas via kameraövervakning. Kameror sätts upp på strategiska kommunala objekt där operatöreren bevakar kamerorna enligt ett angivet intervall eller då någon uppehåller sig i kamerans uppmärksamhets- område. Vid avvikande situationer styr larmoperatören det aktuella väktarbolaget till plats för att undersöka den uppkomna situationen. Vid ökad risk för anlagd brand och/eller skadegörelse kan tillfälliga mobila kameror placeras ut vid berörda objekt. De kommunala larmanläggningar kan kopplas till Samverkanscentralen där larmoperatören övervakar och ronderar alla byggnader som har en kameraanläggning. Operatören larmar ut och styr väktare till utlöst larm eller objekt t.ex. till skolgårdar där ungdomsgäng samlats. Det har en avgörande betydelse för resultatet att synkronisering av resurser och styrning av mobila enheter utförs på samma plats. Att kamerabevakningen är placerad i Bårslöv skapar också förutsättningar för en bättre gemensam lägesbild. Väktarna kan även styras till andra händelser t.ex. vid indikationer från kameraövervakningen, inringad observationer, tillfälliga oroligheter i vissa stadsdelar etc. då det föreligger risk för skadegörelse eller anlagd brand. Detta har visat sig ha en bra förebyggande och skadehjälpande effekt där samhället kan spara stora pengar genom snabbt ingripande.

16 Styrning av väktartjänster Kommunerna har olika former av bevakningstjänster med upphandlade väktarbolag. Väktarna är mobila och rörliga i samhället under hela dygnet och kan göra en viktig förstainsats innan räddningstjänsten eller polisen anländer till plats. Väktarna kan förses med personsökare och radiosamband där automatiska brandlarm från kommunala objekt medför att väktaren larmas ut. Väktarna kan även utbildats i brandskydd för att öka sin förmåga att ingripa i ett tidigt skede. Bilarna kan även utrustats med en förstärkt släckutrustning för initiala insatser. Väktarna kan avbryta ett skadeförlopp genom en tidig insats i anslutning till fasader eller fristående brinnande objekt. För att möta framtida behov är ”sambruk” en viktig faktor där samhällets samlade resurser utnyttjas på ett optimalt sätt. Förläggs bevakningstjänsterna till den kommunala jourcentralen ökas möjligheterna till att utveckla och styra kommunernas väktare för att minska samhällskostnaderna vid brand och andra händelser. Vid automatiskt brandlarm i ett kommunalt objekt kan även vaktbolaget larmas, som skickar den väktarbil som är närmst till objektet. Väktarna står i direktkontakt med samverkanscentralens bakre ledning som kan få information innan räddningstjänsten kommit till plats. Detta kan medföra att fler resurser kan larmas i ett tidigt skede om väktaren rapporterar in att det är en utvecklad brand i fastigheten. Väktarbilarna kan även förstärkts med en utökad släck- och skyddsutrustning för att eventuellt göra en första begränsande insats innan räddningstjänsten anländer till plats. Väktarna har även utbildats i sjukvård LABC samt hjärt- och lungräddning. På plats kan även väktaren vägleda räddningstjänsten direkt till branden, öppna och larma av byggnaden.

17 Kommunala jourer och SMS-tjänster Kommunala jourer Inom kommunerna i Skåne nordväst finns ett antal jourtjänster som omfattar olika verksamhetsområden. Den kommunala jourcentralen blir en viktig nod där samtliga jourer kan larmas ut efter behov. Detta blir en naturlig del då kommunernas telefonväxel kopplas över till centralen efter normal kontorstid. Vid olyckor eller samhällsstörningar skapas en helhetsbild för att hantera den uppkomna händelsen då ett antal av dessa tjänster måste tas i bruk. Samlas alla kommunala jourer till en punkt blir det enkelt att aktivera dessa vid olyckor och kriser. Det kan även innebära att resurserna kan användas inom hela Skåne nordväst för att stärka den lokala förmågan. En gemensam larm- och ledningscentral ökar möjligheten till sambruk av samhällets resurser. Kommunala jourcentralen i Bårslöv utgör navet där det minutoperativa arbetet styrs. Även andra sambrukstjänster kan i det skadeförebyggande området för att minska lidandet för drabbad och minska skadekostnaderna. SMS-tjänster Den kommunala jourcentralen har teknik för att skicka grupp-SMS. I tjänsten kan larmlistor skapas för jourer eller för att sammankalla krisgrupper både på central nivå och förvaltningsspecifikt i kommunerna. SMS-larmning är ett snabbt och effektivt sätt att sammankalla nyckelpersoner vid både olyckor och kriser. SMS:et kan även kompletteras med enklare texter t.ex. händelse, vem som ska kontaktas, inställelseplats. Detta skapar förutsättningar att snabbt initiera olika funktionsgrupper och nyckelpersoner vid olyckor och kriser.

