Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Finansiella marknader. Amerikanska penningmarknaden Procent Diagram 1:1 Källa: Reuters EcoWin.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Finansiella marknader. Amerikanska penningmarknaden Procent Diagram 1:1 Källa: Reuters EcoWin."— Presentationens avskrift:

1 Finansiella marknader

2 Amerikanska penningmarknaden Procent Diagram 1:1 Källa: Reuters EcoWin

3 3 mån basis spread skillnaden mellan interbankränta och förväntad styrränta, räntepunkter Anm. I Sverige avses skillnaden mellan 3 mån Stibor och T/N swap (STINA) Diagram 1.2 Källa: Bloomberg

4 Europeiska penningmarknaden Procent Diagram 1.3 Källa: Reuters Ecowin

5 Svenska penningmarknaden Procent Diagram 1.3 Källa: Reuters Ecowin

6 Ränta på 10-åriga statsobligationer procent Diagram 1.5 Källa: Reuters Ecowin

7 Totalt emitterad volym på svenska företagsobligationsmarknaden Miljoner kronor Diagram 1.6 Källa: Bloomberg

8 Höga kreditspreadar Skillnad mellan företagsobligationer och statsobligationer i USA och Europa, räntepunkter Diagram 1:7 Källa: Reuters EcoWin

9 Kreditspreadar för high-yield obligationer Skillnad mellan företagsobligationer och statsobligationer i USA och Europa, räntepunkter Diagram 1:8 Källa: Reuters EcoWin

10 Faktisk konkursgrad globalt Procent Diagram 1:9 Källa: Reuters EcoWin

11 2- och 5-årig bospread Skillnaden mellan bostadsobligation och statsobligation, räntepunkter Diagram 1.10 Källa: Reuters Ecowin

12 Kostnad för kreditskydd har ökat premier i CDS-index, Räntepunkter Diagram 1.11 Källa: Reuters Ecowin & Bloomberg

13 Premier i CDS-index för ett urval av banker Räntepunkter Diagram 1.12 Källa: Bloomberg

14 CDS-premie för tillväxtekonomier räntepunkter Diagram 1.13 Källa: Reuters Ecowin

15 Börsutveckling Index, januari 2007=100 Diagram 1.14 Källa: Reuters Ecowin

16 Implicit volatilitet på aktiemarknaden procent Diagram 1.15 Källa: Bloomberg

17 P/E-kvot Diagram 1.16 Källa: Reuters Ecowin

18 Ränteskillnad mellan bostadsobligationer och statsobligationer räntepunkter Diagram R.1 Källa: Reuters Ecowin Avser skillnaden mellan bostadsobligationer med förfall juni 2011 och statsobligation med förfall mars 2011

19 Bytesbalans, andel av BNP procent Diagram R.2 Källa: Reuters Ecowin

20 CDS-premier på isländska banker räntepunkter Diagram R.3 Källa: Bloomberg

21 Banksystemets tillgångar som andel av BNP procent Diagram R.4 Källa: Reuters Ecowin

22 Utvecklingen av den isländska kronan mot euron Diagram R.5 Källa: Reuters Ecowin

23 Svenska aktörers ändrade vilja att ta risk jämfört med för ett halvår sedan Källa: Riksbankens riskenkät. Svar på frågan: ”Hur har din vilja att ta risk förändrats jämfört med för ett halvår sedan?” Diagram R.6

24 Svenska aktörers buffertar av likvida tillgångar har ökat något Källa: Riksbankens riskenkät. Svar på frågan: ”Hur har din institutions buffert av likvida tillgångar förändrats jämfört med för ett halvår sedan?” Diagram R.7

25 Anser du att den finansiella krisen har nått sin kulmen? Källa: Riksbankens riskenkät. Svar på frågan: ”Anser du att den finansiella krisen har nått sin kulmen?” Diagram R.8

26 Den svenska hushållssektor n

27 Bankernas utlåning fördelad på svenska och utländska hushåll och företag, september 2008 Procent Anm. Utlåning till allmänheten inklusive kreditexponering utanför balansräkningen. Källa: Riksbanken Diagram 2:1

