Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Elevhälsans arbetsformer – teman med variationer Jonas Höög Centrum för skolledarutveckling.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Elevhälsans arbetsformer – teman med variationer Jonas Höög Centrum för skolledarutveckling."— Presentationens avskrift:

1 Elevhälsans arbetsformer – teman med variationer Jonas Höög Centrum för skolledarutveckling

2 Det viktigaste vi har! Alla är överens – Varför får vi inte till det ? (SKL mars 2009)

3 DatumSidfot3 Jag kopplar ihop lärande, hälsa och skolmiljö och understryker att samma faktorer som är väsentliga för elevers lärande och växande också är avgörande för deras hälsa och allmänna välbefinnande. Det går inte att särskilja undervisning från annan verksamhet i en skola eller från skolans klimat och miljö. All verksamhet och alla aktiviteter i skolan utgör tillsammans den miljö i vilken elevernas lärande och utveckling ska ske.

4 2 miljoner barn (SKL mars 2009)

5 Datum Sidfot5

6 Elevhälsans arbetsformer- teman med variationer Struktur Kultur Politik Individ DatumSidfot6

7 Struktur Elevhälsans organisation - lokalt eller centralt organiserad Skall resurserna för elevhälsoarbetet samlas centralt eller användas ute i skolorna Professionalitet och likvärdighet (och kostnader) Närhet och sammanhang DatumSidfot7

8 Struktur Från Central till Lokal Konsekvenser för EH-personalen Gymnasiepersonal EH: Elevhälsochef fanns förr, nu har vi lite olika chefer, beroende på professioner, vi kuratorer har psykologen, ni har för- och grundskolechefen, sköterskorna har skolläkaren. Så det är nedmonterat nu, och till hösten förmodligen kommer vi alla ligga under rektorer. Ytterligare en nedmontering. Elevhälsopersonalen upplever att de mister sitt “arbetslag” DatumSidfot8

9 Struktur Från lokal till central Konsekvenser för lärarna Lärare 7-9 : Frågorna lyfts oftast ovanför, alltså om det är vi som lärare som ger signaler om att det kanske behövs en utredning här, det blir sedan som att vi lämnar ifrån oss det... om det då hamnar hos Elevhälsocentrum, då är det ju ytterst sällan som vi ser utredningsresultat och sådär... Lärarna upplever att de mister kontakt med eleven, alieneras från elevens lärprocess DatumSidfot9

10 Struktur Vad kan man beställa? Det finns en svårighet i relationen mellan skolan och central elevhälsa som har att göra med tolkning av uppdrag och vad den centrala EH kan hjälpa till med. En rektor vid en stor 7-9 skola säger: Central elevhälsa, numera har vi bra relation till dem.. tidigare var jag bekymrad, dom har fostrat oss ganska kraftfullt och hårt… där har jag personligen sprattlat mot mycket… dom ställde bra men besvärliga frågor En dialog om varandras arbetsformer måste utvecklas. Hur ser styrdokumenten ut? DatumSidfot10

11 Struktur SUG I alla kommuner finns särskilda undervisningsgrupper. Ett exempel från en grundskola i en större kommun visar mångfalden: ”Sen har skolan mindre undervisningsgrupper för BIBASS som är kopplade till elevstödorganisationen där det finns 4 såna grupper, med aspergerproblematik, ADHD, långsam inlärning - integrerad med särskolan, och elever som har socioemotionella problem… så ser skolan ut.” DatumSidfot11

12 Vilka är Problemen? ADD ADHD Affektiva sjukdomar Antisocial personlighetsstörning Asperger Autism Begåvningshandikapp Beroendeproblematik Borderline DAMP Ej specificerad GAD Kriminalitet Mental retardation Missbruk Neuropsykiatri Personlighetsstörningar Psykiatri Psykoser PTSD Relationsproblem Schizofreni Sexuellt utåtagerande Självskadebeteende Spelmissbruk Tourettes Trotssyndrom Tvångssyndrom (OCD) Uppförandestörning (Conduct Disorder) Uppmärksamhetsstörning Utvecklingsstörning Ångestsyndrom Ätstörningar Datum Sidfot12

