Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Länsstyrelsen Västmanland 100422 1 Föroreningstyper och spridning Sören Nilsson Påledal, SGI.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Länsstyrelsen Västmanland 100422 1 Föroreningstyper och spridning Sören Nilsson Påledal, SGI."— Presentationens avskrift:

1 Länsstyrelsen Västmanland Föroreningstyper och spridning Sören Nilsson Påledal, SGI

2 Länsstyrelsen Västmanland Vad vill jag ha sagt med passet? Översikt över föroreningstyper och deras egenskaperÖversikt över föroreningstyper och deras egenskaper

3 Länsstyrelsen Västmanland Föroreningstyper Vad letar vi efter? Organiska och/eller oorganiska ämnen?Organiska och/eller oorganiska ämnen? Hur har de kommit dit?Hur har de kommit dit? Kom det i fast eller flytande form?Kom det i fast eller flytande form? Flyktighet?Flyktighet? Löslighet i vattenfas?Löslighet i vattenfas? Säregen färg eller lukt?Säregen färg eller lukt? Hälsofaran för provtagaren?Hälsofaran för provtagaren?

4 Länsstyrelsen Västmanland Föroreningars egenskaper De viktigaste är: flyktighetflyktighet densitetdensitet löslighet i vattenlöslighet i vatten Andra egenskaper är t.ex.Andra egenskaper är t.ex. nedbrytbarhetnedbrytbarhet eventuella nedbrytningsproduktereventuella nedbrytningsprodukter

5 Länsstyrelsen Västmanland Föroreningars egenskaper

6 Länsstyrelsen Västmanland Metallers egenskaper Form Saltform, lätt- eller svårlöslig i vatten, t.ex blyklorid (PbCl 2 )Saltform, lätt- eller svårlöslig i vatten, t.ex blyklorid (PbCl 2 ) Jonform, löst i vatten, t.ex. Pb 2+Jonform, löst i vatten, t.ex. Pb 2+ Hårt bundna i mineral, t.ex. Blysulfid (PbS)Hårt bundna i mineral, t.ex. Blysulfid (PbS) Ofta elektrostatisk laddade- adsorberande till partikelytorOfta elektrostatisk laddade- adsorberande till partikelytor Exempel på förorening: kisaskaExempel på förorening: kisaska Kvicksilver är en flyktig metallKvicksilver är en flyktig metall

7 Länsstyrelsen Västmanland Organiska föroreningar Flyktiga eller icke- flyktiga (ex bensin, PAH)Flyktiga eller icke- flyktiga (ex bensin, PAH) Lätt- eller svårlösliga i vatten (ex fenol, PAH)Lätt- eller svårlösliga i vatten (ex fenol, PAH) Ofta flytande form- tyngre eller lättare än vatten? LNAPL- DNAPLOfta flytande form- tyngre eller lättare än vatten? LNAPL- DNAPL Säregna lukter är vanliga!Säregna lukter är vanliga! Kan omvandlas och nedbrytas genom mikrobiologisk aktivitetKan omvandlas och nedbrytas genom mikrobiologisk aktivitet

8 Länsstyrelsen Västmanland Light Non-Aqueous Phase Liquids (LNAPLs) Organiska flytande ämnen som är lättare än vatten och inte blandbara med vattenOrganiska flytande ämnen som är lättare än vatten och inte blandbara med vatten T. ex. olja, bensinT. ex. olja, bensin

9 Länsstyrelsen Västmanland Dense non- aqueous phase liquid (DNAPL) Organiska flytande ämnen, tyngre än vatten och inte blandbara med vatten t.ex. klorerade lösningsmedel (per- och trikloretylen), KreosotOrganiska flytande ämnen, tyngre än vatten och inte blandbara med vatten t.ex. klorerade lösningsmedel (per- och trikloretylen), Kreosot

10 Länsstyrelsen Västmanland Markens egenskaper – geologi och hydrogeologi JordartJordart –Le,Si,Sa,St, B –Se SGF Beteckningsblad, jordartskarta SGU LagerföljdLagerföljd Markytans och bergytans lutningMarkytans och bergytans lutning YtskiktYtskikt GrundvattennivåGrundvattennivå LedningsgravarLedningsgravar Täta lager - lerskiktTäta lager - lerskikt

11 Länsstyrelsen Västmanland Jordartsbeteckningar enl. SGF Huvudord Tilläggsord Skikt/lager B berg Bl blockjord bl blockig F fyllning Gy gyttja gy gyttjig gy gyttjeskikt Gr grus gr grusig gr grusskikt Le lera le lerig le lerskikt Mn morän Mu mulljord (mylla, matjord) mu mullhaltig mu mullskikt Sa sand sa sandigsa sandskikt Si silt si siltig si siltskikt St stenjord st stenig st stenskikt T torv t torvskikt Vx växtdelar (trärester) vx med växtdelar vx växtdelskikt ( ) något( ) tunnare skikt t (efter huvudord) torrskorpa, t ex Let och Sit = torrskorpa av lera resp silt v varvig, t ex vLe = varvig Tilläggsord är placerade före huvudord och så, att den kvantitativt större fraktionen står efter den mindre. Skiktangivelsen står efter huvudordet. Exempel : sisaLe si = siltig, sandig lera med siltskikt. Mineraljordarterna kan indelas i grupperna fin-, mellan- och grov-, resp f, m, och g, t ex Saf = finsand. Mer om SGF beckningsblad senare!

12 Länsstyrelsen Västmanland Övning Sågverk i LesseboSågverk i Lessebo –Kort beskrivning muntligt och på utdelat blad UppgifterUppgifter –Vilka ämnen är intressanta att undersöka? –Vad har de för egenskaper och hur sprids de? –Vad ska provtas och ungefär hur många prov?


Ladda ner ppt "Länsstyrelsen Västmanland 100422 1 Föroreningstyper och spridning Sören Nilsson Påledal, SGI."

Liknande presentationer


Google-annonser