28 Hushållens nominella disponibla inkomster och sparkvot Årlig procentuell förändring och procent Anm. Hushållens sparkvot definieras som hushållens sparande i förhållande till den disponibla inkomsten. Källor: SCB och Riksbanken Diagram 2:2

29 Hushållens upplåning för bostadsändamål samt nytagna lån från bostadsinstitut Procentuell förändring Miljarder kronor Källa: Riksbanken Diagram 2:3

30 Hushållens skuldkvot och räntekvot Procent av disponibel inkomst Källor: SCB och Riksbanken Diagram 2:4

31 Bolåneränta, interbankränta och reporänta Procent Anm. Avser genomsnitt av tre månaders bolåneränta från Nordea, SBAB, SEB och SHB, tre månaders interbankränta samt månadsgenomsnitt för tre månaders bolåneränta för bostadsinstitutens nya utlåning. Diagram 2:5 Källor: Reuters EcoWin, SCB och Riksbanken

32 Hushållens nya lån fördelade på olika löptider Procent Källa: Riksbanken Diagram 2:6

33 Hushåll under marginal, osäkra krediter och potentiella kreditförluster Procent Anm. Potentiella kreditförluster går ej att beräkna från 2007 och framåt då statistiken ej innehåller förmögenhetsvärden än. Diagram 2:7 Källor: SCB och Riksbanken

34 Andelen skulder som hålls av skuldsatta hushåll i olika inkomstgrupper Procent Anm. Inkomstgrupp 1 består av de skuldsatta hushållen med lägst disponibel inkomst och inkomstgrupp 5 består av de skuldsatta hushållen bland hushållen med högst disponibel inkomst. Källor: SCB och Riksbanken Diagram 2:8

35 Huspriser Index 1986=100 Källa: SCB Diagram 2:9

36 Bostadsrättspriser Kronor per kvadratmeter Källa: Diagram 2:10

37 Bostadsinvesteringar i relation till BNP, säsongrensat Procent Diagram 2:11 Källor: SCB, nationella statistikbyråer och Riksbanken

38 Antal påbörjade bostäder i relation till antal invånare Procent Diagram 2:12 Källa: Reuters EcoWin Anm. Antalet påbörjade bostäder i Sverige under 2006 och 2007 är överskattade på grund av de så kallade Odellplattorna, det verkliga antalet påbörjade bostäder var, enligt Boverket, mycket lägre.

39 Icke-finansiella företag

40 Lönsamhet i svenska börsnoterade företag, Procent Källor: Bloomberg och RiksbankenDiagram 2:13

41 Antal konkurser fördelat på företagsstorlek, 12-månaders genomsnitt Källor: SCB och RiksbankenDiagram 2:14

42 Företagens upplåning från kreditinstituten, Årlig procentuell förändring Källa: RiksbankenDiagram 2:15

43 Företagens upplåning från kreditinstitut samt deras värdepappersfinansiering i Sverige och utlandet, Kvartal samt år, Miljarder kronor Källor: SCB och RiksbankenDiagram 2:16

44 Företagens upplåning från kreditinstituten och näringslivets reala bruttoinvesteringar, Årlig procentuell förändring Källor: SCB och RiksbankenDiagram 2:17

45 Skuldsättningsgrad i svenska börsnoterade företag, Procent Källor: Bloomberg och RiksbankenDiagram 2:18

46 De fyra storbankernas utlåningsränta på nya avtal tecknade av icke-finansiella företag, Procent Källor: SCB och RiksbankenDiagram 2:19

47 Räntetäckningsgrad i svenska börsnoterade företag, Kvot Källor: Bloomberg och RiksbankenDiagram 2:20

48 Kassalikviditet i svenska börsnoterade företag, Procent Källor: Bloomberg och RiksbankenDiagram 2:21

49 Företagens kreditkvalitet mätt med förväntade konkurssannolikheter (EDF), historisk utfall och prognos enligt Riksbankens huvudscenario, Procent Källor: Moody’s KMV och RiksbankenDiagram 2:22

