Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

1 SVENSK EKONOMISK TILLVÄXT Klas Eklund SNS, 8 september 2003.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "1 SVENSK EKONOMISK TILLVÄXT Klas Eklund SNS, 8 september 2003."— Presentationens avskrift:

1 1 SVENSK EKONOMISK TILLVÄXT Klas Eklund SNS, 8 september 2003

2 2 INNEHÅLL •Vad är ekonomisk tillväxt? •Tillväxtens för- och nackdelar •Internationella data •Sveriges tillväxt •Tillväxtteorier •Vad har styrt de senaste decenniernas upp- och nedgångar? •Framtidens utmaningar

3 3 UTGÅNGSPUNKT DEFINITIONER •Ekonomisk tillväxt: Ökning av BNP över tiden •Ej tillfälliga konjunktursvängningar (svängningar i graden av kapacitetets- utnyttjande) •Utan förändring av ”potentiell” BNP

4 4 POTENTIELL TILLVÄXT OCH KONJUNKTURSVÄNGNINGAR BNP Tid

5 5 DEFINITIONER •BNP från produktionssidan: BNP = värdet av alla färdiga varor och tjänster = summan av alla förädlingsvärden •BNP från användningssidan: BNP = Privat konsumtion + offentlig konsumtion + investeringar + export - import

6 6 HÅLL TUNGAN RÄTT I MUN! •Skilj på BNP och BNP/capita •Skilj på löpande och fasta priser (svårare än det låter!) •Skilj på BNP och NNP •Skilj på BNP och BNI •Korrigering (PPP) för att mäta köpkraft Notera att BNP kan öka genom •Fler arbetade timmar •Eller ökad produktion/timme (ökad produktivitet) •Eller pris- och valutaändringar etc etc och att valet av mätperiod är viktigt

7 7 MÄT- OCH TOLKNINGSPROBLEM •Vad ingår och vad saknas? •Vad är produktion och vad är förutsättning för produktion? •Hushållsarbete •Svart sektor •Hur mäta offentlig sektor? •Hur mäta miljöeffekter? •Fördelning, hälsa etc ingår inte •BNP mäter m.a.o inte välfärd i vid mening •Alternativa mått?

8 8 FÖRDELAR MED TILLVÄXT •Högre materiell standard •Privat konsumtion •Offentlig konsumtion •Utrymme för investeringar •Förbättrade icke-materiella villkor •Ökad livslängd •Folkhälsa •Social trygghet •Utrymme för kortare arbetstid •Slutsats: Även om tillväxt ej är liktydigt med välfärd, så finns ett samband

9 9 RISKER MED TILLVÄXT •Social utarmning •Stress och hets •Nya folksjukdomar •Arbetslöshet? •Miljöproblem •Resursförbrukning •Utsläpp •Ekonomernas motargument •Tillväxt ger köpkraft som kan ge jobb •Tillväxt ger resurser som kan användas för miljön •Tillväxt som kommer från ökad effektivitet kan minska resursåtgång •Ekonomiska styrmedel begränsar effekterna

10 10 EKONOMISK-POLITISK REALITET •Alla länder och regeringar har ekonomisk tillväxt som prioriterat mål •För att häva fattigdom, skapa resurser till reformer etc •Utgångspunkt här: Tillväxt är önskvärd •… i synnerhet om den kommer från ökad produktivitet “En hög inkomst är det bästa recept på lycka jag hört” Jane Austen

11 11 HUR HAR DET GÅTT? GLOBAL TILLVÄXT , BNP/cap Period Tillväxt, procent Fördubb- lingstid, år , ,258 Källa: Angus Maddison, 2001: The World Economy: A Millenial Perspective”, OECD

12 12 HUR HAR DET GÅTT? GLOBAL TILLVÄXT , BNP/cap Period Tillväxt, procent Fördubb- lingstid, år , , , , ,3353 Källa: Angus Maddison, 2001: The World Economy: A Millenial Perspective”, OECD

13 13 HUR HAR DET GÅTT? REGIONAL TILLVÄXT , BNP/cap RegionTillväxt, procent Fördubblingstid, år Asien exkl Japan3,5420 Japan2,3430 USA, Canada1,9436 Västeuropa1,7839 Latinamerika0,9971 Afrika0, Ryssland/Öst-1,10 Källa: Angus Maddison, 2001: The World Economy: A Millenial Perspective”, OECD

