Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

1 SVENSK EKONOMISK TILLVÄXT Klas Eklund SNS, 2 februari 2004.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "1 SVENSK EKONOMISK TILLVÄXT Klas Eklund SNS, 2 februari 2004."— Presentationens avskrift:

1 1 SVENSK EKONOMISK TILLVÄXT Klas Eklund SNS, 2 februari 2004

2 2 INNEHÅLL Vad är ekonomisk tillväxt? Tillväxtens för- och nackdelar Empiri: Vad har hänt? Teori: Hur analysera tillväxt? Vad har styrt de senaste decenniernas upp- och nedgångar? Framtidens utmaningar Vad kan göras?

3 3 UTGÅNGSPUNKT DEFINITIONER Ekonomisk tillväxt: Ökning av BNP över tiden Ej tillfälliga konjunktur- svängningar Utan förändring av ”potentiell” BNP

4 4 POTENTIELL TILLVÄXT OCH KORTSIKTIGA SVÄNGNINGAR BNP Tid Potentiell BNP

5 5 DEFINITIONER BNP från produktionssidan: BNP = värdet av alla färdiga varor och tjänster = summan av alla förädlingsvärden BNP från användningssidan: BNP = Privat konsumtion + offentlig konsumtion + investeringar + export - import

6 6 MÄT- OCH TOLKNINGSPROBLEM Vad ingår och vad saknas? Vad är produktion och vad är förutsättning för produktion? Hushållsarbete Svart sektor Hur mäta offentlig sektor? Hur mäta miljöeffekter? Fördelning, hälsa etc ingår inte BNP mäter m.a.o inte välfärd i vid mening Alternativa mått?

7 7 FÖRDELAR MED TILLVÄXT Högre materiell standard Privat konsumtion Offentlig konsumtion Utrymme för investeringar Förbättrade icke-materiella villkor Ökad livslängd Folkhälsa Social trygghet Utrymme för kortare arbetstid Slutsats: Även om tillväxt ej är liktydigt med välfärd, så finns ett samband

8 8 RISKER MED TILLVÄXT Social utarmning Stress och nya folksjukdomar Arbetslöshet? Miljöproblem Resursförbrukning Utsläpp Ekonomernas motargument Tillväxt ger köpkraft som kan ge jobb Tillväxt ger resurser som kan användas för miljön Tillväxt som kommer från ökad effektivitet kan minska resursåtgång Ekonomiska styrmedel begränsar effekterna

9 9 EKONOMISK-POLITISK REALITET Alla länder och regeringar har ekonomisk tillväxt som prioriterat mål För att häva fattigdom, skapa resurser till reformer etc Utgångspunkt här: Tillväxt är önskvärd … i synnerhet om den kommer från ökad produktivitet “En hög inkomst är det bästa recept på lycka jag hört” Jane Austen

10 10 HUR HAR DET GÅTT? GLOBAL TILLVÄXT , BNP/cap Period Tillväxt, procent Fördubb- lingstid, år , , , , ,3353 Källa: Angus Maddison, 2001: The World Economy: A Millenial Perspective”, OECD

11 11 HUR HAR DET GÅTT? REGIONAL TILLVÄXT , BNP/cap RegionTillväxt, procent Fördubblingstid, år Asien exkl Japan3,5420 Japan2,3430 USA, Canada1,9436 Västeuropa1,7839 Latinamerika0,9971 Afrika0, Ryssland/Öst-1,10 Källa: Angus Maddison, 2001: The World Economy: A Millenial Perspective”, OECD

12 12 SVERIGES TILLVÄXT SEDAN 1870 Årlig BNP-tillväxt, procent, femårsgenomsnitt

13 13 TILLVÄXTANALYS Tillväxt (högre BNP) genereras av Ökade arbetsinsatser Ökade kapitalinsatser (investeringar) Ökad produktivitet Håll isär: Partiell produktivitet (en insats hålls konstant), ex arbetsproduktivitet Ökad totalfaktorproduktivitet

