Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Metoder inom poliklinisk vård Christel Roberts. Särdrag inom den polikliniska vården  Mottagningssättet  Vårdrelationerna – korta  Miljö  Resurser-teamarbete-personalstyrka.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Metoder inom poliklinisk vård Christel Roberts. Särdrag inom den polikliniska vården  Mottagningssättet  Vårdrelationerna – korta  Miljö  Resurser-teamarbete-personalstyrka."— Presentationens avskrift:

1 Metoder inom poliklinisk vård Christel Roberts

2 Särdrag inom den polikliniska vården  Mottagningssättet  Vårdrelationerna – korta  Miljö  Resurser-teamarbete-personalstyrka  Vårdformer  Prioritering  Högrisk arbetsplats  Handledning/undervisning

3

4 Den polikliniska vårdprocessen  Fastställ vårdbehovet   Planera/prioritera   Vårdaktivitet   Utvärdera

5 triage  Ordet kommer från franskan, betyder: -sortera, plocka -Togs i bruk i krigstider, - sårade soldater sorterades -Har hittills främst använts i den prehospitala vården

6 Poliklinisk triage  USA/Kanada/England  Togs i bruk på 60-talet  Man behövde kriterier för att bedöma vårdbehovet  Kort systematisk undersökning  Man bestämmer tiden under vilken patienten bör bli undersökt och behandlingen påbörjas  Identifierar en akut patient

7 Målsättning  Att snabbt kunna identifiera patienter som antingen har, eller hos vilka det snabbt kan utvecklas ett livshotande tillstånd  Att dirigera patienten till rätt vård  Att reglera patientantalet på pkl  Att undvika onödig rusning på pkl  Förkorta vårdtiderna

8 Bedömning av patientens tillstånd  Vem?  - vårdaren gör primär bedömningen  - vårdaren och läkaren gör tillsammans primärbedömningen  - läkaren eller vårdaren kan påbörja vårdåtgärder vid problem med vitalfunktionerna  -läkaren gör sekundärbedömningen

9 Bedömning av patientens tillstånd  varför?  - hurudana patienter finns det på polikliniken  - vem behöver först vård  - ta i beaktande varje patients behov o. risker  - i hurudant skick är patienten nu?  - vad kan hända patienten?  - vad skall jag observera hos patienten?  - hur är jag förberedd att ta hand om patienten?

10 Bedömning av poliklinik patientens tillstånd  Hur?  -En på ankomsttillstånd och erfarenhet baserad bedömning då patienten kommer till polikliniken  - aulan  - övervakningsutrymme  -till op  - till röntgen  - till IVA eller CCU  - till hälsocentral

11 Klassificering  Nivå 1högrisk genast/fortlöpande (röd) Nivå 2Skyndsam<2h/30min (gul) Nivå 3inte brådskande>2h/1-2h

12 Vad är det huvudsakliga, centrala problemet?  Sträva till att utreda det centrala problemet eller fyndet  - bestäm nyckelordet, hjälper dig att klassificera patienten, ex. bröstsmärta, svindel, andningssvårighet o.s.v  - är inte alltid lätt, om patient med flera problem fråga vad har ändrats?  - hög eller lågrisk fynd  bestäm specialområde, kirurgi,inremedicin, neurologi o.s.v

13 primärbedömning=ensiarvio  A=airway  B=breathing  C=cirkulation  D=defibrillaatio, rytmtolkning eller  D=disability, karkea neurologinen arvio (traumapatient)

14 Är patienten i livsfara?  högrisk symtom eller fynd!  i primär bedömningen har konstaterats rubbningar i vitalfunktionerna  diagnostik som stöder primärbedömningen

15 Primär bedömning  andningsvägar (observera stöd av nacken hos traumapatienter)  andningsfrekvensen  syresaturationen  puls  periferins värme och färg  medvetandegraden (Glasgow-comascale )  tilläggsundersökningar beroende på fynden

16 sekundärbedömning  Patientintervju -Hur och när började symtomen? -hur och var känns de? -Hur utvecklas det? Förvärras? Minskar? -Har patienten tidigae haft liknande symtom? -Har patienten skött sig själv på ngt sätt?

