Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Hållbar utveckling Klimatrådet 2012-10-10. Hållbarhetsprogam – utifrån ett miljöperspektiv 2013-2016 - En hållbar miljöutveckling i ett hälsofrämjande.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Hållbar utveckling Klimatrådet 2012-10-10. Hållbarhetsprogam – utifrån ett miljöperspektiv 2013-2016 - En hållbar miljöutveckling i ett hälsofrämjande."— Presentationens avskrift:

1 Hållbar utveckling Klimatrådet

2 Hållbarhetsprogam – utifrån ett miljöperspektiv En hållbar miljöutveckling i ett hälsofrämjande landsting med jämlikhet och barnens bästa i centrum

3 Start Mål Tidplan-hållbar utveckling Förslag till PD och APU 29 maj 2012 Hållbar utveckling program handlingar skickas till PD den 30 okt Beslut i samband med budgeten i november i fullmäktige Inlämning av synpunkter 31 aug- 15 oktober (APU/Klimatrådet) Kick-off strategisk grupp 5 mars 2012 PD – 6 nov inför landstingsstyrelsen 13 november Budgetberedning 17 september

4 Policy för Hållbar miljöutveckling Landstingets policy för hållbarhet utifrån ett miljöperspektiv utgår från Landstingets vision För ett bra liv i ett attraktivt län samt Landstingets värdegrund och övergripande mål. Landstinget ska med god hushållning bedriva verksamheten ändamålsenligt och kostnadseffektivt. Landstinget i Jönköpings län har ett samhällsansvar utöver lagar och förordningar. Landstinget vill nu gå från att ta ansvar för verksamhetens miljöpåverkan, till att ta ett bredare ansvar för hållbarhet utifrån ett miljöperspektiv. Samhällsansvar innebär samverkan med andra miljöaktörer i länet för att uppmärksamma och kommunicera sambanden mellan människors hälsa och yttre miljö. Det innebär också åtgärder för att främja hälsa och jämlikhet och med barnens bästa i centrum. Landstingets två huvudområden, hälso- och sjukvård och regional utveckling har stor betydelse för människors livskvalitet och hälsa, och för länets attraktivitet. Verksamheten ska bedrivas med minsta möjliga resurser och miljöpåverkan. Landstinget arbetar för ”En hållbar miljöutveckling i ett hälsofrämjande landsting med jämlikhet och barnens bästa i centrum.” Landstinget ska agera klimatsmart och med ett klokt resurstänkande. Det ger förutsättningar för en sund livsmiljö och därmed ett bra liv i ett attraktivt län.

5 Framgångsfaktorer Klimatsmart landsting Klokt resurstänkande Sund livsmiljö

6 Nuläge Vision Hållbar miljöutveckling Mätning 1.Klimatsmart landsting? 2.Klokt resurstänkande? 3.Sund livsmiljö Åtgärdspaket = Betydande åtgärder som vi bedömer är bäst och effektivast för att nå visionen. Indikatorer (nyckeltal) inom områdena avfall, energi, kemikalier, livsmedel, läkemedel och transporter Checkpoints Prognos: Är vi på rätt väg?

7 Klimatsmart landsting För Landstinget betyder det att vi kan bidra till att minska klimatförändringarna genom att minska utsläppen av hälsofarliga luftföroreningar och utsläpp från växthusgaser att vi ska använda förnybara energislag till kollektivtrafik, persontransporter och vid uppvärmning och drift av våra lokaler att vi med kunskap och erfarenhet ska uppmärksamma och kommunicera sambanden mellan utsläppen och den negativa hälsoeffekt klimatförändringar har på människan samt även bidrar till ett bra folkhälsoarbete att vi har god beredskap inför klimathoten, så att Landstingets verksamhet alltid fungerar, vilket innebär trygghet och säkerhet för både invånare och medarbetare.