50 Kommersiella fastigheter

51 Priser på kontorslokaler Sverige, Storbritannien, Irland, USA Årlig procentuell förändring Diagram 2:23 Källor: IPD, Reuters EcoWin, MIT Center for Real Estate, Newsec och Riksbanken

52 Reala priser för kontorslokaler i citylägen Index: 1981=100 Diagram 2:24 Källor: Newsec och Riksbanken

53 Vakansgrad för kontorslokaler i citylägen Procent Diagram 2:25 Källor: Newsec och Riksbanken

54 Reala priser och hyror för kontorslokaler i Stockholms cityläge Årlig procentuell förändring Diagram 2:26 Källor: Newsec och Riksbanken

55 Avkastningskrav på kontorsfastigheter i Storbritannien Procent Diagram 2:27 Källor: IPD och Reuters EcoWin

56 Genomsnittligt direktavkastningskrav på moderna kontorslokaler i citylägen Procent Diagram 2:28 Källor: Newsec och Reuters EcoWin

57 Utländska låntagare

58 Bankernas utlåning, geografisk fördelning Diagram 2:29Källa: Riksbanken

59 Huspriser i Norden, årlig procentuell förändring Diagram 2:30Källa: Reuters EcoWin och BIS

60 Företagens upplåning Index 2006=100 Diagram 2.31 Källa: Reuters Ecowin

61 Förväntade konkurssannolikheter (EDF) procent Diagram 2:32Källa: Moody’s KMV

62 Huspriser, Index 2000=100 Diagram 2:33Källa: Reuters EcoWin

63 Baltikum

64 BNP –tillväxt Årlig procentuell förändring Källa: Reuters EcowinDiagram 2:34

65 Konfidensindikator för konsumenter Nettotal, procent Källa: Reuters Ecowin Diagram 2:35

66 Bytesbalans Procent av BNP; summerat över fyra kvartal Källa: Reuters EcowinDiagram 2:36

67 Antal lediga platser Källa: Reuters Ecowin Diagram 2:37

68 Reallöner Kvartalsförändringar, säsongsrensad, uppräknad årstakt Källor: Reuters Ecowin och Riksbankens egna beräkningar Diagram 2:38

69 Harmoniserat index för konsumentpriser Årlig procentuell förändring Källa: Reuters Ecowin Diagram 2:39

70 Hushållens upplåning i de baltiska länderna Årlig procentuell förändring Källor: Reuters Ecowin och nationella centralbanker Diagram 2:40

71 Företagens upplåning i de baltiska länderna Årlig procentuell förändring Källor: Reuters Ecowin och nationella centralbanker Diagram 2:41

72 Hushållens och företagens skulder i förhållande till BNP i de baltiska länderna och i Sverige Procent Källor: Reuters Ecowin och nationella centralbanker Diagram 2:42

73 Utvecklingen i bankerna

74 Resultat före kreditförluster samt kreditförluster, netto, i storbankerna Summerat över fyra kvartal, miljarder kronor, fasta priser, Diagram 3:1 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

75 Intäkter och kostnader för de svenska storbankerna För resultatperioden jämfört med föregående resultatperiod Diagram 3:2 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

76 Utvecklingen av intäkter och kostnader samt gapet (differensen) mellan deras tillväxttakt Diagram 3:3 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

77 Storbankernas kostnadseffektivitet Procent Diagram 3:4 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

78 Utvecklingen av provisions- och räntenetto sedan 2005 Tillväxttakt, rullande fyra kvartal, procent Diagram 3:5 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

79 Värdepappersrelaterade provisionsintäkter i storbankerna samt omsättning och börsindex Index: 2003 kv1=100 Diagram 3:6 Källor: Bankernas resultatrapporter, Reuters EcoWin och Riksbanken