17 Förutsättningar för primärbedömning  man bör kunna bedöma störningar i vitalfunktionerna  andningsfrekvens  syresaturation  < 90%  utandningens koldioxidmängd >6kPa  sänkning av medvetandegraden  öppnar inte sina ögon vid tilltal eller öppnar dem enbart en kort stund

18 forts……………  Man bör kunna tolka värden  man bör kunna bedöma patientens tillstånd i förhållande till värden.  ex. en patientt med exhaustio kan ha närmast normal andningsfrekevens  en i gott skick varande fullvuxen kan ha normal puls  Är det onormala värdet för patienten ett ”normalvärde”?  ex. en patient med kronisk lungsjukdom kan ha låg syresaturation och hög koldioxidhalt i utandningen.

19 Nyckelord: huvudvärk  Kan patienten dö av huvudvärk?  Vilka orsaker till huvudvärk bör man sträva att eliminera  Vad finns det för övriga symptom som kan hjälpa att identifiera livshotande huvudvärk?  Vilka är de vanligaste orsakerna till huvudvärk?  Hur tas patienten emot på polikliniken?

20 Nyckelord: ung kvinna med smärtor i buken  Kan patienten dö av smärtor i buken?  Vilka orsaker till smärtor i nedre buken borde vi kunna eliminera?  Vad finns det för övriga symptom som kan förekomma om smärtorna är livshotande?  Vilka är de vanligaste orsakerna till smärtor i nedre buken?

21 Telefon Triage

22 De vanligaste patientgrupperna på en jourpoliklinik 1.Patienter med hjärtproblem. 2.Patienter med andningsproblem. 3.Chockpatienter 4.Patienter med smärta. 5.ortopediska- och Traumapatienter 6.Neurokirurgiska patienter 7.Brännskadepatienter 8.Neurologiska patienter 9.Akut buk 10.Diabetes patienter 11.Infektionspatienter 12.Intoxikationspatienter 13.Psykiatriska patienter

23 Undersökningar och ingrepp…..  Incision: Öppna med kniv, t.ex bölder  Eftervård, ofta penrose drän+ förband  Suturation  Punktion: T.ex knäpunktion. Görs oftast med blodnål (den röda). Tömmer bort vätska, blod, kan även skickas till lab för analys  Lumbalpunktion: Vid neurologiska besvär, misstanke om meningit, encefalit. Man kan skicka spinalvätskan till lab. mäta tryck. Patienten är sängpatient 4-6 timmar efteråt.  benmärgspunktion, crista eller sternum. Klarlägger ev. blodsjukdom  pleuradrän  ascitespunktion, vätska i buken. Underlätta eller undersöka  Immobilisation (stödförband, gipsning)

24 Crista punktion

25 Akut sårvård  1. Rena sår  < 6 timmar  2. Infekterade sår  > 6 timmar, t.ex bitsår, skottskador o.s.v  Ulcus, förorsakat av metaboliska, inre orsaker  Vulnus, förorsakat av yttre påverkan, våld, operation

26 Olika slag av sår  Skråmor, skavsår, ytliga sår  Skär och sticksår  Skottskador och explosionsskador  traumatiska amputationer  Kontusioner  Bitsår

27 Komplicerade sår som kräver specialsjukvård  Sår som penetrerar bröstkorg och buk  sår som når till hjärnan och ryggmärgen  sår som skadat senor, nerver och stora blodkärl  öppna frakturer  stora djupa frys- och brännskador i ansiktet och på händerna  ögon och ögonlocks skador  Sår med främmande föremål som måste avlägsnas i anestesi  sår som förorsakat skador i inre organ  skott och explosions skador  sår som förorsakats av misshandel (barn)

28 sår  Rengöring! Vanligtvis med 0,05% klorhexidin, färglös Betadine eller koksalt  Suturering  Teip (steristrip)  Limning (acryllim)

29 ortopedi  = stöd- och rörelseorganens sjukdom  Över 1milj. Finländare lider av besvär i stöd-, och rörelseorganen  Centrala begrepp 1.Immobilisation 2.Mobilisation

30 Frakturer

31 vristskador  vristskador

32 Luxationer  Vanligaste: axel, tumme, knä, käken  Vård: Reponering, rtg-kontroll, immobilisering

33 immobilisation  Stödförband  ortos  Gipsning  Operation (intern fixation)  Extern fixation

