Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Hur fungerar samhällets insatser för ensamkommande flyktingungdomar? Om ensamkommande flyktingungdomars introduktion och etablering i Umeå Projekt medfinansierat.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Hur fungerar samhällets insatser för ensamkommande flyktingungdomar? Om ensamkommande flyktingungdomars introduktion och etablering i Umeå Projekt medfinansierat."— Presentationens avskrift:

1

2 Hur fungerar samhällets insatser för ensamkommande flyktingungdomar? Om ensamkommande flyktingungdomars introduktion och etablering i Umeå Projekt medfinansierat av Europeiska flyktingfonden; pågår under perioden 1/ till 30/ Projektledare: Mehdi Ghazinour, Socialt arbete Umeå universitet Projektgrupp: Anders Hanberger (Tillämpad utbildningsvetenskap); Malin Eriksson (Folkhälsa och klinisk medicin); Joakim Isaksson (Socialt arbete); Malin E. Wimelius (Statsvetenskap); Åsa Boman (KFUM i Umeå) Styrgrupp: projektgruppen, Ulrika Granskog (Umeå kommun) samt Annika Damm (KFUM i Umeå)

3 Projektets syfte ”Att studera hur ensamkommande flyktingungdomars introduktion till och etablering i det svenska samhället fungerar både under den tid de är bosatta i HVB-hem, och under utslussningsprocessen från HVB-hemmen” 1.Projektet skall generera systematisk kunskap om samhällets insatser och utveckla uppföljningsverktyg för verksamheternas insatser 2.Projektet skall bidra med ökad kunskap om ungdomarnas egna förmågor att utveckla strategier för att etablera sig i Sverige

4 Tillvägagångssätt Sammanställning av redan befintlig forskning, andra utvärderingar och diverse myndighetspublikationer i en kunskapsöversikt Intervjuer: föreståndare och samordnare på HVB-hemmen och på stödboendena; gode män, skolpersonal (kuratorer, studie- och yrkesvägledare, rektorer, speciallärare, skolsköterska, ämneslärare, skolvärdar och modersmålslärare); socialsekreterare samt handläggare på länsstyrelsen Fokusgrupper med personal på HVB-hemmen och stödboendena Enkäter som besvaras av ungdomarna (intervjuer under nästa år)

5 Vad kartläggs, analyseras och utvärderas? Aktörernas insatser, rutiner för uppföljning, samverkansformer samt synpunkter på hela mottagningssystemet Aktörernas bedömning av egna och andras insatser, rutiner för uppföljning samt bedömning av hur samverkan fungerar (intressentutvärdering)

6 SAMVERKAN STYRKOR Alla vill samverka. Samverkan finns på övergripande nivå men efterlyses på mer golvnära nivå DILEMMAN Ansvarsområden är oklara mellan aktörerna och informationskanaler saknas ibland mellan nivåer och verksamheter

7 INSATSER OCH UPPFÖLJNING STYRKOR I samtliga verksamheter dokumenteras insatserna kring EKBU Många är nöjda med de egna insatserna KP/mentorer och lärare är de viktigaste personerna omkring EKBU Det finns tillgång till flera modeller på mottagningssystem DILEMMAN Ett kvalitets- och uppföljningsverktyg saknas KP/mentorer och lärare har inget beslutsmandat Skillnader mellan dessa modeller jämförs vilket kan leda till spänningar

8 AKTÖRERNAS VÄRDERING AV DE EGNA INSATSERNA: BOENDENA Individanpassade insatser med utgångspunkt i vård- och genomförandeplaner görs för att främja ungdomarnas självständighet Kontaktpersonsystemet anses fungera bra Synpunkter finns på HVB-statusen Överlag är personal och föreståndare nöjda och anser att målen för verksamheten nås, dock efterlyser man bättre verktyg för kvalitetssäkring, ”hur vet vi att vi gör rätt?” är en återkommande fråga Gränsdragningar i förhållande till andra aktörer upplevs ibland som svåra

9 SOCIALTJÄNSTEN Verksamheten upplevs som en ”isolerad ö” inom socialtjänsten som helhet Utredningar kring ensamkommande startar i ”fel ände” – utreder behov av insats efter att insats redan satt in… Vård – och behandlingsplanerna tenderar bli alltför generella och övergripande Svårt hitta individanpassade lösningar inom ramen för ett formaliserat mottagningssystem Kontinuerlig informationsutbyte mellan socialsekreterare och boendet svårt få till

10 GM/VÅRDNADSHAVARE Relativt oklart uppdrag, svårt förklara sin roll för ungdomarna…”som en förälder men ändå inte…” Uppdragens innehåll varierar beroende på person och önskemål från ungdomen – behov av en mer formaliserad roll? Ingen organiserad grupp - behov av handledning Möjligt ansvara för ungdomens ”personliga förhållanden” utan daglig kontakt?

11 SKOLAN (gymnasiet) Organisationen får aldrig tid att ”landa” pga. av ständiga omorganisationer och nya riktlinjer (t ex introduktionsprogrammet) Överlag nöjda med de egna insatserna som personalen ansvarar för, medan det finns brister i insatserna som helhet på skolan (jmf ovan) Saknas kontinuitet i insatserna (främst de sociala) – punktinsatser istället för mer långsiktiga insatser Integreringsarbetet blir främst en fråga för introduktionsprogrammet och tycks sakna förankring i övriga skolans verksamhet

12 SYSTEMET Många saknar en röd tråd som tydligare håller ihop hela mottagningssystemet Flera vill se tydligare politiska målsättningar: vart skall mottagningssystemet leda och vad skall det åstadkomma? När kan vi vara nöjda i Umeå? En övergripande målsättning och riktlinjer för verksamheten inom Umeå kommun efterfrågas. Verksamheten utökas idag utan att det finns tydliga riktlinjer för hur t.ex. boendefrågan skall lösas Flera önskar också tydligare konsekvensanalyser av ett utökat mottagande Bristfällig koppling mellan mottagandet och kommunens integrationspolitik


Ladda ner ppt "Hur fungerar samhällets insatser för ensamkommande flyktingungdomar? Om ensamkommande flyktingungdomars introduktion och etablering i Umeå Projekt medfinansierat."

Liknande presentationer


Google-annonser