Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Epidemiologi är: studier av fördelning (I) och orsaker (II) till hälsotillstånd eller händelser i specifika populationer och användandet av dessa studier.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Epidemiologi är: studier av fördelning (I) och orsaker (II) till hälsotillstånd eller händelser i specifika populationer och användandet av dessa studier."— Presentationens avskrift:

1

2 Epidemiologi är: studier av fördelning (I) och orsaker (II) till hälsotillstånd eller händelser i specifika populationer och användandet av dessa studier för att kontrollera hälsoproblem (III)

3 Hur mår befolkningen? I = deskriptiv epidemiologi Vad orsakar att befolkningen mår som den gör? II = analytisk epidemiologi Vad kan göras för att befolkningen ska må bättre? III = preventiv (interventiv) epidemiologi

4

5 beskriva sjukdom, dödlighet och andra "ohälsomått" i befolkningen - geografisk fördelning - social fördelning- yrkesmässig fördelning - tidstrender övervakning identifiera riskgrupper för hälso- och sjukvårdsplanering för riktad prevention 1.Sjukdomsförekomst I. Deskriptiv epidemiologi Ger svar på Vad, Vem, Var och När

6 Tillgänglig statistik: SCB: Dödsorsaksregistret Socialstyrelsen: Centralt cancerregister, Medicinska födelseregistret, Missbildningsregistret, Slutenvårdsregistret Försäkringskassan: sjukskrivningsdata Sjukvården: Lokala cancerregister, patientregister 1.Sjukdomsförekomst Storleksmässig belastning

7

8

9 Trends in Overweight* Prevalence (%), Adults 18 and Older, US,

10

11

12 Tobacco Use in the US, *Age-adjusted to 2000 US standard population. Source: Death rates: US Mortality Public Use Tapes, , US Mortality Volumes, , National Center for Health Statistics, Centers for Disease Control and Prevention, Cigarette consumption: Us Department of Agriculture, Per capita cigarette consumption Male lung cancer death rate Female lung cancer death rate

13 Rater Sjukligheten vid en viss tidpunkt Prevalensrat = Antal sjuka vid en viss tidpunkt Antal individer i studiepopulationen vid samma tidpunkt Utrycker förekomst av sjukdom = proportionen sjuka i en befolkning vid en viss tidpunkt Vid deskriptiva studier eller s k tvärsnittsstudier, dimensionslös, kan anta värden mellan 0 och 1

14 Prevalensrat Vid en tidpunkt: –En population på 1000 kvinnor, ålder 60 – 69 –100 av dessa har gått igenom en hysterectomi –Prevalensrat = 100 / 1000 = 0.1, or 10%

15 Rater Sjukligheten under en tidsperiod Kumulativ incidensrat = Nya fall under en tidsperiod Antal (friska) individer vid periodens början Uttrycker sannorlikheten för en individ i studiepopulationen att under en viss tidsperiod utveckla sjukdom = risk Vid sluten population, dimensionslös, kan anta värden mellan 0 och 1 Incidensrat = Nya fall under en tidsperiod Summan av studiepopulationens risktid, (personår) Uttrycker ett ”flöde” från ett friskt till ett sjukt tillstånd Vid öppen (dynamisk) eller sluten population Dimension=t -1, kan anta värden mellan 0 och oändligheten

16 Kumulativ Incidens Rekrytera 1000 kvinnor 60 – 69 år –100 hade hysterectomi utförd före 60 års ålder –900 i risk för att få livmodercancer –Uppföljning i 10 år –10 utvecklar livmodercancer p incidens = 10 kvinnor / 900 kvinnor = –10-års risken är , eller 1.1%

17 Incidensrat I figuren nedan representerar linjen frisk tid och ett D representerar en sjukdomsdebut (eller död) –Person 1 genererar 25 personår –Person 2 genererar 50 personår –Totalt = 75 personår = 2 sjukdomsfall/ 75 personår =.0267 fall per person och år = 2.67 fall per 100 personår

18 ê = 1 / T ex mortalitetsrat = år -1 (föregående bild) ê = 1 / år -1 = 37.5 år (medellivslängd) Incidensrat ( ) - mäter hastigheten med vilken en händelse inträffar Inverterad incidenrat mäter därmed förväntad tid till händelse (ê)

19 Rater i andra sammanhang Rater kan appliceras till olika risk enheter –T ex Biltrafik mortalitetsrat = Antal biltrafik-relaterade dödsfall Bilpassagerar-mil

20 Källa: An Introduction to Veterinary Epidemiology, Mark Stevenson, EpiCentre, IVABS, Massey University, Palmerston North, New Zealand I. Deskriptiv epidemiologi

21 Drabbas utsatta grupper? Skapar sjukdomen oro i befolkningen? Fördomar, folktro, religösa/kulturella aspekter? 1. Sjukdomsförekomst Social belastning