34 gipsning  Glasfiber el. Traditionellt gips

35 Observation av patient med gipsad led  Smärta  Blodcirkulation  Färg  Värme  Känsel  hud

36 Intern och extern fixation

37 Övriga  Walker  ortos

38 Diskusprolaps  HH:  ”ischias smärta”  ”cauda equina”  Nedsatt rörlighet  VÅRD:  Konservativ  operativ

39 Multippelt skadad patient  Två eller flera skador som skilt för sig eller tillsammans är livshotande. (Rokkanen)  t.ex hjärnkontusion+lungkontusion+tibiafr aktur  Högenergi skada/multippel skada

40 Penetrerande/trubbig skada  penetrerande: skottskador, knivhuggningar  trubbiga:  trafik 60%  fallolyckor 30%

41 Traumateam  Består av: i förväg bestämda personer med olika uppgifter  Som fungerar på ett i förväg överenskommet sätt och ansvarar för på i förväg överenskomna arbetsuppgifter

42 traumateam  Multippelt skada patient med skallskada traumaskötare + 2 övriga skötare traumatolog anestesiolog radiolog neurokirurg laboratorieskötare x2 röntgenskötare x 2

43 primär evaluering  max. 45 sek.  snabb evaluering luftvägar hemodyamiskt stabil/instabil agonal  Upptäcker livshotande situationer genast

44 sekundär evaluering  B = breathing  tensionspeumothorax  symmetriska andningsljud  bröstkorgens rörelser  astrup cyanos, (tungans färg) saturationen

45 sekundär……..  C=cirkulationen  känns a. radialis/a.femoralis/a. carotis  tillräckliga infusionsvägar  reagerar pat. på infusionerna  stillande av stora blödningar  stabil-instabil-agonal

46 Åtgärder på polin  Aintubation, kirurgisk luftväg  Bnåltorakocentes, pleuradren  Ccentral venkateter

47 Vanliga laboratorieundersökningar  PVK (liten blodbild)  Blodgrupp, x-test (om operation)  Glucos+ketonämnen (stix)  Astrup  Liqvor  plv

48 sekundär evaluering  A=airway fria luftvägar  främmade föremål/blod/uppkastningar  tungan  Intubation

49 Övriga undersökningar  EKG  Kapnometer - utandningens koldioxidhalt PEF Alcometer Doppler

50 Övriga undersökningar  Ultraljud -Pleura -Pericardium -Aorta -Gallblåsan -Bukhålan -Urinblåsan livmodern  Röntgen -Frakturer -Främmande föremål

51 1. Hjärtproblem  Då patienten kommer till poliklinike tar man först ett 14-kanalers EKG, RR och syresaturationen.  Patienten får syremask ( %syre) beroende på saturationen.  Patienten beskriver sina symtom, smärta och hur och när symtomen börjat.  På basen av EKG och anamnäsen påbörjas vården. Först vanligtvis iv-kanylering och Ringer eller fysiologiskt koksalt att droppa.  Som smärtlindring ges Morfin 4-6mg i.v. Om patienten väldigt orolig och ångestfylld kan man ge diatsepam. Patienten bör även få 250 mg ASA att tugga på

52 Akut buk  Patienter med akuta bukbesvär är kirurgiska patienter tills annat bevisas  De vanligaste diagnoserna: - NAS (non aliter specificatus) 40% - Appendicit (blindtarmsinflammation) 20% - Gallbesvär10% - oklusioner5% - pankreatiter (bukspottsinflammation) 5% - gynekologiska orsaker5%

53 Akut buk  Extra abdominala orsaker till bukbesvär: -Hjärta&blodkärl: infarkt, perikardit -Lungor : Pneumoni, pleurit -Stöd och rörelseorgan: ryggsjukdomar, osteoporos -Endokrina sjukdomar: diabetes -Gynekologiska sjd -Urinvägs sjd

54 Akut buk, symtom  Smärta 1.Visceral smärta trubbig, molande, svår att veta exakt var 2.Somatisk smärtpunkten motsvarar det sjuka organets ställe

55 Smärt historia (anamnäs) När har smärtan börjat?  Hurudan smärta är det? ständig/ibland, jämn/kommer i vågor, vart strålar den? Flyttar den på sig?  När förekommer det smärta?  Vad hjälper, försvårar smärtan? Mat, kräkningar, att röra på sig, gå på toaletten, att skaka på sig.  Hur svår är smärtan (1-10)