14 14 1. NEOKLASSISK TILLVÄXT; INVESTERINGARNA AVGÖR BNP log

15 15 ”GROWTH ACCOUNTING” Produktionsfunktion: BNP = wA + (1-w)K + tfp där tfp är ”teknisk utveckling” Investeringar lyfter tillväxten till ny långsiktig bana Men det är TFP som avgör den......och TFP kan ej fångas av neoklassisk teori (”ett mått på vår okunskap”)

16 16 2. “ENDOGEN” TILLVÄXT; HUMANKAPITALET AVGÖR BNP log

17 17 HUMANKAPITALET KAN BÅDE LYFTA TILLVÄXTBANAN OCH HÖJA TAKTEN Utbildning Bredd och spets Incitamentsstrukturen Utbildningspremien Samverkan human- och realkapital Externa effekter Stordriftfördelar, innovationer Schumpeters krativa förstörelse

18 18 INSTITUTIONELLA FAKTORER: VIKTIGA PÅ LÅNG SIKT Real- och humankapitalbildning stimuleras av goda och stabila incitament Öppenhet mot omvärlden, konkurrens och omvandlingstryck Lagar som stimulerar produktion, sparande och investeringar Stabilitet i social och politisk infrastruktur ”Företagarklimat”

19 19 EMPIRISKA STUDIER: HAR BLIVIT VANLIGARE Tvärsnittsanalys Jämför olika länder Långa serier Samma land över tiden Datamodeller matas med stora faktamängder om human- och realkapitalbildning Relativ position: Upphinnarfaktorn

20 20 FORSKNINGSLÄGET I DAG Endogen teori dominerar Har delvis integrerat neoklassisk Investeringar i human- och realkapital Realkapital är “kristalliserat” humankapital Institutioner Öppenhet, konkurrens, materiella drivkrafter, icke-korruption, stabila regelverk Egen tolkning: Investeringskvot (både real- och humankapital Drivkrafter för arbete och effektivitet Omvandlingstryck sätter press

21 21 SVENSK RELATIV TILLVÄXT Ökning av BNP/arbetad timme i Sverige och 16 i-länder Period Sverige/snitt 1,1 1,4 1,7 1,2 1,9 2,2 0,9 1 0,8 0,9 Källa: Angus Maddison, 1982: Phases of Capitalist Development”

22 22 VARFÖR VÄXTE SVERIGE SÅ SNABBT FRAM TILL 1950? Upphinnarfaktorn - sen industrialisering Gynnsam industristruktur God utbildning Frihandel och avregleringar Stor kapitalimport (fram till 1914) Fred

23 23 VAD LÅG BAKOM DEN GODA TILLVÄXTEN EFTER KRIGET? Återuppbyggnad Handelsliberalisering Stabila växelkursrelationer Stabila råvarupriser Viktiga industriella utvecklingsblock mognade ut Stora investeringar Överflyttningsvinster Sverige kunde imitera USA - men Europa och Japan växte ännu snabbare

24 24 SVENSK TILLVÄXT JÄMFÖRT MED ANDRA LÄNDER SEDAN 1970

25 25 SVENSK KÖPKRAFT I INTERNATIONELL JÄMFÖRELSE BNP/cap, köpkraftsjusterad, procent av OECD-snittet Schweiz USA Luxemburg Sverige Kanada Danmark Frankrike 106 Holland Australien Luxemburg USA Norge Irland Kanada Schweiz Danmark Holland Österrike Sverige 108

26 26 TILLVÄXTJÄMFÖRELSE BNP/timme och BNP/cap, procent/år Tillväxt i BNP/timme Sverige4,31,4 Västeuropa4,92,5 USA2,00,5 BNP/capita Sverige3,61,1 Västeuropa3,32,0 USA2,21,6 Källa: Långtidsutredningen 1999/2000

27 27 SVENSK TILLVÄXT Uppdelning av BNP/cap, procent/år Tillväxt i BNP/timme4,31,4 2. Medelarbetstid-1,10,1 3. Sysselsättningsgrad0,4-0,4 4. Andel arbetsför befolkning-0,20 5. Totala antalet arbetade timmar per inv (2+3+4) -0,9-0,3 6. BNP/capita (1+5)3,61,1 Källa: Långtidsutredningen 1999/2000