22 Vad kostar sjukdomen samhället med avseende på: sjukhusvård rehabilitering medicinsk behandling medicinsk uppföljning sjukpenning arbetsskadeersättning förtidspensioner förlorade arbetsintäkter 1.Sjukdomsförekomst Kostnadsmässig belastning

23 2. Orsakssammanhang = Kausalitet II.Analytisk (etiologisk) epidemiologi Ger svar på Hur, Varför Utvärdera orsakssamband Exponering >Utfall Kemikalie Cancer Bilavgaser Luftvägsbesvär Arbetslöshet Hjärtkärlbesvär Rökning Födelsevikt Medicin Tillfrisknande Rehabilitering Ökad livskvalitet Uppväxtvillkor Kriminalitet

24 Studiepopulation = exponerade + oexponerade individer (fria från sjukdom vid studiens början) R 1 = Raten för de exponerade R 0 = Raten för de oexponerade Ratdifferens = R 1 - R 0 Absolut mått Ratkvot = R 1 /R 0 Relativt mått

25 Ratkvot (Rate Ratio) Exempel: Ratkvot = 1.5 –Sjukdomsraten för de exponerade är 1.5 gånger så hög som sjukdomsraten för de oexponerade –Sjukdomsraten för de exponerade är 50% större än sjukdomsraten för de oexponerade Exempel: Ratkvoten = 0.7 –Sjukdomsraten för de exponerade är 0.7 gånger så hög som sjukdomsraten för de oexponerade –Sjukdomsraten för de exponerade är 30% lägre än för de oexponerade

26 kunskap om etiologi = orsak till sjukdomen kunskap om bidragande orsaker (interaktion) kunskap om förväxlingsfaktorer (confounding) (för primär prevention) kunskap om sjukdomens naturliga förlopp (t ex screening av tidiga stadier av sjukdom, för sekundär prevention) kunskap om effektiva behandlingsmetoder (för tertiär prevention) erhålls från publicerade forskningsresultat kring kausala samband (analytisk epidemiologi) 2. Orsakssammanhang = Kausalitet Ger svar på Hur, Varför

27 Primär prevention: Förhindra uppkomst av sjukdom genom förebyggande åtgärder T ex antirökkampanjer, vaccinationsprogram, information om lämpliga solvanor Sekundär prevention: Fånga in tidiga sjukdomsfall- förhindra allvarligare utveckling T ex screeningprogram, fosterdiagnostik, självundersökningsprogram Tertiär prevention: Förhindra komplikationer, återfall och förlänga livet T ex strålbehandling, cytostatika, medicinering, kirurgiska ingrepp, motionsprogram för hjärtinfarktpatienter

28 Sjukdomars Naturalhistoria Source: Gerstman B.B. Epidemiology kept simple – An introduction to Classic and Modern Epidemiology.Wiley-Liss Inc. USA, 1998.

29 kunskap om effektiva preventionsmöjligheter d v s vilka preventiva insatser mot sjukdomen har tidigare gjorts - vilka effekter hade de? erhålls från utvärderingar av preventiva insatser 3. ”Samhällseffekter” III. Preventiv epidemiologi Ger svar på Vad göra

30 Individuell högriskstrategi = riktad prevention mot identifierbar riskpopulation Populationsstrategi = allmän prevention i hela befolkningen

31 Studiepopulation = ind. utsatta för preventiv insats + ind. ej utsatt för preventiv insats friska eller med sjukdom vid studiens början R 1 = Raten för de utsatta för prevention R 0 = Raten för de ej utsatta för prevention Relativ risk reduktion (Preventiv fraktion/effekt) = 1-RR = R 0 - R 1 R 0 Absolut risk reduktion= R 0 - R 1 Numbers needed to treat= 1 R 0 - R 1

32 samarbete med hälsoekonomer kostnad-effekt analyser = utgifter för den preventiva åtgärden i relation till hälsovinst (i form av minskad sjuklighet, vunna levnadsår etc) cost-benefit analyser = utgifter för den preventiva åtgärden i relation till ekonomisk vinst från sjukdomsreduktion 4. Bedömning av preventionens effektivitet

33 definiera målsättningen ev samarbete med olika samhällsaktörer (övrig sjukvård, skola/dagispersonal, massmedia, ideella föreningar, myndigheter etc.) 5. Praktiskt genomförande av interventionen

34 återkommande kontroll av: - utrustning - får inblandad personal rätt utbildning? - fungerar informationsspridningen som planerat? - kommer folk till hälsoundersökningarna? 6. Åtgärdskontroll

35


Ladda ner ppt "Epidemiologi är: studier av fördelning (I) och orsaker (II) till hälsotillstånd eller händelser i specifika populationer och användandet av dessa studier."

Liknande presentationer


Google-annonser