56 Patient intervju, datainsamling  Smärta  Illamående, uppkastningar  Magens funktion  Feber  Urineringsproblem  Gynekologisk anamnäs

57 allmänt  Symptom på chock  Buken: uppsvullen, förändringar i huden, bråck, ikterus  Tarmljuden  Laboratorieundersökningar: PVK (liten blodbild), CRP, K,NA,Krea, P- Amyl, leverenzym prover, B-gluc, hjärtenzymer, Blodgrupp, x-test

58 RTG-undersökningar  Thorax  Nativ buk  UL  TT  urografi

59 Vård  Primär bedömning:  Allmän tillstånd, behov av monitorering, hur akut är det med undersökningar och vård  Patienten tas ofta in på avdelning för observation och undersökningar, eller direkt till OP från polikliniken  Vården påbörjas genast utan att göra diagnostiska undersökningar

60 Allmänna principer  IV-kanyl: -Åt alla akut buk patienter? -Åt dehydrerade patienter -Åt patienter som skall opereras -Åldringar, patienter i dåligt skick -Åt patienter som länge väntar på undersökningar -Ingen mat eller dricka per os innan diagnosen och behandlingen är klar

61 Allmänna  Urinkateter: -Åt patienter i dåligt skick -Dehydrerade, hypotoniska -Åt patienter som går till större bukoperationer Artärnål: -Patienter i dåligt skick, dehydrerade,som det ständigt tas blodprov av

62 Allmänna  CVK- central venkateter -dehydrerade, -patienter med ”dåliga vener”, -om det finns behov av parenteral nutrition

63 Smärtmedicinering, allmänna principer  Mediciner som verkar rel kort tid  Medicinering kan dölja påbörjande peritonit  Opiater kan förvärra tarmparalys  Svåra smärtor omöjligt att undersöka  Smärtan korrelererar inte alltid med hur allvarlig sjukdomen är  Om patienten behöver ständig smärtlindring så tyder det på att patienten bör opereras

64 Appendicit  Appendicit, vanligaste orsaken till akut buk  Åldringar, barn och kvinnor i fertil ålder kan ha icke typiska symptom  Vård: Appendicectomi  Komplikationer: perforation, abscess, sårinfektion  På polin:Lab (CRP, PVK, P- gluc,blodgrupp och x-test, PLV, uricult)

65 Gallkolik  Gallkolik -Hurudan är smärtan? -UL -Lab. vanliga+ ASAT, ALAT,AMYLAS -Smärt behandling -Hem/till avdelningen -Ordna fortsatta behandlingen (40-50% av patienterna får pånytt gallkolik inom 1 år)

66 Akut kolekystit  Smärtanamnäs (hurudan, hur länge?)  Lab, vanliga+ ASAT, ALAT,AMYLAS  UL  Vid behov ERCP före operationen  Smärtbehandling, antibiotika  Opereras genast om man misstänker gallperforation  Laparoskopisk (LCC), öppen OP

67 Ulkus perforation  Åldring, NSAID, tobak, ulkus-sjd  Börjar akut, ofta tecken på en diffus peritonit  RTG,TT  Lab  laparatomi

68 Mesenterial infarkt  Emboli (50-60%) eller tromb (25- 30%)  Ofta åldring  Ischemi i tunntarmen leder inom 6h till irreversibel nekros  Dg ofta för sen  Akut laparatomi  Dödligheten > 82%

69 Divertikulit  Ökar med åldern  Vanligtvis ganska lätt att diagnostisera  - status, lab, TT  - IV-antibiotika, tas in på sjukhus för uppföljning  Komplikationer: - perforationer, abscesser,striktur

70 tarmstopp  Vården beror på orsaken till tarmstopp -Vid misstanke om hinder i blodcirkulation/perforation alltid akut laparatomi -Patofysiologi:GI-kanalen utsöndrar 8l vätska/dag----vid ocklusion ökar utsöndringen----reabsorptionen minskar förlust av elekrolyter dehydrering urinutsöndringen minskar, slutar

