Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

1. Vad är breddad rekrytering? 2. Hur breddat är UmU? 3. Varför arbeta med breddad rekrytering? 4. Mångfald/bredd i undervisningen 5. Arbeta med breddad.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "1. Vad är breddad rekrytering? 2. Hur breddat är UmU? 3. Varför arbeta med breddad rekrytering? 4. Mångfald/bredd i undervisningen 5. Arbeta med breddad."— Presentationens avskrift:

1 1. Vad är breddad rekrytering? 2. Hur breddat är UmU? 3. Varför arbeta med breddad rekrytering? 4. Mångfald/bredd i undervisningen 5. Arbeta med breddad rekrytering 6. Slutrapport, projekt breddad rekrytering BREDDAD REKRYTERING

2 Handlingsplanen för breddad rekrytering......planerade och systematiska åtgärder för att rekrytera studenter från underrepresenterade grupper i syfte att öka deras andel, men också planerade och systematiska åtgärder för att ta emot, introducera och stödja nya studenter i deras studier. Fokus i Umeå universitets arbete med breddad rekrytering ligger på åtgärder för att minska den sociala och etniska snedrekryteringen. VAD ÄR BREDDAD REKRYTERING?

3 Breddad rekrytering UtvecklingsarbeteRetentionRekrytering Förändring av attityder genom: Opinionsbildning såsom, föreläsningar Utbildningar Policys Implementera perspektiv i utbildningen Nya idéer till rekrytering och retention InkluderandearbeteRetentionsprojekt där BR utgör en viktig del BR perspektiv i studentrekryterings- processen Förebyggande Stödjande Uppföljande Arbetsmarknadskoppling Vilka studenter når vi? Särskilda insatser för att nå underrepresenterade grupper? Uppsökande verksamhet Etcetera

4

5 Studenter med arbetarbakgrund vid Umeå universitet 25,6%26% 23% 27%

6 Studenter med utländsk bakgrund vid Umeå universitet 8,3%13% 10%

7 Studenter med arbetarbakgrund 20,3% 24% 13% 32% Medicin, odontologi Vård och omsorg

8 ………. KVALITET! Att ha en bredd av studenter ger bättre studenter! VARFÖR………

9 CollageBoard: Forskning om bredd/mångfald ger bättre studenter. 1.Kvantitativ bredd/mångfald (rekrytering) 2.Mångfaldsperspektiv i undervisningen 3.Diskussioner i klassrummet 4.Aktiviteter som syftar till att öka utbyte 5.Aktiviteter som ”visar upp” olikhet Källa: Shaw (2005) Researching the Educational Benefits of Diversity

10 Förbättrade SAT resultat Mer reflexiva och innovativa Ökad förmåga att förstå mänskligt beteende Minskar fördomar Ökat deltagande i samhällslivet, röstar etcetera Vaddå bättre studenter?

11 MÅNGFALDSPERSPEKTIV Litteraturvetenskap Litteratur som tar upp frågeställningar om olikhet etcetera. Diskussion, ”fin litteratur” hur värderar vi litteratur och varför? Uppgifter där studenter får anlägga ett kön, klass, etnicitet, religion, HBT perspektiv på böcker. Svenska och samhällsvetenskap Komparativa perspektiv på samhälle. Diskussion, språk som kulturskapare/bärare. Diskussion, skolan som kulturskapare/bärare Kulturgeografi Komparativa perspektiv. Diskussion, hur påverkar ex. infrastruktur kvinnor/män, funktionshindrade, ålder etcetera. Diskussion, vad motiverar människor att emigrera. Statsvetenskap Komparativa perspektiv. Diskussion, vem deltar i demokratin? Varför? Diskussion, är demokrati rätt för alla? Alltid? Psykologi Bemötande frågor, att möta människor med olika bakgrunder och trauman. Diskussion, går psykologiska undersökningar att använda för alla? Biologiska kontra sociala faktorer. Pedagogik Kunskap om målgrupp, heterogena målgrupper. m.m. Juridik Diskussion, rättsregler och system som kulturbärare/skapare. Komparativa perspektiv. Diskussion, rätt och fel för vem? Naturrätt? Kostvetenskap Diskussion, hur kan man motivera/påverka människor med olika kulturell bakgrund till nyttig kost? Diskussion, vilken roll spelar mat i olika kulturer?

12 Hur undviker jag att exkludera? Alla ska klättra upp i trädet.

13 HUR KOMMER JAG IGÅNG?

14

15 Säg till om jag stör, sa han när han steg in, Så går jag med detsamma. Du inte bara stör, svarade jag, Du rubbar hela min existens. Välkommen! Eeva Kilpi

16

17

18 Organisationen vet inte vad man ska arbeta med, vad målet är, vem som är ansvarig eller om man verkligen måste göra något. Problembild 1.Oklarheter, okunskap och negativa attityder 2. Begreppet breddad rekrytering 3. Otydlig organisation