14 14 SVERIGES TILLVÄXT SEDAN 1870 Årlig BNP-tillväxt, procent, femårsgenomsnitt

15 15 TILLVÄXTANALYS Tillväxt (högre BNP) genereras av •Ökade arbetsinsatser •Ökade insatser av kapital (investeringar) •Ökad produktivitet Håll isär: • Partiell produktivitet (en insats hålls konstant), ex arbetsproduktivitet • Ökad totalfaktorproduktivitet

16 16 1. NEOKLASSISK TILLVÄXT; INVESTERINGARNA AVGÖR

17 17 ”GROWTH ACCOUNTING” •Produktionsfunktion: BNP = wA + (1-w)K + tfp •där tfp är ”teknisk utveckling” •Investeringar lyfter tillväxten till ny långsiktig bana •Men det är TFP som avgör den... •...och TFP kan ej fångas av neoklassisk teori (”ett mått på vår okunskap”)

18 18 2. “ENDOGEN” TILLVÄXT; HUMANKAPITALET AVGÖR

19 19 HUMANKAPITALET KAN BÅDE LYFTA TIILVÄXTBANAN OCH HÖJA TAKTEN •Utbildning •Bredd och spets •Incitamentsstrukturen •Utbildningspremien •Samverkan human- och realkapital •Externa effekter

20 20 3. INSTITUTIONELLA FAKTORER: VIKTIGAST PÅ LÅNG SIKT •Real- och humankapitalbildning stimuleras av goda och stabila incitament •Öppenhet mot omvärlden, konkurrens och omvandlingstryck •Lagar som stimulerar produktion, sparande och investeringar •Stabilitet i social och politisk infrastruktur •”Företagarklimat”

21 21 4. SCHUMPETER OCH DE LÅNGA VÅGORNA •Industriella revolutioner sätter igång vågor av innovationer, utvecklingsblock och kreditutvidgning •Tre stora revolutioner: •Ångmaskinen – manuellt arbete ersätts av maskiner, järnvägen •El- och explosionsmotorerna – bilismen, smidig elkraftdistribution •Informationsteknologin den tredje? •Djupa recessioner mellan dem, finansiella kriser

22 22 5. EMPIRISKA STUDIER: HAR BLIVIT VANLIGARE •Tvärsnittsanalys •Jämför olika länder •Långa serier •Samma land över tiden •Datamodeller matas med stora faktamängder om human- och realkapitalbildning •Relativ position: Upphinnarfaktorn

23 23 SVENSK RELATIV TILLVÄXT Ökning av BNP/arbetad timme i Sverige och 16 i-länder Period Sverige/snitt 1,1 1,4 1,7 1,2 1,9 2,2 0,9 1 0,8 0,9 Källa: Angus Maddison, 1982: Phases of Capitalist Development”

24 24 VARFÖR VÄXTE SVERIGE SÅ SNABBT FRAM TILL 1950? •Upphinnarfaktorn - sen industrialisering •Gynnsam industristruktur •God utbildning •Frihandel och avregleringar •Stor kapitalimport fram till 1914 •Fred

25 25 VAD LÅG BAKOM DEN GODA TILLVÄXTEN EFTER KRIGET? •Återuppbyggnad •Handelsliberalisering •Stabila växelkursrelationer •Stabila råvarupriser •Viktiga industriella utvecklingsblock mognade ut •Stora investeringar •Överflyttningsvinster •Sverige kunde imitera USA - men Europa och Japan växte ännu snabbare

26 26 SVENSK TILLVÄXT JÄMFÖRT MED OMVÄRLDEN SEDAN 1970 BNP volymtillväxt, logskala

27 27 SVENSK KÖPKRAFT I INTERNATIONELL JÄMFÖRELSE BNP/cap, köpkraftsjusterad, procent av OECD-snittet Schweiz USA Luxemburg Sverige Kanada Danmark Frankrike 106 Holland Australien Luxemburg Norge USA Irland 123 Schweiz Danmark 120 Island 120 Holland Kanada Sverige 106

28 28 TILLVÄXTJÄMFÖRELSE BNP/timme och BNP/cap, procent/år Tillväxt i BNP/timme Sverige4,31,4 Västeuropa4,92,5 USA2,00,5 BNP/capita Sverige3,61,1 Västeuropa3,32,0 USA2,21,6 Källa: Långtidsutredningen 1999/2000

