Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Tunneldalar i Stockholm-Uppsala regionen En grundvattenresurs i en växande storstadsregion.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Tunneldalar i Stockholm-Uppsala regionen En grundvattenresurs i en växande storstadsregion."— Presentationens avskrift:

1 Tunneldalar i Stockholm-Uppsala regionen En grundvattenresurs i en växande storstadsregion

2 Vad är en tunneldal? En tunneldal är en glacifluvial flodbädd som skurits ner i bergrunden. Glacifluviala sediment kan ha avsatts i dalen beroende på vattenflöde, hastighet och volym. Tunneldalar förekommer huvudsakligen i områden med tjocka okonsoliderade sediment och sedimentära bergarter. Tunneldalar kan dock förekomma i svaghetszoner i hårdare berggrund.

3 Tunneldalar och rullstensåsar Tunneldalar och rullstensåsar är besläktade där rullstensåsar har avsatts ovanpå bergrund och sediment och skapar kullar och ryggar i landskapet medan glacifluviala sediment i tunneldalar är ofta inte synliga ovan markytan.

4 N-kanal Tunneldar bildas i s.k. Nye- (N) kanal som skurits in i berggrunden. Sedimentation sker i fördjupningen i bädden. Bädden har ofta en fyrkantig profil. Inlandsis Underliggande sediment eller berggrund N-kanal (tunneldal)

5 R-kanal Rullstensåsar bildas i s.k. Röthlisberger- (R) kanaler som skurits in i isen. Sedimentation sker i inuti. Kanalen har ofta en rund profil. Inlandsis Underliggande sediment eller berggrund R-kanal Rullstensås

6 Exempel på tunneldalsystem i södra Ontario, Kanada Tunneldalar i kristallin berggrund i norra delen av området kontrolleras av strukturer. Efter Sharpe, Russell och Pugin (2013)

7 Hur skapas tunneldalar? Två huvudsakliga teorier: 1.Tunneldalar skapas genom erosion av underliggande geologi, där en ursprunglig R-kanal omvandlas till en N-kanal med tiden: ”Steady State” modell. 2.Tunneldalar skapas genom tappningar av dämda issjöar under isen: Jökulhlaups. I Stockholms- och Uppsalaområdet med kristallin berggrund kan storlek och utbredning av tunneldalar styras av närvaron av mer lätteroderade tektoniska zoner. Snabba flöden från Jökulhlaups har större sannolikhet att skapa tunneldalar i kristallin berggrund än ”Steady State” flöden där rullstensåsar är mera sannolika. Rullstensåsar kan finnas inuti tidigare tunneldalar som senare täckts av senare sediment som t.ex. glacial lera.

8 Exempel på en rullstensås i en tunneldal i Saskatchewan, Kanada Efter Sharpe, Russell och Pugin (2013)

9 Klassificering av tunneldalar med avseende på grundvattenförekomster Klassificering av tunneldalar. Grupp D är i kompetent berg. Efter Smit och Bergman, Blå ruta visar tunneldalar av intresse i Stockholms-Uppsalaområdet. Efter Smit och Bregman (2012)

10 Stockholm- Uppsalaområdets geomorfologi Peneplan som genomkorsas av sprickdalar. Sprickdalar är linjära tektoniska svaghetszoner. Peneplan med berg i dagen eller tunt moräntäcke och kärrtorv. Synliga sediment i sprickdalarna är glaciala- och postglaciala leror, kärr- och mosstorv och morän; ibland svallsediment och glacifluviala sediment.

11 Exempel på geomorfologin i Stockholmsområdet:

12 Var kan man förvänta sig att hitta tunneldalar i Stockholms- Uppsalaområdet? 1.I områden med synliga glacifluviala sediment. 2.Lågt liggande områden som är täckta av senare sediment som t.ex. leror och torv. 3.Områden med synliga tecken på stora vattenflöden som t.ex. jättegrytor och hällar med tecken på vattenerosion och plastiskt deformerad is.

13 Östuna, glacifluviala sediment Brunnar med flöden > l/h är markerade i med blåa punkter

14 Alundaområet, sydvästra Östhammar kommun

15 Tunneldal som bildas under ”Steady State” Rullstensås som bildas under ”Steady State” Tunnelsdal som bildas av Jökulhlaups Tunnelsdal som bildas av Jökulhlaups med topografisk styrning Efter Boulton and Hindmarsh (1987)

16 Konceptuell Modell för en tunneldal i Stockholm- Uppsalaområdet Grus, sten och block Underliggande berggrund Tunneldal Sand Lera

17 Exempel på tunneldalar i Estland täckta eller delvis täckta med lera. Efter Smit och Bregman (2012)

18 Tunneldalar och ibland rullstensåsar i Stockholmsområdet verkar ha samband med Jökulhlaups 1.Storblockig ”morän” förekommer ofta i samband med glacifluviala sediment, 2.Mycket grova vattenförande sediment förekommer direkt på berggrunden och kan misstas för ”ruttet” berg.

19 Nordost om Östuna Område med ”storblockig morän” norr om Stockholmsåsens norra ände

20 Stäketområdet-Ett exempel på gömda tunneldalar och möjlig grundvattenresurs?

21 Sammanfattning Tunneldalar 1.Tunneldalar styrs av tektoniska svaghetszoner och paleofloddalar som eroderats av inlandsisen. 2.Tunneldalarna har skapats genom jökulhlaups vid bergtrösklar 3.Tunneldalar förekommer ofta i närheten av rullstensåsar

22 Var hittar man tunneldalar och grundvatten? 1.Områden som är täckta med lera och torvjordar 2.Områden med N-S sprickdalar täckta med lera 3.Områden med karterade glacifluviala sediment 4.Områden som karterats med ”svallsediment” 5.I samband med områden med storblockig ”morän” 6.Närvaro av källor i områden med lite eller inga glacifluviala sediment 7.Områden med jättegrytor eller andra strukturer som pekar på en påverkan av rinnande vatten.


Ladda ner ppt "Tunneldalar i Stockholm-Uppsala regionen En grundvattenresurs i en växande storstadsregion."

Liknande presentationer


Google-annonser