Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Jordbruksdepartementet Klimatförhandlingarna i Köpenhamn – påverkan på skogsindustrin? Ingenjörsvetenskapsakademin 9 feb 2010 Hans Nilsagård, kansliråd.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Jordbruksdepartementet Klimatförhandlingarna i Köpenhamn – påverkan på skogsindustrin? Ingenjörsvetenskapsakademin 9 feb 2010 Hans Nilsagård, kansliråd."— Presentationens avskrift:

1 Jordbruksdepartementet Klimatförhandlingarna i Köpenhamn – påverkan på skogsindustrin? Ingenjörsvetenskapsakademin 9 feb 2010 Hans Nilsagård, kansliråd Jordbruksdepartementet

2 Jordbruksdepartementet Klimatförhandlingarna i Köpenhamn – påverkan på skogsindustrin? eller annorlunda uttryckt – Vad kan skogsindustrin göra mer? Ingenjörsvetenskapsakademin 9 feb 2010 Hans Nilsagård, kansliråd Jordbruksdepartementet

3 Jordbruksdepartementet Vad hände i Köpenhamn •Copenhagen Accord förhandlades fram mellan 29 olika länder från hela världen. •Mandatet för ”Bali-processerna” förlängdes till Mexiko-mötet i dec 2010 –Uppdatering av Kyotoprotokollet för efter 2012 –Kompletterande avtal inkl åtgärder i fler länder •Åtgärder i u-länders skogsbruk för att minska utsläpp gavs stor uppmärksamhet

4 Jordbruksdepartementet Copenhagen Accord •Allmänt hållen text (4 sidor) som inte accepterades av UNFCCC:s alla 193 parter •Länder ska ange nationella mål under jan 2010, •Inte rättsligt bindande åtagande och inget strikt regelverk •Åtagande om ”fast start” av finansiellt stöd till u-länder •REDD+ ingår som en viktig del av det som ska finansieras

5 Jordbruksdepartementet •Nära övergripande överenskommelse i Köpenhamn (mål, struktur, funktion och organisation) •Mycket detaljer återstår, tex hur referensnivåer ska beräknas, krav på rapportering och långsiktiga finansieringen •Till en början biståndsliknande men grundtanken är prestationsbaserad ersättning •Frågan om direkt ersättning via försäljning av utsläppsrätter nedtonad i nuvarande dokument REDD+ (utsläpp från skogsbruk i u- länder)

6 Jordbruksdepartementet Regler för bokföring av skog i-länder XX •Förhandlingarna fortsätter 2010 med mål att komma överens i december 2010 •Regler för pågående skogsbruk den stora kvarvarande frågan –Mest fokus på flexibla referensnivåer i kombination med någon typ av begränsning av bokförda kolflöden –Träprodukter kommer ingå men kanske med begränsningar

7 Jordbruksdepartementet Påverkan på skogsindustrin? (1) Internationella klimatavtal Klimatregleringar inom EU eller på nationell nivå Skogsnäringen

8 Jordbruksdepartementet Påverkan på skogsindustrin? (2) •Hårdare nationella åtaganden –Justeringar av CO2-skatter –Allokering till handelssystemet –Grönare el-certifikat •Skogens kolflöden räknas in (mer) •REDD+ •(Andra) sektorsansatser

9 Jordbruksdepartementet Skogens kolflöden räknas in (mer) •EU har redan beslutat om ökad andel förnybar energimix (20% 2020), Sveriges mål är 49% (50%) •Förutsätter ökad bioenergianvändning och fortsatt produktion av kemisk massa •Många anser att skogens kolflöden ska räknas ett-till-ett med fossila utsläpp Uppenbar målkonflikt mellan förnybar energi och skogens potential som nettoupptagare av kol

10 Jordbruksdepartementet Sveriges utsläpp, samt upptag i skogen

11 Jordbruksdepartementet Utfall skog för olika ansatser.

12 Jordbruksdepartementet •Beslut i Köpenhamn om att fortsätta förhandlingarna sedan Bali 2007 –Utsläppsbegränsningar för Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod, XX (AWG-KP) –Nytt (utökat) avtal som i större grad behandlar parter till UNFCCC som inte omfattas av utsläppsbegränsningar enligt Kyotoprotokollet (AWG-LCA) •Målsättningen är att ha ett (eller flera) rättsligt bindande avtal för beslut vid COP16 i Mexiko i december 2010 •Exakt vilken roll Copenhagen Accord får är osäkert Förhandlingsprocessen baserad på Bali Action Plan

13 Jordbruksdepartementet Flexibel referensnivå för pågående skogsbruk (1) •Alla i-länder har föreslagit nationell referensnivå utifrån egen specifik situation •Några länder valt historisk referens, tex Norge som använder 1990 •De flesta länder valt framåtsyftande prognos för perioden , tex EU-27, Canada, Australien, Ryssland, Nya Zealand (och Japan) •EU och Ryssland vill ha begränsning av bokföringen i form av ett intervall (“the band”) där ingen bokföring sker –EU söker ett band antingen från noll till referensnivån för att kombinera alternativen gross-net och net-net, eller ett symmetriskt band runt referensnivån för att beakta osäkerheter. –Ryssland vill ha ett band mellan noll och referensnivån •U-länder oroliga för att flexibel referensnivå leder till stora mängder krediter och vill se begränsning i form av ett (symmetriskt) maxbelopp.

14 Jordbruksdepartementet Flexibel referensnivå för pågående skogsbruk (2) •Pågående EU-diskussion kring framåtsyftande prognos vs. historisk bas •Viktigt för EU att ha harmoniserade regler för EU27 eftersom EU som helhet också är part till protokollet •Resultat från uppdraget används som referensnivå för Sverige •För de EU-medlemmar som inte har egna prognoser, har EU- kommissionen utarbetat prognoser •Många länder tveksamma till EU-kommissionens resultat, viktigt att dessa länder genomför egna analyser under 2010 •Svenska resultat och EU-kommissionens resultat för Sverige skiljer sig åt. Viktigt för Sverige att vi kan förklara våra siffror.


Ladda ner ppt "Jordbruksdepartementet Klimatförhandlingarna i Köpenhamn – påverkan på skogsindustrin? Ingenjörsvetenskapsakademin 9 feb 2010 Hans Nilsagård, kansliråd."

Liknande presentationer


Google-annonser