71 Mekaniska orsaker  Tumörer, inflammationer, utvecklingsstörningar, trauma  Sammanväxningar (kiinnikkeitä), bråck, volvulus (tarmvred), trauma

72 Vanligaste orsaker  Tunntarmen: -kiinnikkeet, bråck (hernia), tumörer, främmande föremål, sjd i tarmväggen Tjocktarmen: -Tumörer, divertikulit, bråck, volvulus, inflammationer

73 Paralytisk ileus  Inte mekanisk orsak  Sjukdomsbilden diffus: utvecklas långsamt, magen uppsvullen, inga smärtor, avsaknad av tarmljud,”kluckar”, tarmen fungerar inte  Vanliga orsaker: postoperativt, inflammationer, elektrolyt rubbningar, mediciner

74 Akut pankreatit  Orsaker:  Alkohol ca. 70%  Gallstenar ca. 20%  Oklara ca. 10%  Förekomst: 70/ /år  Ökar

75 symtom  Akut, ständig smärta, känns som ett bälte runt midjan  50% strålar mot ryggen  Uppkastningar  Dehydrering  LAB (CRP, amylas, trypsinogen-2  RTG (TT, UL,MRI, ERCP, Thorax)

76 Vård  Vätskebehandling  Följa med diuresen  Smärtlindring  Antibiotika  Ev. Monitorering  Av meikkus IVA patienter 18% pankreatiter  Dödligheten 2-3%  Diabetes  Kronisk pankreatit

77 Övre GI-blödning  Esofagus -Varicer 14% -Esofagit 12% -Mallory-Weiss 9% Ventrikeln -Ulcus 21% -Gastrit 6% -Malignitet 2% Duodenum

78 Nedre GI-blödning  Divertikulos 17-40%  Colon angiodysplasier2-30%  Koliter21%  Colon/rectum neoplasier14%  Koagulationsstörningar12%  Övre GI-blödning0-11%

79 Undersökningar  RR+Puls  Hudens färg, temperatur, 02-sat  TPR, bukens status  LAB: PVK,TT-SPA, Blodgrupp, x-test, K,NA, Krea  Thorax, EKG

80 Vård vid övre GI-blödning (inte varices)  Vätskeresuscitation  TT-SPA-nivåns korrigering  NMS om patienten kastar upp  Esofagogastroduodeneskopia  Om blödningen inte slutar Laparatomi

81 varices  Vätskeresuskitation  Endoskopisk behandling  Medicin  Ballong tamponad (Sengstaken- Blakemore)  TIPS (transjugulaarinen intrahepaattinen portasysteemin shuntti)

82 Vård, nedere GI-kanalen  Colonoskopi  Angiografi  Enteroskopi  Peroperativisk endoskopi

83 Till efterlevnad  Vanliga sjukdomar är ALLMÄNNA!  Det viktigaste är inte alltid att göra en snabb diagnos utan att kunna göra triage!  Ingen jourpoliklinik kan anse att det är fel att skicka en akut buk patient för närmare undersökningar

84 traumateam  Multippelt skada patient med skallskada traumaskötare + 2 övriga skötare traumatolog anestesiolog radiolog neurokirurg laboratorieskötare x2 röntgenskötare x 2

85 primär evaluering  max. 45 sek.  snabb evaluering luftvägar hemodyamiskt stabil/instabil agonal  Upptäcker livshotande situationer genast

86 sekundär evaluering  A=airway fria luftvägar  främmade föremål/blod/uppkastningar  tungan  Intubation

87 sekundär evaluering  B = breathing  tensionspeumothorax  symmetriska andningsljud  bröstkorgens rörelser  astrup cyanos, (tungans färg) saturationen

88 sekundär……..  C=cirkulationen  känns a. radialis/a.femoralis/a. carotis  tillräckliga infusionsvägar  reagerar pat. på infusionerna  stillande av stora blödningar  stabil-instabil-agonal

89 Åtgärder på polin  Aintubation, kirurgisk luftväg  Bnåltorakocentes, pleuradren  Ccentral venkateter

90 Vården av patienter med försvårad, akut astma  Observationer av hälsohinder o. symtom:  Medvetande: råddig, rastlös, ångestfylld,irriterad  Andning: exhaustio, kan säga meningar, enstaka ord, utandningen är förlängd,hjälpmuskulaturen är i användning - Andningsljuden: utandningen ”vinkuva”, vid allvarliga situationer ”tyst”  Huden: fuktig, cyanotisk eller blek  Upphostningar: gråa, klara eller gulgrönt, segt, skumaktigt

