Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Antibiotikaresistenta bakterier Orsaker Konsekvenser Åtgärder Hanna-Sofia Andersson, Labmedicin Skåne Klinisk mikrobiologi Lund.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Antibiotikaresistenta bakterier Orsaker Konsekvenser Åtgärder Hanna-Sofia Andersson, Labmedicin Skåne Klinisk mikrobiologi Lund."— Presentationens avskrift:

1 Antibiotikaresistenta bakterier Orsaker Konsekvenser Åtgärder Hanna-Sofia Andersson, Labmedicin Skåne Klinisk mikrobiologi Lund

2

3 Upptäckt av antibiotika Enorma medicinska vinster –Minskad sjuklighet och dödlighet i bakteriella infektioner –Förutsättning för modern sjukvård Avancerad kirurgi Cytostatikabehandling Transplantationer Neonatalvård

4 Sulfa Tetracykliner Penicilliner Aminoglykosider Makrolider Glycopeptider Streptograminer Kloramfenikol Kinoloner Trimetoprim Linkosamider Oxazolidinoner Introduktion av nya grupper av antibiotika Karbapenemer Cefalosporiner

5 Antibiotikaresistens är en oundviklig konsekvens av antibiotikabehandling

6 Hur sker resistensutveckling? 1.Bakterier förvärvar slumpmässigt resistensgen genom mutation eller via horisontell överföring från annan bakterie 2.Selektion av bakterie med resistensgen 3.Spridning av bakterie med resistensgen 4.Endemisk situation/herd immunity

7 50 % 10 % TID Andel resistenta stammar 5

8 Vad gynnar spridning av resistenta bakterier? Selektion –Hög och/eller ensidig antibiotikaförbrukning Spridning –Bristande hygienrutiner –Asymtomatiskt bärarskap –Spridningsbenägna bakteriestammar –Överbeläggning/trängsel –Hög arbetsbelastning/slarv med hygienrutiner

9 Antibiotikaresistenta bakterier - konsekvenser Ökad sjuklighet i bakteriella infektionssjukdomar Ökad dödlighet –pga fördröjda eller uteblivna behandlingsresultat Ökade kostnader –pga dyrare antibiotikabehandling, längre vårdtider och ökat behov av sjukvårdsresurser Förlorad förutsättning för modern sjukvård

10 Resistenshotet Exempel på problembakterier MRSA –Meticillinresistenta Staphylococcus aureus ESBL –Extended spectrum betalaktamas producerande E. coli och Klebsiella pneumoniae VRE –Vankomycinresistenta enterokocker

11 MRSA Meticillin Resistenta Stafylococcus aureus

12 MRSA MeticillinResistenta Staphylococcus aureus Förvärvat mecA genen vilken kodar för ett förändrat penicillinbindande protein PBP2a Medför resistens mot ALLA betalaktamantibiotika Ofta multiresistenta- förvärv av genkassett med flera resistensgener

13 MRSA MeticillinResistenta Staphylococcus aureus –Indirekt kontaktsmitta via händer, föremål, tagställen eller kläder vanligast –Direkt kontaktsmitta (sår) –Kan överleva länge i miljön (veckor) Risk faktorer för spridning: icke hel hud (sår, drän, katerar) Normalflora: t.ex. hud, näsa

14 Antibiotikaval vid meticillinsensitiva (MSSA) och meticillin resistenta S aureus (MRSA) MSSA säkert val före resistens- bestämning MRSA säkert val före resistens- bestämning Efter resistens- bestämning Ekvacillin Heracillin Zinacef Claforan Cefamox Tienam Meronem Tazocin Vancocin Zyvoxid Vancocin Zyvoxid Dalacin Fucidin Aminoglykosider Trimetoprimsulfa Kinoloner Rifampicin

15

16 Andel meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) i blododlingar 2007

17 Källa: Health Protection Agency. När England och Wales förlorade slaget mot MRSA:

18

19

20 ESBL Extended Spectrum BetaLactamas producerande tarmbakterier

21 ESBL igår 80-talets början: –En eller flera mutationer i plasmidmedierade betalaktamaser vilket medfört bredare nedbrytningsprofil –1986: första utbrottet rapporteras –Klebsiella pneumoniae>>E.coli –Främst sjukhusvårdade patienter, svårt sjuka