28 28 VARFÖR STAGNERADE TILLVÄXTEN UNDER 70- OCH 80-TALEN? Effekterna av återuppbyggnaden klingade av Störningar – olja, inflation, dollarkris – bromsade investeringar Försvagade drivkrafter för real- och humankapitalbildning Försvagat omvandlingstryck Instabil stabiliseringspolitik

29 29 REALKAPITALBILDNINGEN HÄMMADES Tillväxten i kapitalintensiteten bromsade in Osäkerheten om den ekonomiska politiken Sviktande lönsamhet Devalveringspolitik Skattesystemet Långsammare teknisk utveckling

30 30 HUMANKAPITALBILDNINGEN HÄMMADES Sverige tappade försprånget inom utbildningen Transfereringssystemen minskade drivkrafterna att arbeta Skattesystemet försvagade drivkrafterna att arbeta och utbilda sig Kraftigt krympande löneskillnader

31 31 FÖRSVAGAT OMVANDLINGSTRYCK Snabbt växande offentlig sektor Svårmätt produktivitetsutveckling Men lågt omvandlingstryck Anslags- och budgetstyrning Stigande skattetryck Näringspolitiken Bevarande av gamla strukturer Devalveringspolitiken Förändrade relativa faktorpriser Gratisvinster

32 32 MISSLYCKAD STABILISERINGS- POLITIK Den största eftersläpningen kom vid mitten av 70-talet och början av 90-talet En följd av misslyckad stabiliserings- politik Både långsiktigt (hög inflation) och kortsiktigt Slutsats: Både strukturproblem och stabiliseringspolitik bakom den låga tillväxten

33 33 SVENSK TILLVÄXT Enligt neoklassisk respektive endogen tillväxtteori 1970 BNP

34 TALET: DEN STORA U-SVÄNGEN 1990-talsdepressionen bekräftade tillväxtproblemen Men drev också fram ett uppvaknande Stålbadet tvingade fram en omorientering Både skärpt omvandlingstryck, förbättrade drivkrafter för kapital- bildning samt ny stabiliseringspolitik

35 35 1. SKÄRPT OMVANDLINGSTRYCK EU-medlemskap gav skärpt konkurrens, ökade direktinvesteringar Skärpt inhemsk konkurrenslagstiftning Avregleringar i flera sektorer Gradvis öppnande av offentlig sektor Stramare finansiella ramar i offentlig sektorn Växande allmänt tryck från globaliseringen

36 36 2. BÄTTRE DRIVKRAFTER FÖR HUMANKAPITALBILDNING “Århundradets skattereform” 1991 Decentraliserad lönebildning Stigande utbildningspremie Något lägre ersättningsnivåer i socialförsäkringarna Nytt pensionssystem

37 37 3. BÄTTRE DRIVKRAFTER FÖR REALKAPITALBILDNING Enklare och mer likformig kapitalbeskattning Kraftigt stigande avkastning på investeringar Utbyggd infrastruktur Inflationsbekämpning och lägre räntor EU-medlemskap

38 38 4. EN STABIL STABILISERINGS- POLITIK Högre prioritet för inflationsbekämpning Självständig Riksbank Mer stringent statlig budgetprocess Längre mandatperioder EU-medlemskap och EMU- förberedelser

39 39 STUDS AV PRODUKTIVITETEN Årlig produktivitetsökning i industrin, genomsnitt Belgien 7,1 Holland 6,2 Danmark 5,6 Italien 5,4 Japan 5,4 Frankrike 4,5 Tyskland 4,1 Sverige 3,5 Kanada 2,9 Norge 2, UK 5,1 Japan 4,1 Belgien 4,0 Holland 3,7 Frankrike 3,5 USA 3,3 Sverige 2,6 Italien 2,6 Kanada 2,6 Tyskland 2, Sverige 6,1 Frankrike 4,2 USA 3,5 Japan 3,3 Holland 3,2 Belgien 3,0 UK 2,7 Tyskland 2,4 Kanada 2,0 Italien 1,7 Källa: US BLS

40 40 VARFÖR? Utslagningen under rensade bort de svaga företagen Kronfallet och det cykliska uppsvinget höjde kapacitets- utnyttjandet Omlagd ekonomisk politik och strukturreformer höjde den potentiella tillväxten från 1993 “Den nya ekonomin”?

