NaturvårdsverketMarianne Lilliesköld Journalistutbildning 2009, Kalmar IPCC/FCCC Marianne Lilliesköld Forskningssamordnare Naturvårdsverkets Forskningssekretariat.

En presentation över ämnet: "NaturvårdsverketMarianne Lilliesköld Journalistutbildning 2009, Kalmar IPCC/FCCC Marianne Lilliesköld Forskningssamordnare Naturvårdsverkets Forskningssekretariat."— Presentationens avskrift:

1 NaturvårdsverketMarianne Lilliesköld Journalistutbildning 2009, Kalmar IPCC/FCCC Marianne Lilliesköld Forskningssamordnare Naturvårdsverkets Forskningssekretariat Svensk kontakt till IPCC

2 NaturvårdsverketMarianne Lilliesköld

3 NaturvårdsverketMarianne Lilliesköld Intergovernmental Panel on Climate change Mellanstatlig organisation Länderna är medlemmar Länderna väljer representanter

4 NaturvårdsverketMarianne Lilliesköld IPCC Byrå Ordförande 3 Vice-Chairs WG I 2 Co-Chairs 5 Vice-Chair WG II 2 Co-Chairs 5 Vice Chairs WG III 2 Co-Chairs 5 Vice Chairs

5 NaturvårdsverketMarianne Lilliesköld Ordförande och vice ordförande

6 NaturvårdsverketMarianne Lilliesköld WG I Klimatsystemet Klimatprocesser Modellering Scenarier

7 NaturvårdsverketMarianne Lilliesköld WG II Effekter på ekosystem och samhälle Regionala effekter Anpassning Sårbarhet

8 NaturvårdsverketMarianne Lilliesköld WG III Åtgärder –Globala –Regionala –Sektoriella

9 NaturvårdsverketMarianne Lilliesköld Task Force for Inventories Guidelines för inventeringar –efterfrågas av Klimatkonventionen

10 NaturvårdsverketMarianne Lilliesköld IPCC-rapporter Assessments Specialrapporter Metodologiska rapporter Tekniska rapporter Annat

11 NaturvårdsverketMarianne Lilliesköld Special Reports From SAR and TAR to AR 4 Regional Impacts of Climate Change Aviation and the Global Atmosphere Emission Scenarios Methodology and Technology Transfer Land Use, Land Use Change and Forestry Ozone and Climate Carbon Dioxide Capture and Storage

12 NaturvårdsverketMarianne Lilliesköld Vad är det som är speciellt med IPCC? Omfattande reviewprocess Huvudsakligen granskad litteratur Konsensus förfarande - SPM Policy relevans - ej policyföreskrivande

13 NaturvårdsverketMarianne Lilliesköld

14 NaturvårdsverketMarianne Lilliesköld Ökande grad av säkerhet 1990 - some evidence 1995 - balance of evidence 2001- likely 2007- very likely

15 NaturvårdsverketMarianne Lilliesköld 5-årscykler 2007 – beslut om ny utvärdering AR 5 2008 – val av ny Byrå och arbetsgrupper 2009 – scoping av rapportinnehåll 2010 – start av WG I 2011 – start av WG II och WG III 2013 – WG I klar 2014 – WG II och III klara

16 NaturvårdsverketMarianne Lilliesköld Nytt för AR 5 Nya scenarier Integrerade modeller Livsstil och beteende (psykologer saknas)

17 NaturvårdsverketMarianne Lilliesköld Koppling mellan FN:s Klimatpanel IPCC och FN:s Klimatkonvention UNFCCC

18 NaturvårdsverketMarianne Lilliesköld

19 NaturvårdsverketMarianne Lilliesköld UNFCCC Art 2 Stabilisera växthusgaserna i atmosfären så att farlig antropogen påverkan förhindras. En sådan nivå bör vara uppnådd inom en tidsram som är tillräcklig för att –Tillåta ekosystem att anpassa sig naturligt –Säkerställa att livsmedelsproduktionen inte hotas –Möjliggöra för ekonomisk utveckling att fortgå på ett hållbart sätt

20 NaturvårdsverketMarianne Lilliesköld

21 NaturvårdsverketMarianne Lilliesköld KP verktyg Flexibla mekanismer för att nå i-ländernas åtagande till år 2010 handel med utsläppsrätter gemensamt genomförande (Joint Implementation, JI) mekanismen för ren utveckling (Clean Development Mechanism, CDM) Kyotoprotokollet anger tydligt att en betydande del av ett enskilt lands insatser för att nå sina klimatmål ska bestå av inhemska åtgärder