22 ESBL idag Sedan 2000-talets början: Kraftigt ökad frekvens ESBL Främst CTX-M typ (CefoTaximas-Munchen) Pandemi E.coli>>Klebsiella pneumoniae Ofta multiresistens Både öppen och slutenvård Patienter utan bakomliggande sjukdom drabbas

23 ESBL (Extended Spectrum BetaLactamase) producerande bakterier Överlever inte länge i miljön Riskfaktorer för spridning: Diarré, urin- eller faecesinkontinens, sår, dränage, urinkateter Indirekt kontaktsmitta Fekal-oral (mat, vatten) Tillhör tarmens normalflora Överförbar resistens (plasmid-buren)

24 E-coli Klebsiella Proteus ESBLMultiresistent ESBL Amimox Trimetoprim Selexid Furadantin Ciprofloxacin Cefadroxil Zinacef Claforan Fortum Tazoci Nebcina Tienam/Meronem Trimetoprom Furadantin Ciprofloxacin Nebcina Tienam Tienam/Meronem Antibiotikaval vid ESBL-produktion Extended Spectrum BetaLactamase = enzym som bryter ner betalaktamantibiotika Enskilt viktigaste åtgärden är att minska användning av cefalosporiner och kinoloner

25

26

27

28

29 Yehuda Carmeli, Ekot, jan 2008 Israel – upprepade utbrott med multiresistenta tarmbakterier Initialt 1000 patienter drabbade, 400 döda Extrema åtgärder –Tvättvakter – följsamhet till handhygien –Påminnels till läkare/ssk varje morgon om vilka patienter som bär och hur hantera resistenta bakterier Bristande följsamhet = ingen lön

30 VRE Vancomycin Resistenta Enterokocker

31 Mekanism glykopeptidresistens Glykopeptider hämmar peptidoglykan- syntesen i cellväggen Bakterien bildar alternativa enzymer vars produkt är en byggsten (D-alanin-D-laktos) som avviker från den normala byggstenens utseende (D-alanyl-D-alanin) De avvikande byggstenarna är ändrade i konfigurationen så att affiniteten för att binda glykopeptider är minskad

32 VRE (Vankomycin Resistenta Enterokocker) Överlever länge (veckor) i miljön Risk faktorer för spridning: Diarré, urin- eller faecesinkontinens, sår, dränage, urinkateter –Indirekt kontaktsmitta via personalens händer, föremål, tagställen eller kläder vanligast Tillhör tarmens normalflora

33

34 PRP Penicillin Resistenta Pneumokocker och Haemophilus influensae

35 Resistens hos pneumokocker i nasofarynxodling, Sverige

36 Invasiva pneumokocker 2007, EARSS. Procent med nedsatt känslighet för penicillin

37

38 Förekomst av vanliga luftvägsbakterier i näsa/svalg hos barn och personal i förskolan samt friska skolbarn (M Söderberg avhandling 1990)

39 AT, Austria; BE, Belgium; HR, Croatia; CZ, Czech Republic; DK, Denmark; FI, Finland; FR, France; DE, Germany; HU, Hungary; IE, Ireland; IT, Italy; LU, Luxembourg; NL, The Netherlands; PL, Poland; PT, Portugal; SI, Slovenia; ES, Spain; UK, England only. H. Goossens Lancet 2005; 365: 579–87 Korrelation mellan penicillinanvändning och förekomst av penicillinresistenta pneumokocker

40

41 Vad göra?

42 En svår balansgång Individens bästa Globala behovet av effektiva antbiotika Rationell antibiotika-användning Butler C et al. JAC 2001; 48:435–440

43 Motverka riskfaktorer för resistenta bakterier Selektion –Rationell antibiotikaanvändning Spridning –Basala hygienrutiner i alla omvårdnadssituationer –Specifika vårdrutiner vid känd MRB=Multiresistent bakterie –Vård/isolering på enkelrum med egen toalett på ordinarie vårdavdelning eller isolering på infektionskliniken

44 Verksamt mot rätt bakteriella agens Når den vävnad som är infekterad Ingen onödig resistensutveckling Ingen onödig påverkan på normala bakteriefloran

