Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

1 GLOBALISERINGEN HUR STOR ÄR UTMANINGEN? Klas Eklund 1999.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "1 GLOBALISERINGEN HUR STOR ÄR UTMANINGEN? Klas Eklund 1999."— Presentationens avskrift:

1 1 GLOBALISERINGEN HUR STOR ÄR UTMANINGEN? Klas Eklund 1999

2 DE STORA DRAGEN Handelsexpansion Fria kapitalrörelser Ny teknik Kulturell integration Inget kontrollrum Skatteharmonisering Behovet av attraktionskraft EMU driver på - men räcker ej Hot och möjligheter för företag och fack

3 NYA MARKNADER Öppenhet besegrade import-substitution Latinamerika ut ur skuggorna Asien: Japan, NIC, Kina Avregleringar Kommunismens död Den största ekonomiska omvälvningen i mänsklighetens historia?

4 STEG 1: HANDELN Avregleringar efter kriget Tullavveckling Snabb exportexpansion Direktinvesteringar följer efter Multinationella företag, global internhandel blir allt viktigare

5 STEG 2: DET FRIA KAPITALET “Shareholder value”, “junk bonds” Den nya tekniken Avregleringar Kapitalmarknaden blir “vik” i stället för “insjö” Räntan är “betyget” från marknaden: RS = RT + VXK + RP Rörlig växelkurs ger inte så stor handlingsfrihet

6 STEG 3: NY TEKNIK IT - på alla områden Nya, plattare strukturer Snabbare överföring av teknik Internationalisering av produktionen Omflyttning av arbetskraft

7 RESULTAT: HÅRDARE KONKURRENS Möjligheter Produktivitet, tillväxt Bra för konsumenterna Nya jobb Hot mot gamla strukturer Faktorprisutjämningsteoremet

8 KULTURELL INTEGRATION Nya kulturella gränser: Gruppen viktigare än nationen Nya medier Blixtsnabb information Väldig integrationskraft Den amerikanska dominansen Öppenhet

9 INGET KONTROLLRUM Skapa jobb genom att spendera mer? Rättvisa skattehöjningar? Räntesänkningar för byggande? Devalvera för konkurrenskraft? Slutsats: Dyrt gå emot marknaderna Gäller både för fast och rörlig växelkurs

10 ÄVEN STRUKTURERNA KONVERGERAR Planekonomiernas kollaps Den “skandinaviska modellens” problem Den “asiatiska modellens” problem Rörliga skattebaser sätter tryck på utjämning av skatterna - kapital, arbete, konsumtion Snart bara en valuta i Västeuropa

11 BEHOVET AV ATTRAKTIONSKRAFT Frihandel och konkurrens God infrastruktur Skattesystemet Utbildningssystemet Makroekonomisk stabilitet Politisk stabilitet

12 EUROPA I KLÄM USA dynamiskt Asien tillfälligt i kris - men kommer tillbaka Europa på dekis? “Euroskleros” Behovet av flexiblare marknader och bättre utbildning EMU som medel?

13 EMU: BAKGRUNDEN Politiskt projekt, med politiska konsekvenser Positiva ekonomiska effekter: Transparens, konkurrens, tillväxt Negativa: Inget optimalt valutaområde, ger risker under övergången Svårt värdera valutaområdesargumentet Omöjligt vikta samman “objektivt” Stort EMU ger både större potential och större risker –Viktigare politiska effekter –Större effekter på konkurrens och transparens –Men också större skillnader mellan länder och regioner Konvergenskrav för att minska riskerna

14 EMU ÄR HÄR! Konvergensprocessen har fungerat väl! –Inflationskonvergens nästan uppnådd –Valutorna stabila redan från 1997 –Långräntekonvergens har uppnåtts –Korträntekonvergens uppnåddes snabbare än väntat Euro-zonen stabilare än omvärlden under finansiella oron /1 1999: Euron införs; övergången gick smidigt Sedlar och mynt senast 1/7 2002

15 PENNINGPOLITIKENS UTMANINGAR Gynnsamt makroekonomiskt klimat Men svårt forma penningpolitik från scratch Tekniska problem: Behov av nya aggregat och nya måldefinitioner Praktiska problem: Hur få penningpolitiken att drivas på europeisk nivå? Svårt finna en politik som passar alla Viktigt för ECB att vinna politisk legitimitet Hur starkt blir det politiska inflytandet över ECB? Hur samordna med finanspolitiken?

16 EMU: FRÅGOR FRAMÖVER Det tyska valet: Vad betyder Schröder och Lafontaine? Vad betyder konjunkturavmattningen? Stabilitetspakten i fara? Konflikt mellan ECB och politikerna? Hur starkt är ECB? Synen på valutan: Target zones? Synen på sysselsättningsmål Trycket ökar på skatteharmonisering Går Euroland mot politisk union?

17 HUR STARK BLIR EURON? Portföljeffekter gynnar euron Grundfrågan: Cykliskt kontra strukturellt Strukturen talar för USD, men bytesbalansen kan bli problem Cykliska faktorer har talat för EUR, men det är mindre säkert i dag Tre stora (slutna) valutablock. “Benign neglect” ger volatilitet? EMU en katalysator för färre valutor i världen?

18 VAD BETYDER UTANFÖRSKAP? Penningpolitisk autonomi? Inte vid fast växelkurs (Danmark). Svårt också vid rörlig? Svårt i praktiken: Misstänksamma marknader Viss räntedifferens Kostnader i finansiell sektor Företagen överväger gå till euro SLUTSATS: Fortsatt tryck att skugga unionen

19 NÄR KOMMER SVERIGE MED? Fördragsbrott eller formella skäl för utanförskap? “Demokratiskt beslut” krävs Opinionen vänder när unionen blivit ett faktum –Tidigare “plan”: S-kongress 2001, valrörelse 2002, medlemskap 2003? Nu snabbare? –S-regeringar i Europa, opinionssvängningar i Danmark och Sverige, EU-ordförandeskap 2001 –Extra (s)-kongress 2000, folkomröstning hösten 2000, ERM- medlemskap därefter, medlemskap 1/1 2002? Danmark in samtidigt? Grekland? Storbritannien?

20 EMUs KONSEKVENSER Mer genomskinlig prissättning Bredare finansmarknad Medför strukturomvandling Ökat tryck på skatteharmonisering Livaktigare börs - där bransch blir viktigare än geografi Företagen går snabbare till euro Efter hand: europrodukter också för privatpersoner

21 GLOBALISERINGENS KONSEKVENSER FÖR FÖRETAGEN Industri och tjänster smälter samman Marknaderna alltmer globala Euroland viktigt! Modern teknik allt viktigare Låg inflation här för att stanna Politikerkontakter mindre avgörande

22 VAD GÖRA? Tänk globalt Men utnyttja lokala fördelar Hierarkier allt mer omoderna Arbeta i nätverk Skräddarsydd kvalitet Snabbhet Skaffa hög och mångkulturell, kreativ kompetens

23 KONSEKVENSER FÖR FACKET Arbetsmarknaden blir rörligare Arbetare och tjänstemän blir obsoleta begrepp Nya (större?) löneskillnader Låg inflation - lägre nominella lönepåslag Flexiblare arbetstider - flexiblare arbetsliv Humankapitalet viktigare: Hur ser en modern fördelningspolitik ut? Internationella fora och internationellt samarbete allt viktigare


Ladda ner ppt "1 GLOBALISERINGEN HUR STOR ÄR UTMANINGEN? Klas Eklund 1999."

Liknande presentationer


Google-annonser