Förslag till åtgärdsprogram Vårdhygieniska aspekter SMI, nov 2007 ESBL-bildande gramnegativa tarmbakterier Tinna Åhrén Infektionshygien Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

En presentation över ämnet: "Förslag till åtgärdsprogram Vårdhygieniska aspekter SMI, nov 2007 ESBL-bildande gramnegativa tarmbakterier Tinna Åhrén Infektionshygien Sahlgrenska Universitetssjukhuset."— Presentationens avskrift:

1 Förslag till åtgärdsprogram Vårdhygieniska aspekter SMI, nov 2007 ESBL-bildande gramnegativa tarmbakterier Tinna Åhrén Infektionshygien Sahlgrenska Universitetssjukhuset

2  Konsekvent tillämpning av basala hygienrutiner av ALL personal och i ALLA vårdformer  Är bärarskapet känt minskar risken för smittspridning  tidig upptäckt och snabba förebyggande åtgärder kräver kliniska odlingar  Medicinskt indicerade åtgärder får inte hindras eller försenas pga bärarskapet Viktigaste aspekterna ESBL-bildande bakterier T Åhrén,infektionshygien, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

3  kontaktsmitta, direkt och indirekt  via vårdpersonal  patient  patient  fecal-oral smitta  kliniska odlingar flesta fall i urin Smittvägar i vården ESBL-bildande bakterier T Åhrén,infektionshygien, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

4  Sjukhus inklusive dagvård (dialys t ex)  Särskilda boenden  Öppen vård, sjukhusbundna mottagningar  basala hygienrutiner Var ska vi ha riktlinjer? T Åhrén,infektionshygien, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

5 När ska man vidta vårdhygieniska åtgärder? resistens Patientberoende faktorer Odl.pos i feces enbart Odl.pos i ytterligare lokaler Riskfaktorer (KAD, sår..) Diarré Feces- inkontinens ESBL enbart Multiresist (> 3 ab.grp) Vad är en rimlig nivå ? T Åhrén,infektionshygien, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

6  diarré, feces-inkontinens  urin-inkontinens  KAD/RIK  omläggningskrävande, vätskande sår  tracheostoma  bukdrän/stomi, motsvarande  Antibiotikabehandling  hudlesioner  infarter Faktorer som innebär risk för smittspridning från positiv patient T Åhrén,infektionshygien, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

7 STRAMAS rekommendationer Vårdhygieniska riktlinjer Föreslagen miniminivå ESBL-bildande bakterier T Åhrén, Infektionshygien, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

8  Patienter som vårdats utomlands (>6 mån) eller på institution med pågående utbrott  Tillsammans med screening för MRSA  Feces/rectum, kateterurin, vätskande sår, bukdrän (motsvarande)  Tidigare kända bärare  nej  Ytterligare riskgrupper  nej  Sjukhemspatienter  Familjekontakter  Utlandsresa  Personal  nej T Åhrén, Infektionshygien, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vilka bör screenodlas vid inläggning på sjukhus?

9  Patient med diarré, feces- o/el urininkontinens  vårdas på enkelrum med eget hygienutrymme  serveras all mat på rummet  vistas på rummet  Patient med andra riskfaktorer  vårdas i görligaste mån på enkelrum med eget hygienutrymme  kan äta tillsammans med andra patienter men bör serveras all mat och dryck  vistas fritt på avdelningen  sår bör vara väl täckta Vård av känd patient Alla patienter informeras om vikten av god handhygien T Åhrén, Infektionshygien, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

10  Informationsöverföring  informera om patientens bärarskap vid övertag till annan vårdinstans  tydlig journalanteckning om att ESBL-bildande bakterier påvisats i odlingsprov från patienten  bärarkort till patienterna, patientinformation  nej  Besökare  Informeras om vikten av god handhygien  Tvätt, Städ  Sedvanliga rutiner Vård av känd patient T Åhrén, Infektionshygien, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

11  Anhopning av fall  ja  Under ledning av vårdhygien/smittskydd  Enskild patient upptäcks efter en tids vård  nej  Vårdar känd patient  nej Smittspåra vid vård på sjukhus T Åhrén, Infektionshygien, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

12 Centaph  Handsprit  Plastförkläde/Rock  Handskar ev Basala hygienrutiner (the hospital’s safety net!) T Åhrén,infektionshygien, Sahlgrenska Universitetssjukhuset