91 undersökningar  Syresaturationen, < 90% vid hypoxi  Andningsfrekvenssen, > 25/min eller <6/min vid hypoxi  EKG, rytmrubbningar  RR, puls  PEF_mätning om patienten orkar blåsa. Vid svåra tillstånd är PEF-värdet under 40% av bästa värdet  Labprover: P-K,P-NA,P-CRP,P-Gluk, B-PVK, vid behov ASTRUP om syresaturationen är under 92% eller situationen är svår. Vätskebalans, patienten vanligtvis dehydrerad Temp RTG: bihålorna och thorax, inte rutinmässigt!

92 Vården

93 Vård  Lugna patienten, lämna inte patienten ensam i akuta skedet  Fortsätt att göra kliniska observationer med min mellanrum  Vid behov sätts iv-infusion för vätske – och medicinbehandling

94 syrebehandling  Strävan till att syresaturationen är > 92%  Hjälp patienten i en bra sittande ställning  Lösgör spända kläder  Syreadministration med 35% mask eller ”happiviikset”. Om patienten även lider av COPD används mindre mängder syre för att undvika koldioxidretention fara

95 syrebehandling  Med ”viikset” 2-5l/min30%  Vanlig syremask 8l40%  Venturimask 60%  Med ”varaajapussi> 70%

96 Medicineringen, vård  Förbered ev. Infusion  Förbered medicinering

97 undersökningar…………..  Pleurapunktion -sug: Blod, vätska, luft i pleura  Hematom  EKG  cardioversion  Sengstaken-Blakemore tub

98 AKUTA NEUROKIRURGISKA PATIENTER  Patienter med hjärnskador  Patienter med hjärnblödning  Patienter med problem i ryggmärgen  UNDERSÖKNINGAR:  Medvetandegraden GCS (Glasgow Coma Scale) max.15  ABC  Medvetslös patient  intuberas, syrebrist förvärrar hjärnskadan

99 Neurokirurgisk patient  Ofta sätts artärkanyl  EKG-monitorering  Radiologiska undersökningar (CT=datortomografi,ibland CT- angiografi)  Laboratorieundersökningar, B-PVK,B- tromb, P-Na, P-K, koagulationsproverna TTSPA,INR, B- Gluk, P-CRP, P-krea, blodgrupp och x-test

100 Olika hjärnskador  Lindrig skallskada  Contusio cerebri (aivoruhje)  Fractura crani (skallfraktur)  Fractura impressa cranii  Fractura baseos cranii (skallbotten=kallonpohjan murtuma)  SDH (subduralhematom)  ICH (intracerebral hematom)  EDH (epiduralhematom)

101 Neurokirurgiska patienten  Patientens tillstånd observeras regelbundet min och fynden skrivs ned. (syresat.>95%, kapno 4,0-4,5 kPa, andningsfrekvensen, nms så fort som möjligt, EKG-monitorering, syst. RR >90, GSC, ICP-mätning norm mmHg  Mediciner som används för att sköta höjt intracraniellt tryck, mannitol ml engångsdos eller ml som 30min infusion  NACL-bolus (7,6%): NaCl 0,9% 70ml+natriumkoncentrat 120 mmol som 30min infusion  Patienten ofta med överkroppen höjd ca 30 grader  Intravenös infusion ofta via CVK, isotona lösningar, undvik hypotona och glukoshaltiga, de ökar på intracraniella trycket

102 Neurokirurgiska patienten  Urinkateter för att följa med timdiuresen (5-10ml/kg/timme)  Temperaturen < 37 grader  Sockerbalansen norm. 4-6 mmol/l  Läkemedel, undvik mediciner som ökar blödningsrisken  Ofta blir patienten på polin endast en kort tid och förflyttas oftast till op eller neurokir IVA:n.


Ladda ner ppt "Metoder inom poliklinisk vård Christel Roberts. Särdrag inom den polikliniska vården  Mottagningssättet  Vårdrelationerna – korta  Miljö  Resurser-teamarbete-personalstyrka."

Liknande presentationer


Google-annonser