Barns hälsa i Norrbotten

En presentation över ämnet: "Barns hälsa i Norrbotten"— Presentationens avskrift:

1 Barns hälsa i Norrbotten
Utveckling och problem Åke Stenberg 20 november 2007

2 1942 – Rolf Kostmann Förste barnläkare (deltid) 2007 – 2 slutenvårdskliniker, 3 öppenvårdsmottagningar + +region- och riksresurser

3 Modell för barn med allvarlig sjukdom:

4 Barn med allvarlig sjukdom i framtiden:
Fler nationella vårdprogram Fler kvalitetsregister Journal läslig över läns/regiongränser Sammankoppling journal och kvalitetsregister

5 Ref: Perinatalt omhändertagande vid extrem Underburenhet, Socialstyrelsen 2004

6

7 Dödlighet i plötslig spädbarnsdöd (SIDS) 1990-2002
Källa: Dödsorsaksregistret, Epc, Socialstyrelsen. Figur 7:3 Folkhälsorapport 2005

8 Femårsöverlevnad, barn 0-14 år vid akut lymfatisk leukemi (ALL) samt hjärntumör 1997-2001
Källa: Cancerregistret, EpC, Socialstyrelsen Figur 7:7 Folkhälsorapport 2005

9 Hjärta utan vänster kammare Normalt hjärta
Illustrationer: GrowingPeople

10 Förbättringar - exempel
Perinatal mortalitet Plötslig spädbarnsdöd (ryggläge mm) Leukemi m fl Hjärtkirurgi Hjärnhinneinflammation (vaccination) Astma (nya mediciner) mm

11 De flesta barn i Sverige i dag har god hälsa!
De flesta trivs med livet! Men….

12 Problem som leder till ohälsa
Brister i tidig anknytning Omsorgssvikt Livsstil – övervikt, motionsbrist.. Avsaknad tidigt stöd neuropsykiatriska funktionshinder

13

14 Andelen 15-åringar som trivs mycket bra med livet, 1985-2001
Källa: Skolbarns hälsovanor 2001, Statens folkhälsoinstitut. Figur 7:9 Folkhälsorapport 2005

15 Relativ risk för några vanliga hälsoproblem bland barn till lågutbildade mödrar jämfört med barn till högutbildade mödrar Källa: Patientregistret, Epidemiologiskt Centrum vid Socialstyrelsen för åringar och Undersökningen av levnadsförhållanden, SCB för 3-15 åringar Figur 7:15 Folkhälsorapport 2005

16

17 Övervikt (BMI>25) bland 18-åriga män vid mönstringen fördelat efter socioekonomisk grupp
Källa: Värnpliktsverket, Pliktverket Figur 7:17 Folkhälsorapport 2005

18 Hälsovanor bland 13-18-åringar i familjer med svag ekonomi jämfört med övriga familjer
Källa: Levnadsnivåundersökningen 2000, SOFI och Undersökningen av levnadsförhållanden 2001/02, SCB. Figur 7:16 Folkhälsorapport 2005

19

20

21

22

23 Barn som är svårt att hjälpa effektivt
Barn som far illa (psyk, fys, sexuellt) Barn med sämre ekon/soc familjesituation Barn i familjer med ”ofysiologisk” livsstil Barn med funktionshinder av neuropsykiatrisk art (konc-svårigheter, autistiska drag, etc) Barn med insufficienta föräldrar, ex depression etc Barn som utvecklat övervikt/fetma

24 Ekonomiska satsningar/kostnader
Nu Tonåringar med problem Spädbarn

25 Ekonomiska satsningar/kostnader
Nu I framtiden?? Tonåringar med problem Tonåringar med mindre problem Spädbarn Spädbarn BVC med föräldragrupper, BHV-psykolog, öppen förskola och Socialtjänst i samverkan

26

27 Mindre än 2 tim TV/video/dataspel per dag Högst ½ liter läsk/vecka
Låg livskvalitet Hjärt-kärlsjukdomar Diabetes typ II belastningsskador 1 tim motion/dag Mindre än 2 tim TV/video/dataspel per dag Högst ½ liter läsk/vecka Skilj på fest och vardag BHV-enheten NLL/Åke Stenberg okt årsmaterial från Barnhälsovården NLL -06; 10-årsmaterial från Gällivare 2006 /Skolhälsovården o Lapplands Barnklinik

28 Familj Föräldra-grupp Social-tjänst BVC Öppen förskola Psykolog

29 Familjecentralens funktioner
Öppen förskola Social-tjänst BVC Föräldra-grupp För alla Stärker de svaga Tidig upptäckt och hjälp vid funktionshinder Livsstilspåverkan tidigt Förebygger elände som är svårt att ta hand om Psykolog Familjecentralens funktioner

30 Tidiga samverkande insatser!
Familj Tidig omsorgssvikt måste förebyggas/åtgärdas tidigt för att förhindra en progress till barn som far illa, social missanpassning. Tidiga frivilliga stödinsatser med samarbete BVC-sköterska – socialtjänst – BHV-psykolog kan vara betydligt mer framgångsrika än senare repressiva åtgärder från samhället. Depressionsscreening av nyblivna föräldrar - Det finns god evidens för att begränsad samtalsterapi av BVC-sköterska med kort utbildning och handledning kan identifiera och behandla merparten av de ca 10% som fångas i screening. BHV-psykolog behövs för utbildning och handledning. Livsstilsfrågor måste uppmärksammas när barnen är små och livsstilen etableras. Långtidsresultat av behandling av etablerad övervikt/fetma hos större barn är nedslående. Ju tidigare problem uppmärk-sammas/förebyggs desto större möjlighet att påverka. Stöd av beteendevetare och gruppverksamhet ökar möjligheterna att stödja nyblivna föräldrar till en bättre livsstil. Tidig upptäckt av begynnande/lindriga neuro-psykiatriska svårigheter (ADHD, autism-spektrum, utvecklingsstörning) kräver handledning och utred-ningshjälp till BVC av psykolog. De här barnen upp-märksammas alldeles för sent i Norrbotten i dag. Öppen förskola Social-tjänst BVC Föräldra-grupp Psykolog ________________________ Åke Stenberg nov 2007

31

32 Mer om att satsa på de små
Föräldrastöd och spädbarns psykiska hälsa; Hwang, Philip, Wickberg, Birgitta, Folkhälsoinstitutet 2001* Små, få och fattiga; Bing, Vibeke, 2003 Hälsa på lika villkor – nationella mål för folkhälsan; SoU-2000:91* Anknytningsteori : betydelsen av nära känslomässiga relationer; Broberg, Anders, 2006 Barnhälsovårdens betydelse för barns hälsa – en analys av möjligheter och begränsningar i ett framtidsperspektiv; State of the art-konferens MFR 1999 Klara färdig gå; Barnombudsmannens rapport 2007* Folkhälsorapport; Socialstyrelsen 2005* Early Child Development, From Measurement to Action, Världsbanken 2007* *) Fulltext på Internet

33 Diabetes ökar –allt snabbare
lika för pojkar och flickor Källa:Den Svenska Barndiabetesstudien,2005

34

35 Andelen 6-15-åriga barn som behandlas med ADHD-läkemedel, 1997-2003
Källa: Läkemedelsregistret, EpC, Socialstyrelsen Figur 7:10 Folkhälsorapport 2005