Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Handläggning av faryngotonsilliter 1 Rekommendationer från expertmöte april 2001.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Handläggning av faryngotonsilliter 1 Rekommendationer från expertmöte april 2001."— Presentationens avskrift:

1 Handläggning av faryngotonsilliter 1 Rekommendationer från expertmöte april 2001

2 Handläggning av faryngotonsilliter 2 Bakgrund Faryngotonsillit vanligt skäl till antibiotikaförskrivning Viktigt minska onödig antibiotika- användning och därmed minska risken för ökad antibiotikaresistens Nya behandlingsrekommendationer

3 Handläggning av faryngotonsilliter 3 Streptococcus pyogenes (S.p) Kallas i dagligt tal för... Betahemolytiska/ betahemolyserande streptokocker Lancefield grupp A Streptokocker grupp A GAS GABHS mm.

4 Handläggning av faryngotonsilliter 4 Streptococcus pyogenes (S.p) Tillhör de mest virulenta humanpatogena mikroorganismerna Orsakar ett antal allvarliga tillstånd –streptococcal toxic shock syndrome (STSS) –allvarliga hud- och mjukdelsinfektioner Dessa tillstånd föregås dock sällan av klinisk faryngotonsillit

5 Handläggning av faryngotonsilliter 5 Streptococcus pyogenes (S.p) Risken för immunologiska senkomplikationer har varit ett starkt motiv för behandling med antibiotika Frekvensen av reumatisk feber och glomerulonefrit är sedan lång tid mycket låg i Sverige Glomerulonefrit kan inte med säkerhet förebyggas med antibiotikabehandling

6 Handläggning av faryngotonsilliter 6 Varför erbjuda antibiotikabehandling? Fördelar Förkorta symtomdurationen med 1-2,5 dygn (graden av symtom styr behandlingsvinsten) Minska risken för spridning i familj och samhälle Nackdelar Biverkningar Ekologiska förändringar i normalfloran

7 Handläggning av faryngotonsilliter 7 I studier påvisad effekt av antibiotika på symtomduration Ingen effekt om negativ svalgodling Mindre än ett dygn vid halsont och påvisad förekomst av S.p Mellan 1-2,5 dygn om 3 av 4 Centor- kriterier var uppfyllda och orsakat av S.p. 85 % var friska efter en vecka, oberoende av om antibiotika givits eller ej

8 Handläggning av faryngotonsilliter 8 Målsättning Identifiera patienter med tydliga symtom och S.p infektion eftersom fördelarna med behandling då överväger nackdelarna Undvika att behandla halsinfektioner orsakade av andra agens än S.p (50-90 % av de som söker för halsont)

9 Handläggning av faryngotonsilliter 9 Klinisk diagnostik Anamnes och klinisk bild Virusinfektion? –Hosta, snuva, heshet, generell lymfadenopati, eller blåsor i gommen Inspektion av epiglottis om uttalad smärta och sväljningssvårigheter Streptokocker i närmiljön?

10 Handläggning av faryngotonsilliter 10 Centorkriterier Stöd för S.p-infektion hos äldre barn och vuxna Feber > 38,5 grader Ömmande käkvinkeladeniter Beläggningar på tonsillerna Frånvaro av hosta

11 Handläggning av faryngotonsilliter 11 Klinisk diagnostik Övriga symtom som kan Snabbt insjuknande Kraftiga svalgsmärtor Petechier i gommen Röd svullen uvula tyda på S.p-infektion Smultrontunga Circumoral blekhet Munvinkelragader Scarlatiniformt utslag Impetigo Paronykier

12 Handläggning av faryngotonsilliter 12 Klinisk diagnostik Vid kliniska symtom och fynd som inger stark misstanke på S.p-infektion (samtliga fyra sk centorkriterier samt ytterligare stöd, t.ex. S.p-infektion i närmiljön) hos äldre barn eller vuxna, kan i vissa fall antibiotika erbjudas utan ytterligare etiologisk diagnostik.