18 Tjänsteman i beredskap tillika räddningschef i beredskap Funktionen har även en samordnade roll vid olyckor eller kriser som berör flera kommuner inom regionen. Tjänsteman i beredskap är en centrala befattning då andra organisationer eller myndigheter vill komma i kontakt med kommunerna i Skåne nordväst. TIB aktiverar berörda kommuner och överlämnar ansvaret till tjänstemän som hanterar händelsen i den enskilda kommunen. Vid större händelser där Länsstyrelsen kallar till samverkansmöte representerar TIB kommunerna i Skåne nordväst. Inför samverkansmöten rapporterar kommunerna in en lägesbild till TIB för att avrapportera problem och skadeutfallet i regionen. Efter mötet skickas mötesanteckningar ut till samtliga kommuner. Varje fredag deltar RCB/TIB i ett fredagsmöte som leds av Länsstyrelsen där sjukvård, polis, räddningstjänst och försvarsmakten medverkar. Respektive organisation rapporterar dels vad som hänt under veckan, dels vad som kommer att hända kommande vecka. Mötet är ett viktigt forum för omvärldsbevakningen i regionen. Mötesprotokollen distribueras via E-post till räddningscheferna i kommunerna. Vid större händelser kontaktas även räddningschefen för en dialog om att planera och förbereda organisationen inför rådande situation. För att öka utbytet är det viktigt att kommunerna rapporterar in planerade händelser som kan påverka samhället med avseende på störningar, olyckor och kriser.

19 Kommunikatör i beredskap Hur en kris uppfattas av medborgarna och media beror till stor del på hur krisen kommuniceras. Kraven har ökat de senaste åren på grund av det snabba kommunikationsflödet där sociala medier utgör en viktig del. Den kommunala jourcentralen blir den initiala uppstartsfunktionen för kommunernas kriskommunikation. Centralen kan vid behov aktivera kommunernas befintliga kommunikatörer som avlastar och övertar det lokala ansvaret för informationen. En samordning av informationen sker från centralen i Bårslöv. Den kommunala jourcentralen förser även samhällets informationsnummer med fakta för att möta medborgarnas frågeställningar vid olyckor eller samhällskriser. Kraven på snabb kommunikation i kombination med det breda kanalutbudet innebär ett högre krav på kunskap inom kommunikation. För att stärka förmågan kan vi tillsammans skapa en kommunikatör i beredskap där kommunernas ordinarie kommunikatörer medverkar i en beredskap. Detta medför en starkt förmåga i uppstartsfunktion för samtliga kommuner inom Skåne nordväst vid både olyckor och kriser i samhället. Samverkanscentralen utgör en viktig del i den initiala krisinformationen vid olyckor och kriser. Centralen blir en naturlig nod för media framförallt initialt i händelsen innan annan informationsorganisation har byggts upp. Från Bårslöv finns möjlighet att publicera samhällsviktig information på samtliga kommunala webb-sidor när tjänsten är utbyggd. En annan viktig kanal är att initiera VMV och/eller att delge aktuell information till samhällsupplysningsnumret dit allmänheten kan vända sig vid olyckor och kriser.