29 29 SVENSK TILLVÄXT Uppdelning av BNP/cap, procent/år Tillväxt i BNP/timme4,31,4 2. Medelarbetstid-1,10,1 3. Sysselsättningsgrad0,4-0,4 4. Andel arbetsför befolkning-0,20 5. Totala antalet arbetade timmar per inv (2+3+4) -0,9-0,3 6. BNP/capita (1+5)3,41,1 Källa: Långtidsutredningen 1999/2000

30 30 VARFÖR STAGNERADE TILLVÄXTEN UNDER 70- OCH 80-TALEN? •Effekterna av återuppbyggnaden klingade av •Störningar – olja, inflation, dollarkris – bromsade investeringar •Försvagade drivkrafter för realkapitalbildning •Försvagade drivkrafter för humankapitalbildning •Försvagat omvandlingstryck

31 31 REALKAPITALBILDNINGEN HÄMMADES •Tillväxten i kapitalintensiteten bromsade in •Osäkerheten om den ekonomiska politiken •Sviktande lönsamhet •Devalveringspolitik •Skattesystemet •Långsammare teknisk utveckling

32 32 HUMANKAPITALBILDNINGEN HÄMMADES •Sverige tappade försprånget inom utbildningen •Transfereringssystemen minskade drivkrafterna att arbeta •Skattesystemet försvagade drivkrafterna att arbeta och utbilda sig •Kraftigt krympande löneskillnader

33 33 FÖRSVAGAT OMVANDLINGSTRYCK •Snabbt växande offentlig sektor •Svårmätt produktivitetsutveckling •Men lågt omvandlingstryck •Anslags- och budgetstyrning •Stigande skattetryck •Näringspolitiken •Bevarande av gamla strukturer •Devalveringspolitiken •Förändrade relativa faktorpriser •Gratisvinster

34 34 GRÄLET OM KONJUNKTUR OCH STABILISERINGSPOLITIK •Korpi mfl: Eftersläpningen kom vid mitten av 70-talet och början av 90-talet •En följd av misslyckad stabiliseringspolitik •Lindbeck, Eklund mfl: Men cykliska uppsving mellan dess kriser saknas •Och de akuta kriserna var en följd av andra missgrepp •Slutsats: Både strukturproblem och stabiliseringspolitik bakom den låga tillväxten

35 35 SVENSK TILLVÄXT Enligt neoklassisk respektive endogen tillväxtteori 1970 BNP

36 TALET: DEN STORA U-SVÄNGEN •1990-talsdepressionen bekräftade tillväxtproblemen •Men drev också fram ett uppvaknande •Stålbadet tvingade fram en omorientering •Både skärpt omvandlingstryck, förbättrade drivkrafter för kapital- bildning samt ny stabiliseringspolitik

37 37 SKÄRPT OMVANDLINGSTRYCK •EU-medlemskap gav skärpt konkurrens, ökade direktinvesteringar •Skärpt inhemsk konkurrenslagstiftning •Avregleringar i flera sektorer •Gradvis öppnande av offentlig sektor •Stramare finansiella ramar i offentlig sektorn •Växande allmänt tryck från globaliseringen

38 38 BÄTTRE DRIVKRAFTER FÖR HUMANKAPITALBILDNING •“Århundradets skattereform” 1991 •Decentraliserad lönebildning •Stigande utbildningspremie •Något lägre ersättningsnivåer i socialförsäkringarna •Nytt pensionssystem

39 39 BÄTTRE DRIVKRAFTER FÖR REALKAPITALBILDNING •Enklare och mer likformig kapitalbeskattning •Kraftigt stigande avkastning på investeringar •Utbyggd infrastruktur •Inflationsbekämpning och lägre räntor •EU-medlemskap

40 40 EN STABIL STABILISERINGSPOLITIK •Högre prioritet för inflationsbekämpning •Självständig Riksbank •Mer stringent statlig budgetprocess •Längre mandatperioder •EU-medlemskap och EMU- förberedelser