45

46 Källa: SoS. Att förebygga vårdrelaterade infektioner Basala hygienrutiner - Förebygger kontaktsmitta Noggrann handhygien –Handdesinfektion med sprit Före och efter patientkontakt –Handtvätt med tvål + handdesinfektion med sprit Synlig/kännbar nedsmutsning Känd/misstänkt tarmsmitta (calicivirus, Clostridium difficile) Handskar Skyddsrock/plastförkläde Kortärmad arbetsdräkt Inga ringar, armband, klockor, lösnaglar Arbetsdräkt bytas varje dag och då synbart smutsig eller våt Patient och besökare – noggrann handhygien

47 Riktlinjer för handläggning av patienter med resistenta bakterier i slutenvård i Region Skåne Provtagning/Screening – Vem? Hur? Placering av patient Specifika vårdrutiner Vad gäller för personal Utarbetat av: Vårdhygien, Smittskydd och infektionsklinikerna i Skåne MRB–PM MRSA, ESBL, VRE

48

49 Vad föranleder provtagning av patient för MRB? Utlandsvård –Tidgare enbart MRSA. Nytt PM: MRB generellt Vård på vård- eller omsorgsenhet i Sverige med känd MRB spridning –Riktad screening för aktuell MRB –Just nu (okt 2009): ENBART VRE hos patienter som vårdats i Stockholm, Halland, Västerås Smittspårning kring nytt fall Tidigare bärare av MRB –Ny inläggning på sjukhus

50 Vilka patienter ska screenas för MRB efter utlandsvård? Patient som under de senaste 6 månaderna vårdats/behandlats utomlands –på sjukhus, sjukhem eller barnhem under ett dygn eller mer –med avancerad poliklinisk behandling, tex hemodialys –för sår/hudskada, hudinfektion eller fått urinkateter insatt vid polikliniskt besök

51 Resistenta bakterier - smittspridning Ökad risk för smittspridning –Sår, eksem, hudlesioner –Katetrar, kanyler, CVK –KAD, RIK –Dränage, stomier, andra konstgjorda öppningar –Urin och faecesinkontinens –Diarré Överlevnad i miljön –Olika beroende på bakterie-art eller -typ

52 Provtagning screening av utlandsvårdad patient MRB screen utlandsvård Yttre näsgången, svalg, perineum, rectum –4 COPAN pinnar, varav rectumprovet med synlig feaces på pinnen –Om de förekommer – ta även prov från Sår, eksem, hudlesioner, katetrar, infarter, stomier, andra konstgjorda öppningar –COPAN pinne Urin, KAD-urin –urin

53 Provtagning riktad screening MRSA Yttre näsgången, svalg, perineum (COPAN pinne) KAD-urin (urin) Eksem, katetrar, infarter, stomier, andra konstgjorda öppningar (COPAN pinne) ESBL Rectum (synlig feaces på COPAN pinne) KAD-urin (urin) Eksem, katetrar, infarter, stomier, andra konstgjorda öppningar (COPAN pinne) VRE Rectum (synlig feaces på COPAN pinne) KAD-urin (urin) Eksem, katetrar, infarter, stomier, andra konstgjorda öppningar (COPAN pinne)

54 OBS! Patient med känd eller misstänkt MRB Patienten har rätt till samma bemötande och omvårdnad som andra patienter Medicinsk utredning och behandling får inte fördröjas eller förhindras på grund av MRB

55 Sammanfattning: Hur bekämpar vi antibiotikaresistenta bakterier (MRB) i vården? Rationell antibiotikaanvändning –Minska den totala antibiotikaanvändningen –Minskad användning av resistensdrivande antibiotika (cefalosporiner och kinoloner) –Ökad användning av ”smala” preparat (penicilliner) Basala hygienrutiner i alla omvårdnadssituationer Specifika vårdrutiner vid känd MRB Specifik placering av patient med misstänkt/känd MRB: Vård/isolering på enkelrum med egen toalett på ordinarie vårdavdelning eller isolering på infektionskliniken Screening för MRB i vissa lägen

56 Apropå den infekterade debatten kring läkarrockar…


Ladda ner ppt "Antibiotikaresistenta bakterier Orsaker Konsekvenser Åtgärder Hanna-Sofia Andersson, Labmedicin Skåne Klinisk mikrobiologi Lund."

Liknande presentationer


Google-annonser