80 Spread mellan säkerställda obligationer och swapränta Baspunkter Diagram R9 Källa: Bloomberg

81 Spread mellan storbankernas svenska hypoteksutlåningsränta och swapränta Baspunkter Diagram R10 Källor: Reuters EcoWin och Riksbanken

82 Implicit volatilitet för bankaktier 10 dagars glidande medelvärde, procent Diagram 3:7 Källor: Bloomberg och Riksbanken

83 Aktiekursutveckling i de svenska stor-bankerna samt i europeisk finanssektor Index: = 100 Diagram 3:8 Källa: OMX

84 Marknadsandelar i de baltiska länderna Procent, september 2008 Diagram 3:7 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

85 Utlåning uppdelad på segment Miljarder kronor, september 2008 Diagram 3:10 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

86 Storbankernas kreditförluster per kvartal Procent av utlåning till allmänheten Diagram 3:11 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

87 Primärkapitalrelationer Procent Diagram 3:12 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken Anm. Swedbanks siffror inkluderar en garanterad nyemission på 12,4 miljarder kronor.

88 Bankernas finansieringskällor Procent av total finansiering Diagram 3:13 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken Anm. Likviditetstillförseln antas ersätta en viss del av bankernas finansiering. Emitterade värdepapper har därför minskats med motsvarande belopp i diagrammet.

89 Storbankernas förfall av utestående obligationer Procentuell andel av emitterade värdepapper Diagram 3:14 Källor: Bankernas resultatrapporter, Bloomberg och Riksbanken

90 Bankernas in- och utlåning Miljarder kronor Diagram 3:15 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

91 Den lägsta primärkapitalrelationen som någon av storbankerna får i varje enskilt test Procent Diagram 3:16 Källa: Riksbanken

92 Exponeringarnas storlek i förhållande till primärkapital Procent Diagram R11 Källa: Riksbanken

93 Motpartsexponeringar, andelar av totala exponeringen Procent Diagram R12 Källa: Riksbanken

94 SEB:s och Swedbanks kreditrisktäckning år 3 enligt scenariot om försämrad kreditvärdighet i de baltiska länderna Procent Diagram 3:17 Källa: Riksbanken

95 Kreditrisktäckning år 3 enligt scenariot om konjunkturnedgång Procent Diagram 3:18 Källa: Riksbanken

96 Makrostresstest -global recession

97 Makrostresstest -resultat

98 Ökade finansieringskostnader i en tre månaders likviditetskris som andel av ett kvartalsresultat Procent Diagram 3:19 Källor: Bankernas resultatrapporter och Bloomberg

99 EXTRABILDE R

100 1. Hushållens marginaler Detaljerad information om hushållens ekonomi på mikronivå Disponibla inkomster (DI) Faktiska ränteutgifter (RU) Vi skattar utgifterna Levnadsomkostnader (LO) Bostadsutgifter exklusive räntekostnader (BU)  Marginal = DI – RU – LO - BU

101 2. Osäkra krediter Vi har identifierat de skuldsatta hushåll som inte förmår att täcka sina löpande kostnader Andel hushåll under marginal Vi tar reda på hur stora skulder de har Total skuld i hushåll under marginal Andel av den totala skuldsättningen  Osäkra krediter

102 3. Potentiella kreditförluster Alla osäkra krediter leder inte till kreditförluster Det finns säkerheter i form av tillgångar Vi tar reda på hur stor del av de osäkra krediterna som inte täcks av förmögenhetsvärden Osäkra krediter där nettoförmögenheten är negativ Andel av den totala skuldsättningen  Potentiella kreditförluster

103 4. Kreditrisktäckning enligt scenariot om försämrad kreditvärdighet i de baltiska länderna, andra halvåret 2008 Procent Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

104 5. Kreditrisktäckning enligt scenariot om konjunkturvändning, andra halvåret 2008 Procent Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken


Ladda ner ppt "Finansiella marknader. Amerikanska penningmarknaden Procent Diagram 1:1 Källa: Reuters EcoWin."

Liknande presentationer


Google-annonser