13 Handläggning av faryngotonsilliter 13 Klinisk diagnostik Barn under 4 år Faryngotonsillit är ej ett framträdande fynd vid S.p-infektion Bärarfrekvensen av S.p kan vara hög Virusetiologi mycket vanligt

14 Handläggning av faryngotonsilliter 14 Klinisk diagnostik Barn under 4 år Impetigo, varig snuva, såriga näsborrar –talar för S.p-genes –etiologisk diagnostik bör eftersträvas Snuva, hosta, matningssvårigheter –talar för virusinfektion –ytterligare bakteriologisk diagnostik behövs ej

15 Handläggning av faryngotonsilliter 15 Bakteriologisk diagnostik Snabbtest Anamnes och klinisk undersökning bör alltid föregå bakteriologisk diagnostik Ej när virusinfektion är sannolik Sensitivitet 90-95%, specificitet 95-98% Korrekt provtagningsteknik är avgörande för pålitliga utfall

16 Handläggning av faryngotonsilliter 16 Bakteriologisk diagnostik Odling Vid positiv snabbtest om motiverat av epidemiologiska skäl Vid negativ snabbtest om misstanke om S.p. kvarstår Vid recidiv inom en månad efter avslutad behandling av S.p-orsakad faryngotonsillit

17 Handläggning av faryngotonsilliter 17 Övrig diagnostik? CRP och leukocyträkning –saknar i det enskilda fallet värde för att stärka diagnosen vid misstänkt akut S.p-faryngotonsillit Serologiska test (ASO och anti-DNAsB) –saknar värde i det akuta skedet

18 Handläggning av faryngotonsilliter 18 Differentialdiagnostik Adenovirustonsillit och mononukleos (vanliga) –B-celler, snabbtest för mononukleos, Ebstein Barr virusserologi, leverstatus Angina Vincenti, Arcanobacterium hemolyticum och difteri (ovanliga) –Specifik frågeställning på odlingsremiss

19 Handläggning av faryngotonsilliter 19 Differentialdiagnostik Primär HIV-inf. –Provtagning för HIV Malignitet/blodsjukdom –Fullständig blodstatus

20 Handläggning av faryngotonsilliter 20 Behandling av S.p-orsakad faryngotonsillit Val av preparat I första hand Penicillin V i tio dagar Vid överkänslighet för penicillin rekommenderas ett cefalosporin (ej vid typ 1 allergi), klindamycin eller en makrolid (erytromycin) i tio dagar

21 Handläggning av faryngotonsilliter 21 Behandling av S.p-orsakad faryngotonsillit Terapisvikt (=Bristande klinisk effekt under pågående beh.) Ifrågasätt diagnosen –Mononukleos? –Annan virusorsakad faryngotonsillit med S.p-bärarskap? Värdera behandlingsföljsamheten Peritonsillitutveckling? Överväg möjligheter av makrolid- eller klindamycinresistens

22 Handläggning av faryngotonsilliter 22 Behandling av S.p-orsakad faryngotonsillit Recidivinfektion (=Återinsjuknande inom en månad efter avslutad behandling) Odling eller snabbtest PcV - olämpligt Ge cefalosporin eller klindamycin i 10 dagar Vid pc-allergi och recidiv - behandla 10 dagar med preparat ur annan grupp Kartlägg eventuella smittkällor

23 Handläggning av faryngotonsilliter 23 Behandling av S.p-orsakad faryngotonsillit Upprepade infektioner (=Minst två inf. / sex månader, ej recidiv) Vid tre till fyra infektioner på ett år bör man ta ställning till tonsillektomi (efter att ett cefalosporin eller klindamycin först har prövats)

24 Handläggning av faryngotonsilliter 24 Behandling av S.p-orsakad faryngotonsillit Infektioner i förskolan Enstaka barn handläggs på sedvanligt sätt Vid anhopning av fall (ca 1/3 av barnen) kan kartläggning och intervention vara motiverad –Verifiering av utbrottet –Hygienråd –Samtidig behandling av alla barn med symtom och kliniska tecken på streptokockinfektion För ytterligare info se ”smitta i förskolan”,

25 Handläggning av faryngotonsilliter 25 Besöksorsak: ”Halsont” Diagnostiska kriterier för äldre barn och vuxna: 1. Feber >38,5 2. Ömmande lymfkörtlar i käkvinklarna 3. Beläggning på tonsillerna 4. Ingen hosta 1 av 4 diagnostiska kriterier eller förekomst av samtidig hosta, snuva, eller heshet Trolig virusinfektion Ingen antibiotikabehandling Möjlig S.p-infektion Sannolik S.p-infektion 2-4 av 4 diagnostiska kriterier Strep A Erbjud antibiotikabehandling 4 av 4 diagnostiska kriterier + ett tilläggskriterium 1. S. pyogenes i närmiljö 2. Paronychi 3. Impetigo 4. Smultrontunga 5. Scarlatiniformt utslag Om neg Strep A ev. odling Pos Ingen Strep A Tilläggskriterier:


Ladda ner ppt "Handläggning av faryngotonsilliter 1 Rekommendationer från expertmöte april 2001."

Liknande presentationer


Google-annonser