Styrmedel och prognoser Bör prognoserna utgå från politiska mål? 11/24/2010.

En presentation över ämnet: "Styrmedel och prognoser Bör prognoserna utgå från politiska mål? 11/24/2010."— Presentationens avskrift:

1 Styrmedel och prognoser Bör prognoserna utgå från politiska mål? 11/24/2010

2 Hur styrmedel bör hanteras beror på:  Vem är prognosen till för?  Experter och beslutsfattare  Allmänintresset  Vad är prognosen till för?  Policyanalyser  Del i beslutsprocess (exempelvis infrastrukturplanering)  Synen på modell och verklighet  Prognosen som förutsägelse om framtiden  Prognosen som analyshjälpmedel  Vad ger prognosen trovärdighet?  Representativitet = hög ”lokal” trovärdighet?  Genomskådlighet = hög ”global” trovärdighet?

3 Politiska mål och riktlinjer i prognoser  Beslutad politik bör i princip ingå i prognoserna – drivmedelspriser, fordonskostnader, transporttider, etc. är till stor del materialiserade politiska beslut  Politiska mål och ambitioner som är viljeinriktningar (som inte beslutats) bör däremot i princip inte ingå i basscenarier:  Svåra att tolka och översätta till modellformat  Svårt att dra gränsen för vad som ska tas med och vem som avgör  OK med ej beslutad politik i känslighetsanalyser och alternativscenarier  Ingen knivskarp gräns mellan beslutad och aviserad politik  Olika underlag måste kvalitetssäkras på olika sätt  Omvärldsförutsättningar – realt oförändrade eller från offentliga källor  Transportsystemförutsättningar – dokumenterade myndighetsgemensamma och forskningsgranskade processer, typ ASEK  Projektspecifika förutsättningar – väldokumenterade som t.ex. i SEB:arna

4 FörEmot -Prognosen blir orealistisk annars -Kan öka trovärdigheten om regeringen formulerat direktiven tydligt -Indirekt importeras ändå politiska prognoser i underlaget (BNP-utveckling, branschstruktur, etc) -Tjänstemannabeslut med oklar legitimitet skapar liknande osäkerhet (exvis indata som fordonskostnader och biljettpriser) -Strävan mot ökad politisk förankring av hela planeringssystemet -Var sätter man gränsen för vilken politik som ska styra prognosen? -Svårt avgöra hur politiska mål ska tolkas och operationaliseras -Vid vilken beslutsnivå sätter man gränsen – tjänstemannanivå, pro- position, ministeruttalande, rege- ringsdeklaration, departements- beslut? -Risk för cirkelresonemang (framför allt vid styrmedelsana- lyser) -Kan ha mest kosmetisk effekt (olika effekter tar ut varandra) -Prognosförutsättningarna blir snabbt överspelade