20 Bakre ledning av insats Vid mindre händelser som oftast innebär att enbart en station larmas agerar SOS-operatören som bakre ledning gentemot skadeplatsens befäl. Inre befäl får larmet som information och kan då avgöra behovet av att medverka vid insatsen. Vid lite större eller mer komplicerade händelser aktiveras inre befäl som övertar ansvaret för den bakre ledningen och blir länken mellan ledningscentralen och händelsen. Den bakre ledningen arbetar med att skapa goda förutsättningar för den pågående insatsen samt anta normativa och strategiska beslut för hela regionen som leds av räddningschef i beredskap/tjänsteman i beredskap. Vid större händelser kan en regional stab etableras i ledningsrummet intill larmcentralen på station Bårslöv. Den regionala staben arbetar normativt och strategiskt för hela nordvästra Skåne. Staben leds av en stabschef kompletterat med olika förutbestämda funktioner, arbetsplatser och tillvägagångssätt för stabsarbetet. Vilka funktioner som aktiveras beror på typ av händelse och behov. Skapas en samordnande nod till samverkanscentralen i Bårslöv underlättas arbetet med att skapa en gemensam lägesbild över hela regionen. Vid en händelse byggs en stab upp som både samlar in information och delger information till den lokala kommunen. En stor fördel är att personalen i larm- och ledningscentralen har en god lokalkännedom om verksamheterna och det geografiska området. I och med att SOS-operatören är samlokaliserad med förbundets ledningscentral blir operatören en viktig resurs i ledningsarbetet tillsammans med det inre befälet. Vid behov kan även Räddningschef i beredskap tillika Tjänsteman i beredskap RCB/TIB aktiveras som utgör en grund för att hantera den initiala händelsen över veckans alla dagar och timmar.

21 Bakre ledning av insats, fortsättning Ledningsarbetet är tidskritiskt och det är ett stort mervärde att kunna samverka med en SOS- operatör. Exempel på ledningsuppgifter där operatören stödjer inre befäl är vid inkallning av personal, dokumentation, kommunikation med skadeplats, svara på radioanrop samt svara i telefon. Förutsättningar för det inre befälet att hantera stora händelser skulle försämras avsevärt om det inte finns bemanning i jourcentralen. Idag fungerar det operativa samspelet på ett bra sätt och det finns en redundans gentemot Malmöcentralen, vilket innebär om Helsingborgsoperatören är upptagen hanteras nästkommande larm från en Malmöoperatör. Vid stora påfrestningar är Bårslöv den primära platsen för stabsuppbyggnad och samverkan. SOS-operatören är då en resurs i stabsarbetet vid olyckor och samhällsstörningar. Kopplingen mellan den kommunala jourcentralen, RCB/TIB funktionen och kommunala ledningsplatsen är viktig. När en strategisk stab etableras i ledningscentralen i Bårslöv kan även beslutsfattare från de olika kommunala bolagen kallas in, vilket innebär att åtgärder snabbt kan vidtas i de olika kommunerna. Den kommunala jourcentralen är en bra etableringsplats för att skapa en samlad lägesbild där det även sker direktkontakt med andra myndigheter.

22 Övriga tjänster Det är möjligt att det kommer att utvecklas ytterligare tjänster som kan förläggas till den kommunala jourcentralen i Bårslöv. Larmcentralens teknik medger möjligheter till styrning av samhällets olika funktioner. Det kan omfatta avstängning av ventilation i strategiska fastigheter vid viktigt meddelande till allmänheten VMA, VMA till hörselskadade etc. Systemet medger en utveckling av styrningsfunktioner utefter de lokala behoven i kommunerna. Det finns även ett eget personsökarsystem kopplat till systemet för jourer och beredskaper. En av de största synergieffekterna för kommunerna i Skåne nordväst får är en central nod för att hantera hot över hela skalan från dagliga störningar, olyckor till större kriser i samhället. Detta medför en samordning och hantera Skåne nordvästs alla säkerhetsfrågor i Samverkanscentralen i Bårslöv och att samhällsstörningar hanteras på samma sätt oavsett kommun. Samverkanscentralen arbetar integrerat med SOS-operatören, vilket innebär en tidig information om händelsen redan vid larmskedet. Den viktigaste delen i detta innebär att anslutningen till SOS är en förutsättning för en obruten larmkedja, vilket innebär att samtal/larmsignaler inte kopplas till olika organisationer.


Ladda ner ppt "Ökad trygghet och säkerhet genom regional samverkan Vad innebär regional samverkan, inom vilka områden kan samverkan ske och vilka effekter kan uppnås."

Liknande presentationer


Google-annonser