22 NaturvårdsverketMarianne Lilliesköld

23 NaturvårdsverketMarianne Lilliesköld

24 NaturvårdsverketMarianne Lilliesköld Marrakech accords Utstakade vägen för implementeringen av Kyotoprotokollet CDM- genomförande Handel med utsläpps- rätter Capacity building Art 6 - kommunikation

25 NaturvårdsverketMarianne Lilliesköld IPCC AR 4 Stabilisering 450ppm Utsläppen har ökat med 70 % sedan 1970 Utsläppen kommer att öka med 25-90 % till 2030 Kort sikt = till 2030 minska med 30% Lång sikt = efter 2030 minska med 75- 80%

26 NaturvårdsverketMarianne Lilliesköld Det finns en bred uppsättning åtgärder och styrmedel (IPCC) Pris på utsläpp av växthusgaser –koldioxidskatt, system för utsläppshandel Skatter Finansiella instrument Regler och standarder Integrering av klimat i andra politikområden

27 NaturvårdsverketMarianne Lilliesköld Klimatkonventionen och Kyotoprotokollet Förhandlingar om rättvisa Utsläppsminskning Anpassning

28 NaturvårdsverketMarianne Lilliesköld COP/CMP/BALI Bali Action Plan –Vägen till Köpenhamn Köpenhamn – ett nytt regelverk som ersätter KP efter 2012

29 NaturvårdsverketMarianne Lilliesköld Ad hoc Working Group on Further Commitments for Annex 1 under the Kyoto Protocol Undersöka potential för utsläppsminskningar Möjliga vägar Ytterligare åtaganden

30 NaturvårdsverketMarianne Lilliesköld Ad hoc working group on Long- term Cooperative Action under the Convention åtaganden om utsläppsminskningar stöd för anpassningsåtgärder i u-länder teknikutveckling och teknologiöverföring finansiering av åtgärder åtgärder för att bromsa avskogningen

31 NaturvårdsverketMarianne Lilliesköld EU - Arbetsgrupper under Rådsarbetsgruppen WPIE EGFA – Expert Group on Future Actions –ETMA – European Task Force on (economic) Modelling and Assessment CGOM – Core Group of Modelers

32 NaturvårdsverketMarianne Lilliesköld Modelleringsgruppen förhållande till 2-gradersmålet jämförelser mellan EU:s mål -30% och - 20% utifrån olika förutsättningar möjligheter att nå framtida större utsläppsminskningar – (-50% globalt 2050)

33 NaturvårdsverketMarianne Lilliesköld Utmaningar för Köpenhamn US is back – men Stora svårigheter i kongressen 35 säkra av 60 24 från olje- och gas stater Viktigt vad EU gör Nytt kongressval 2010

34 NaturvårdsverketMarianne Lilliesköld

35 NaturvårdsverketMarianne Lilliesköld Begränsa utsläppen Utmaningen –Bryta dagens samband mellan ekonomisk tillväxt och ökad användning av fossila bränslen Kräver –Global övergång till förnybara energikällor EU starkt pådrivande men USA och G77 utmanar – robust underlag krävs

36 NaturvårdsverketMarianne Lilliesköld IPCC konstaterar Ekonomiskt möjligt I vissa fall lönsamt

37 NaturvårdsverketMarianne Lilliesköld SBSTA ForskningKommunikationAnpassningLULUCF UNFCCC/COP/CMP SBIAWG-KPAWG-LCA

38 NaturvårdsverketMarianne Lilliesköld Vilka är grupperna? G 77 AOSIS Non-Annex 1 Annex 1 UNFCCC

39 NaturvårdsverketMarianne Lilliesköld Vem sitter vid förhandlingsbordet? Miljödepartementet leder den svenska delegationen –Naturvårdsverket, Energimyndigheten, andra departement bistår med experter EU:s ordförandeland för talan för EU –En rådsarbetsgrupp samordnar arbetet –Expertgrupper bereder frågorna

40 NaturvårdsverketMarianne Lilliesköld Nationalrapporter Nationella förhållanden Utsläpp av växthusgaser 1990-2007, totalt och per sektor Styrmedel Prognoser över utsläpp och upptag av vhg Sårbarhetsanalys, klimateffekter och anpassningsåtgärder Finansiellt stör och tekniköverföring Forskning och miljöövervakning Utbildning och information