19 1. Definitioner. Vad är bredd, mångfald, likabehandling och så vidare? Hur förhåller de sig till varandra? 2. Syfte, argument. Varför ska vi arbeta med bredd och mångfald? 3. Någon annan, någon annanstans, någon annan gång. Problemet ligger inte här, det är samhället, gymnasieskolans, föräldrarnas fel och det finns inget Umeå universitet kan göra. 4. Kostnad. Det är dyrt att arbeta med mångfald och breddning, vi har inte råd. 5. Otydliga krav. Ledningen uppdrar saker i handlingsplanen för breddad rekrytering men ingen finansiering finns och inte heller några krav på återrapportering. Menar verkligen ledningen allvar? 6. Motivation/incitament. Vad ger det mig? Min institution? Etcetera. 7. Elittänkande. Studenter som inte passar in har inte här att göra. 8. Särlösningar. Ska ”vi” anpassa oss efter ”dom”? 9. Tunga krav. Detta är något vi gör för att vi måste, inte för att det tillför någonting. 10. Politisk korrekthet eller allvar? Projektledaren upplever en ambivalens från fakulteter och enheter. Man ser uppdrag från ledningen exempelvis i planen för breddad rekrytering men tror att det mer handlar om politisk korrekthet än att man verkligen förväntas göra något. Om ledningen skriver det så ser det bra ut, men ska verkligen resurser gå till arbetet? 1. Oklarheter, okunskap och negativa attityder

20 2. Begreppet breddad rekrytering För att komma någonstans i en begreppstrött organisation krävs ett helhetstänk från ledningen. Därför är det ett problem att: skilja ut studenter från personal skilja ut utländsk bakgrund från andra diskrimineringsgrunder avgränsa till utländsk bakgrund och arbetarbakgrund, dvs. definiera vart snedrekryteringen finns innan man vet. Kommer begreppet breddad rekrytering att finnas kvar nationellt? HSV vill gå mot mångfaldsmål NSHU läggs ner Sammanslagning av diskrimineringslagstiftning

21 3. Otydlig organisation Det finns ett råd för likabehandlingsfrågor (etnicitet, religion, funktionshinder, HBT-frågor) som styrs av planen för ett inkluderande universitet. Det finns även ett råd för jämställdhetsfrågor (kön) som styrs av en jämställdhetspolicy. Handläggare kopplade till båda råden; en heltidstjänst för jämställdhet och en halvtidstjänst för likabehandling. Samordnare samt handläggare för funktionshinderfrågor. Internationaliseringskommitté, kvalitetskommitté och arbetsmiljökommitté. Från och med januari 2009 kommer en ny sammanhållen diskrimineringslagstiftning där grunderna könsidentitet och ålder läggs till de övriga, men ännu finns ingen tanke om vem som ska arbeta med dessa områden. Medel administreras av Personalenheten och det är beslutat att StudentCentrum ska ersättas med kronor för arbete med likabehandlingsfrågor. En liknande uppdelning för jämställdhetsarbetet finns inte och StudentCentrum arbetar inte heller med jämställdhetsfrågan. Handläggarna placerade på personalenheten och projektet breddad rekrytering på StudentCentrum. Handläggarna och projektledaren blir ofta förknippade med sin enhet och får inte mandat att arbeta övergripande.

22 Organisation Perspektivet ska finnas i all verksamhet... Rektor/ ledning LikabehandlingsrådJämställdhetsråd Fakulteter, 5 st Institutioner, 54 st Programråd, ca 240 Breddad Rekrytering Projektet Individe n Policy för Jämställdhet Plan för BR Plan för inkluderand e universitet Verksamhets - planer Riksdag/regering Lagar Regerings- uppdrag FUNKIS grupp för funktionshinder frågor Samordnare och handläggare för funktionshinder

23 1. Förläng projektet i syfte att klara återrapporteringskraven för Initiera en organisationsöversyn för arbetet för ett inkluderande universitet samt hur arbetet med breddad rekrytering kan inkorporeras från år Överväg särskilt möjligheten att inrätta en tjänst som arbetar för ett inkluderande universitet mot studenter, en student diversity officer (SDO). Överväg även att placera strategiska funktioner inom inkluderande området på planeringsenheten. 3. Breddad rekrytering bör inte begränsas till att handla om utländsk bakgrund och arbetarbakgrund. Övriga diskrimineringsgrunder bör även beaktas och då särskilt funktionshinderfrågan. 4. Fokus för arbetet med breddning bör ligga på ämnesområdesnivå, inte lärosätesnivå. Den största snedrekryteringen ligger, som våra undersökningar visar, inom universitetet. 5. Ett övergripande arbete för att utveckla och ta ett helhetsgrepp på retentionsarbetet initieras. Hur höjer vi våra studenters kompetens och hur ser vi till att så många som möjligt klarar sin utbildning? Kompetenser på mångfaldsområdet (eventuellt en SDO) bör knytas till arbetet med retention. 6. En kartläggning av studentrekryteringsprocessen har genomförts och i det framtida arbetet med omorganisation måste arbetet för en breddad rekrytering säkras. Särskilt aktiviteter som handlar om att väcka intresse genom uppsökande verksamhet bör ses över. Kompetens på mångfaldsområdet (eventuellt en SDO) bör tydligt kopplas till det fortsatta arbetet. Förslag

24

25

26


Ladda ner ppt "1. Vad är breddad rekrytering? 2. Hur breddat är UmU? 3. Varför arbeta med breddad rekrytering? 4. Mångfald/bredd i undervisningen 5. Arbeta med breddad."

Liknande presentationer


Google-annonser