13 Struktur SUG på tre nivåer I skolan,varierande tidsbegränsning Med diagnos – särskild klass ”skola i skolan” En lärare i en aspergerklass säger: jag vet inte riktigt, jag tycker att det är svårt med utredningar…det blir lite en modegrej, det har blivit vanligare och känns inte alltid så välgrundat, det är fler som får den diagnosen där vi inte kan se problematiken så tydligt. Utanför skolan - i annan skola DatumSidfot13

14 Struktur Vilka mål har elevhälsan? Skolan är mål- och resultatstyrd. En verksamhet som elevhälsoarbetet bör därför också ges tydliga mål Här blir svaren osäkra, otydliga, obefintliga DatumSidfot14

15 Struktur Vilka mål har elevhälsan? En 7-9 lärare svarar: Har aldrig sett nåt skrivet. Jamen den här tanken att hjälpa alla, vi gör så gott vi kan, vi lyckas med en del, misslyckas med andra. Rektor i F-6 skola : Mål…jag kan inte säga att jag har sett några speciella mål för elevhälsan. Som jag tänker att det omfattas av samma direktiv och riktlinjer som övrig personal. Men vi har ingen vision och mål speciellt för elevhälsan Rektor i F-9 : Vilka mål? Ja, sådär insatt är jag inte eftersom de har en egen chef. Hos oss…alla i behov av särskilt stöd ska få det och ha god hälsa. DatumSidfot15

16 Struktur Hur vet man om Elevhälsan når sina mål? En rektor säger : Alltså, egentligen vet man ju inte så mycket eftersom man inte är chef över det En grupp rektorer i en mindre kommun reflekterar : Vi gör ingen speciell utvärdering av elevhälsan, däremot har vi en stor gymnasie-utvärdering vartannat år, som handlar mycket om trivsel Kvalitetsarbetet får karaktären av verksamhetsberättelser antalet möten, antalet elever som haft hälsosamtal osv. Viktiga uppgifter att registrera men de redovisar medel inte mål DatumSidfot16

17 BRUK - Normer och värden samt personlig utveckling DatumSidfot17 Grundläggande demokratiska värderingar Självkänsla och självförtroende Kommunikation, samarbete och konfliktlösning Respekt för människors olikheter Jämställdhet Initiativ och ansvarstagande Kritisk granskning och problemlösningsförmåga Skapande förmåga

18 Prata en stund Har ni en bra organisation för elevhälsan och tydliga mål för hur elevhälsoarbetet skall bidra till lärandet DatumSidfot18

19 Olika nivåer ; GY rektor det finns en skolkultur i den här kommunen att skola = grundskola och sen tar det slut Mellan olika professioner ; Lärare 7-9:vårt uppdrag är ju ändå att de ska lyckas i skolan. Så det blir lite dubbelt. De pratar utifrån måendet och vi ska sätta betyg. JH: Kan man säga att ni är länk mellan pedagogerna å ena sidan och sköterskor och socionomer, läkare, psykologer å den andra. Och där går ni mellan två kulturer? EH specialpedagoger: Absolut. Precis så är det. Inom skolan ; Rektor 7-9: en del vill ha hårda tag och bestraffningar och en del tycker att man ska göra tvärtom och jobba med belöningar DatumSidfot19 Kultur Skillnader mellan grupper

20 Skolsköterska: Vi styrs av både skollagen och hälso- sjukvårdslagen, socialstyrelsens riktlinjer… handlar mycket om dokumentation, sekretess, och finns vissa saker som vi måste göra, vaccinationer och fastställda hälsokontroller... sen ska man jobba förebyggande, vad som nu menas med det… Gymnasierektor: … hos oss tror jag dom har väldigt mycket akut, men att dom skulle vilja ha mer förebyggande… DatumSidfot20 Kultur Förebyggande - Brandkårsutryckning