41 NaturvårdsverketMarianne Lilliesköld Forskningskapitlet Forskning och systematisk övervakning Klimatsystemet Modeller och scenarier Effekter Socioekonomiska analyser Åtgärder

42 NaturvårdsverketMarianne Lilliesköld Forskningsfinansiärer VR - grundforskning FORMAS – tillämpad forskning Energimyndigheten – internationell klimatpolitik VINNOVA - teknik Naturvårdsverket – styrmedel Mistra

43 NaturvårdsverketMarianne Lilliesköld Kommunikation, Organisation, Politik och Effektivitet, COPE Faktorer i omgivningen som påverkar möjligheterna att introducera och använda olika typer av styrmedel för genomförande av klimatstrategin Styrmedlens effektivitet Lokal ansvarsfördelning för klimatfrågan

44 NaturvårdsverketMarianne Lilliesköld Klimatverktyg för anpassning CLIMATOOLS scenarier anpassningsbarhetsanalys folkhälsa ekonomisk analys målkonflikter omvärldsanalys jämställdhet kommunikation

45 NaturvårdsverketMarianne Lilliesköld Climate Impact Research Coordination within a Larger Europe CIRCLE ERA-NET - ett europeiskt nätverk för forskning kring effekter av klimatförändringar och strategier för anpassning

46 NaturvårdsverketMarianne Lilliesköld Koldioxidsnåla energi- och transportsystem 2050, LETS Framtida scenarios och modeller Ekonomiska och politiska styrmedel Urban och regional planering Infrastruktur Bioenergi Frivilliga styrmedel

47 NaturvårdsverketMarianne Lilliesköld Dags att integrera klimat- och luftvårdsarbetet!!

48 NaturvårdsverketMarianne Lilliesköld Sveriges ordförandeskap i EU 2009 Miljödepartementets frågor loic.viatte@environment.ministry.se 08-405 45 13 07 61 05 45 13

49 NaturvårdsverketMarianne Lilliesköld Synergies and win-win solutions enl. IPCC Air-quality Acid rain Eutrophication Biodiversity Health Förbränning –Partiklar –Carcinogener

50 NaturvårdsverketMarianne Lilliesköld Klimatet påverkar direkt och indirekt förekomsten av luftföroreningar som påverkar klimatet som…. t.ex. –Marknära ozon –Varmare – ger mer markozon vid lika VOC och NOx –Markozon är en klimatgas som bidrar till uppvärmning –Fina partiklar –Varmare – ger /terpenermer isoprener från skog, som med ozon ger mer fina partiklar –Varmare ger högre markozonhalt och partikelhalt, allt annat lika Minskade uppvärmningsbehov vintertid kan minska SOx, NOx och partiklar Ökade kylbehov sommartid kan leda till ökade utsläpp (Förskjutning av global koleldningen och vissa utsläpp mot sommartid)

51 NaturvårdsverketMarianne Lilliesköld Någonstans finns ett ”Kinderägg” Möjliga synergier stärker miljövårdens position: fler nyttor för samma kostnad. Dags att prioritera med hänsyn både till klimat och luftvård: –Marknära ozon –Marknära partiklar

52 NaturvårdsverketMarianne Lilliesköld Sakfrågor på Agendan Klimat Östersjöstrategi/marina frågor Biologisk mångfald Miljödriven ekonomi - ETAP Hållbar utveckling Kemikalierfrågor Luftfrågor

53 NaturvårdsverketMarianne Lilliesköld Klimat Arbete på tre nivåer –Nationellt, En sammanhållen klimat- och energipolitik –EU, EU:s klimat- och energipaket –Internationellt, ett nytt internationellt avtal

54 NaturvårdsverketMarianne Lilliesköld Ansvar som ordförande i EU Leda förhandlingar i Miljörådet och arbetsgrupper i andra rådskonstellationer Företräda EU i internationella förhandlingar/processer (WPIEI): partsmöten, arbetsgrupper, bilaterala möten EU-tredje land Arrangera möten och konferenser (i Sverige)

55 NaturvårdsverketMarianne Lilliesköld Naturvårdsverkets roll Central roll för den klimatstrategi som regering och riksdag beslutat om. Föreslår nya styrmedel och åtgärder med sikte på uppsatta klimatmål En del av handeln med utsläppsrätter Samlar in stora mängder statistik Beslutar om klimatinvesteringar

56 NaturvårdsverketMarianne Lilliesköld