41 41 STUDS AV PRODUKTIVITETEN Årlig produktivitetsökning i industrin, genomsnitt Belgien 7,1 Holland 6,2 Danmark 5,6 Italien 5,4 Japan 5,4 Frankrike 4,5 Tyskland 4,1 Sverige 3,5 Kanada 2,9 Norge 2, UK 5,1 Japan 4,1 Belgien 4,0 Holland 3,7 Frankrike 3,5 USA 3,3 Sverige 2,6 Italien 2,6 Kanada 2,6 Tyskland 2, Sverige 4,9 Frankrike 4,1 USA 3,8 Holland 3,2 Belgien 3,0 Japan 2,9 UK 2,8 Tyskland 2,5 Kanada 2,0 Italien 1,7 Källa: US BLS

42 42 VARFÖR? •Utslagningen under rensade bort de svaga företagen •Kronfallet och det cykliska uppsvinget höjde kapacitets- utnyttjandet •Omlagd ekonomisk politik och strukturreformer höjde den potentiella tillväxten från 1993 •“Den nya ekonomin”?

43 43 DEN ”NYA EKONOMIN” •Globalisering •Minskade handelshinder •Friare kapitalrörelser •Snabb teknisk utveckling •Snabbare kommunikation •Lägre transaktionskostnader •Lägre distributionskostnader •Lägre sökkostnader •Mindre lager •Nya affärsmodeller

44 44 PRODUKTIVITETSTILLVÄXTEN I USA Kvartalsvis förändring, näringslivet

45 45 SEX SEKTORER FÖRKLARAR UPPGÅNGEN , enligt McKinsey ,2 0,4 0,6 0,8 1,0 1,2 1,4 1,6 1,8 2, ,32 Kumulerat bidrag till produk- tivitets- ökningen 1,33 Kumulativ andel av BNP GDP Värdepappershandel Partihandel Detaljhandel Halvledartillverkning Datortillverkning Telekom

46 46 INTERNET-EFFEKTER ENLIGT BROOKINGS Årlig kostnadsbesparing i olika sektorer 2005 (mrd USD) •UtbildningOsäkert •Finansiella tjänster19 (“seems low”) •Offentlig administrationMinst 12 •Hälsovård41 •Tillverkningsindustri •DetaljhandelOsäkert •Transporter3-79 •Totalt •Vilket motsvarar 0,25-0,5% per år

47 47 DÄRUTÖVER •Ytterligare tekniska genombrott kan höja siffrorna •Icke mätbara kvalitetsvinster •Folkhälsa •Bekvämlighet •Valfrihet •Distansarbete •Distansundervisning •Sociala nätverk •Offentlig sektor

48 48 MEN SVERIGE OCH EUROPA HAR SÄMRE FÖRUTSÄTTNINGAR •Sverige långt framme på telekom, av historiska skäl •Och GSM-harmoniseringen gav stor marknad •Men i övrigt sämre förutsättningar än USA att ta till sig den nya tekniken: •Mindre flexibel arbetsmarknad •Stelare priser •Mer reglerade produktmarknader •Utbildning och hälsovård i offentlig sektor •Betydligt svårare att etablera nya företag •Mindre utvecklad riskkapitalmarknad

49 49 HUR RANKAS SVERIGE I DAG? •Högt på teknisk kompetens, kvinnors arbetsdeltagande, breddutbildning, infrastruktur, miljö, management, FoU •Långt framme på IT-specialindex •Medium på produktmarknader, finansiell sektor •Lågt på skatter, lönebildning, arbetsvilja, spetsutbildning •Summa: En tudelad bild. Kan viktas samman på olika sätt

50 50 KOMMANDE UTMANINGAR •Ökat demografiskt tryck •Blir besvärande från 2010 •”Baumols sjuka” •Ett problem då en så stor del av tjänstesektorn ligger i offentlig sektor •Globalisering sätter press på skattesystemet •Både skattebaser och utgiftsbaser blir rörliga •Vad betyder EMU? •Handel, pristransparens, investeringar

51 51 VAD KAN GÖRAS? •Öka antalet arbetade timmar •Förbättrade drivkrafter för arbete •Skatter, transfereringar, pensioner •Arbetskraftsinvandring •Höj produktiviteten •Håll uppe omvandlingstrycket •Både för privat och offentlig sektor •Åtgärder för att stimulera kapitalintensiteten •Skatter •Handel •Bättre spetsutbildning


Ladda ner ppt "1 SVENSK EKONOMISK TILLVÄXT Klas Eklund SNS, 8 september 2003."

Liknande presentationer


Google-annonser