21 Socialtjänst MHV BVC Elevhälsa Öppenförskola SiS HVB Skola VuxenpsykiatriPolis Ungdomsmott Primärvård BUP SKL mars 2009

22 Skillnader i krav på sekretess, hur man kommer in i ärendeprocessen, utbildningsbakgrund, kompetens, maktanspråk, förhållningssätt I en kommun pågår en debatt om utredningsansvar : Rektor 7-9: Den här eleven behöver en djupare utredning, om koncentrationssvårigheter, ADHD eller liknande, då har det varit svårt… diskussionen har varit vad landsting ska göra och vad kommunens egna psykologer ska göra i utredningsfasen för att man ska komma i nästa steg. DatumSidfot22 Politik Många aktörer med olika uppdrag

23 Lärare 7-9: Var ett fantastiskt möte, så ibland funkar det jättebra… men tidigare har vi inte haft så många såna kontakter, känns lite personberoende… sen kan det säkert vara någon struktur också, men jag får en känsla av att det kan vara personberoende Rektor 6-9: Tror det är mer personbundet, … tänker framför allt på en person som ofta lyfter fram kunskapsuppdraget, och är ganska bestämd i det… har tidigare funnits en tendens hos många att det handlar mer om måendet hos eleverna DatumSidfot23 Individ P ersonberoende

24 DatumSidfot24 Avsaknaden av generella riktlinjer för verksamheten gör att personalen i hög grad gör egna arbets- planeringar och därmed också egna prioriteringar. Då trycket är starkt på akuta insatser såväl från skolledningens sida som lärarnas och elevernas, blir elevvårdarnas arbete i hög grad situationsstyrt

25 Specialpedagog i Central elevhälsa: när vi kommer in i ett ärende, då kan det komma sådana frågor som inte vi kan svara på riktigt. Vi har inte den kompetensen helt enkelt, det är en svårighet att inte ha en psykolog som är närvarande hos oss jämt. Och då är det inte utredning ni behöver, eller? Nä, nä, För att undvika utredning. Och förstå den här andra nivån. Sätta in det här elevärendet i ett psykologiskt perspektiv, inte bara utifrån diagnoser utan utifrån förståelse för varför reagerar barnet så här Lärare: att man hade arbetet närmare i skolmiljön. Jag menar, bara en sådan sak som att ha en skolpsykolog eller någon där man fick prata om den här eleven och vilken hjälp kan de få och hur kan vi göra för att hjälpa dem? DatumSidfot25 Individ Rollutformning – psykolog Utredning eller handledning

26 DatumSidfot26 MÅL Elevernas Lärande- kunskaps och sociala mål Närvaro - fysisk och psykisk Trygghet – avsaknad av hot och kränkningar Välbefinnan de trivsel Lärmiljö Lär processer Lärmiljö Lär processer Struktur Elevhälsans utformning Struktur Elevhälsans utformning Kultur Värderingar som styr Elevhälsan Kultur Värderingar som styr Elevhälsan Politik Intresse grupperingar resurs fördelning Politik Intresse grupperingar resurs fördelning Individ Kunskap kompetens Behov motivation Individ Kunskap kompetens Behov motivation Social miljö Positiva sociala relationer lugn stämning respekt empati Fysisk miljö Skolans utformning och standard Psykosocial miljö Balans mellan Krav kontroll stöd KASAM Pedagogisk miljö Didaktiska former som stöder ett lärande för alla

27 Sammanfattning Balansen mellan lokalt och centralt Mål och utvärdering Inkludering eller en grupp för varje diagnos? Kan man förändra kulturer? Intressenternas intressen Personberoende och likvärdighet EH personalens rollutformning Elevhälsan än en gång – NU ÄR DET VÄL DAGS?! DatumSidfot27

28 DatumSidfot28 Tack för er uppmärksamhet


Ladda ner ppt "Elevhälsans arbetsformer – teman med variationer Jonas Höög Centrum för skolledarutveckling."

Liknande presentationer


Google-annonser