8 Hur går det? (Gulmarkeringar i detta avsnitt kommer att kompletteras) Miljömålens nyckeltal fungerar som indikatorer för att bedöma var vi befinner oss på vägen och om vi håller tempot. Samtliga mål ska vara uppfyllda till 2016, om inget annat anges. Kollektivtrafikens marknadsandel i förhållande till bilen ska öka utifrån Trafikförsörjningsprogrammets mål (mätning sker via Kollektivtrafikbarometern*). Maximal tillåten användning av fossila bränsle i stadstrafiken i Jönköping län är 35 procent (basår 2010). Länstrafikens andel förnyelsebart bränsle ska vara 50 procent (basår 2010). Den allmänna kollektivtrafikens verksamhet ska minska utsläpp av kväveoxid (NOx gram/kWh) enligt Trafikförsörjningsprogrammet* (2011: 3,00. Nytt mål 2016: X). Utsläppen av partiklar från den allmänna kollektivtrafikens verksamhet ska vara x g/kWh utifrån Trafikförsörjningsprogrammet *(2011: 0,03, Nytt mål 2016 x). Koldioxidutsläppen från tjänsteresorna i Landstingets verksamhet ska minska med 10 procent, utifrån underlag från reseanalysen (basår 2008). 85 procent av fordonen I Landstingets bilpool drivs med förnybara drivmedel, till exempel biogas, etanol, rapsmetyester och el (basåret 2009). 60 procent av Landstingets totala energianvändning för el och värme utgörs av förnybara energikällor (jämfört med basår 2008). Utsläppen av lustgas ska minskas genom att destruktionsanläggningar med destruktionsgrad på 95 procent plus minus 5 procent, installeras på länets sjukhus. *Kollektivbarometern * Trafikförsörjningsprogrammet Hur går det? Miljömålens nyckeltal fungerar som indikatorer för att bedöma var vi befinner oss på vägen och om vi håller tempot. Samtliga mål ska vara uppfyllda till 2016, om inget annat anges. 1.Andel regelbundna allmänna kollektivtrafikresenärer ska vara 30 procent av länets invånare 2.Andel förnyelsebart bränsle i den allmänna kollektivtrafiken ska vara minst 55 procent 3.Andel förnyelsebart bränsle i Serviceresetrafiken ska vara minst 20 procent 4.Utsläpp av NOx från den allmänna kollektivtrafiken ska max vara 2,5 gram/kWh 5.Utsläpp av partiklar från den allmänna kollektivtrafiken ska vara max 0,02 gram/kWh 6.Koldioxidutsläppen från tjänsteresorna i Landstingets verksamhet ska minska mellan 6-10 procent, utifrån underlag från Landstingets reseanalys* 7.85 procent av fordonen I Landstingets bilpool drivs med förnybara drivmedel, till exempel biogas, etanol, rapsmetylester och el 8.60 procent av Landstingets totala energianvändning för el och värme utgörs av förnybara energikällor. 9.Utsläppen av lustgas ska minskas genom att destruktionsanläggningar med destruktionsgrad på 95 procent plus minus 5 procent, installeras på länets sjukhus.

9 Klokt resurstänkande För Landstinget betyder det att upphandla varor, tjänster och utrustning som är hållbara och bättre för miljön, med hänsyn tagen till funktionalitet och att vi ökar utbudet av miljöanpassade produkter att ha fokus på effektiva arbetssätt och investeringar där vi har god hushållning med avfall, energi, livsmedel, läkemedel, kemikalier och transporter samt minimerar slöseriet att minska avfallets mängd och farlighet samtidigt i så hög grad som möjligt ta tillvara resurserna i det avfall som uppstår.

10 Hur går det? Miljömålens nyckeltal fungerar som indikatorer för att bedöma var vi befinner oss på vägen och om vi håller tempot. Samtliga mål ska vara uppfyllda till 2016, om inget annat anges. 1.Förbrukningen av den totala energianvändningen ska minska med 27 procent av motsvarande energianvändning. Det innebär 96 kWh/m2 (värme) och 74 kWh/m2 (el)* (basår2008). 2.Kassation* från läkemedelsanvändning (kg) inom slutenvården ska minska med 15 procent årligen (fram till 2016 utifrån basår 2013). 3.Andelen materialåtervunnet avfall inklusive biologisk behandling av totala mängden, ska vara minst 65 procent för Landstinget som helhet. Det är också det nationella målet till En modell för tydligare miljöredovisning som ger bättre förutsättningar för analys av de ekonomiska effekterna och som stimulerar och premierar miljöresultat samt lönsamma miljöinvesteringar. *Kassation av läkemedel/läkemedelssubstanser inom slutenvård: De läkemedel som sorteras ut på grund av att bäst före-datum nåtts.

11 Sund livsmiljö För Landstinget betyder det att se till att minimala mängder miljögifter kommer ut i samhället från Landstingets verksamhet och där Landstinget har en betydande påverkan som samhällsaktör att Landstinget med kunskap och erfarenhet uppmärksammar och kommunicerar sambanden mellan miljögifter och den negativa hälsoeffekt de har på människan. att Landstinget verkar för sunda livsmiljöer och inte bara sunda vårdmiljöer.

12 Hur går det? Miljömålens nyckeltal fungerar som indikatorer för att bedöma var vi befinner oss på vägen och om vi håller tempot. Samtliga mål ska vara uppfyllda till 2016, om inget annat anges. 1.Särskilt farliga kemiska produkter (utfasningsprodukter) ska inte öka i verksamheten jämfört med 2011 år 2.Miljökrav som reglerar innehållet av särskild farliga ämnen i varor, ska ställas på 40 upphandlingar under 2013– Minska förskrivning av antibiotika i öppenvården med antal recept/1 000 invånare enligt beslutade nationella mål. (2009 var det nationella målet att inte överstiga 250 recept/1 000 invånare) 4.Inköp av ekologiska livsmedel ska vara minst 30 procent av den totala livsmedelskostnaden. 5.Fastigheter som innehåller farliga kemikalier som PCB, inventeras och saneras 6.Minst 85 procent av nyinstallerade VA-rör ska vara ftalat*- och PVC-fria*. 7.Användningen av ftalatinnehållande förbrukningsartiklar* ska ha minskat med minst 50 procent ( basår 2010) 8.Inga byggvaror som innehåller hormonstörande ämnen klass 1 och 2 samt CMR*- ämnen byggs in i Landstingets fastigheter.


Ladda ner ppt "Hållbar utveckling Klimatrådet 2012-10-10. Hållbarhetsprogam – utifrån ett miljöperspektiv 2013-2016 - En hållbar miljöutveckling i ett hälsofrämjande."

Liknande presentationer


Google-annonser