41 41 DEN ”NYA EKONOMIN” Globalisering Minskade handelshinder Friare kapitalrörelser Snabb teknisk utveckling Snabbare kommunikation Lägre transaktionskostnader Lägre distributionskostnader Lägre sökkostnader Mindre lager Nya affärsmodeller

42 42 PRODUKTIVITETSTILLVÄXTEN I USA Kvartalsvis förändring, näringslivet

43 43 INTERNET-EFFEKTER ENLIGT BROOKINGS Årlig kostnadsbesparing i olika sektorer 2005 (mrd USD) UtbildningOsäkert Finansiella tjänster19 (“seems low”) Offentlig administrationMinst 12 Hälsovård41 Tillverkningsindustri DetaljhandelOsäkert Transporter3-79 Totalt Vilket motsvarar 0,25-0,5% per år

44 44 MEN EUROPA HAR SÄMRE FÖRUTSÄTTNINGAR Sverige långt framme på telekom, av historiska skäl Och GSM-harmoniseringen gav stor marknad Men i övrigt sämre förutsättningar än USA att ta till sig den nya tekniken: Mindre flexibel arbetsmarknad Stelare priser Mer reglerade produktmarknader Utbildning och hälsovård i offentlig sektor Betydligt svårare att etablera nya företag Mindre utvecklad riskkapitalmarknad

45 45 SVENSK TILLVÄXT Enligt neoklassisk respektive endogen tillväxtteori 1970 BNP 1995

46 46 HUR RANKAS SVERIGE I DAG? Högt på teknisk kompetens, kvinnors arbetsdeltagande, breddutbildning, infrastruktur, miljö, management, FoU Långt framme på IT-specialindex Medium på produktmarknader, finansiell sektor Lågt på skatter, lönebildning, arbetsvilja, spetsutbildning Summa: En tudelad bild. Kan viktas samman på olika sätt

47 47 KOMMANDE UTMANINGAR Arbetsinsatserna stagnerar Sjukfrånvaro och förtidspensioneringar Ökat demografiskt tryck Blir besvärande från 2010 ”Baumols sjuka” Ett problem då en så stor del av tjänstesektorn ligger i offentlig sektor Globalisering sätter press på skattesystemet Både skattebaser och utgiftsbaser blir rörliga

48 48 DEMOGRAFINS UTMANING ENLIGT RIKSBANKEN

49 49 BAUMOLS SJUKA ENLIGT KOMMUNFÖRBUNDET

50 50 EUROPA: KRYMPANDE DEL AV VÄRLDSEKONOMIN BNP som andel av global BNP USAs andel av världsekonomin har hållits konstant EU:s har sjunkit Trendutdragning ger kraftigt fallande EU- andel. Skäl: 1. Befolkning 2. Förvärvsfrekvens 3. Produktivitet

51 51 GRUNDFRÅGAN Vill vi bevara (eller höja) dagens standard i sjukvård, transfereringar mm? Eller arbeta färre timmar och anstränga oss mindre? Tyvärr går det inte att både äta kakan och ha den kvar - i synnerhet om man inte vill baka den...

52 52 VAD KAN/BÖR GÖRAS? Öka antalet arbetade timmar Förbättrade drivkrafter för arbete Skatter, transfereringar, pensioner Arbetskraftsinvandring Höj produktiviteten Håll uppe omvandlingstrycket Både för privat och offentlig sektor Åtgärder för att stimulera kapitalintensiteten Förbättra drivkrafter för rörlighet via skattesystemet Bättre spetsutbildning


Ladda ner ppt "1 SVENSK EKONOMISK TILLVÄXT Klas Eklund SNS, 2 februari 2004."

Liknande presentationer


Google-annonser