Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Www.regionvarmland.se Studie av näringslivets tillväxt och konkurrenskraft i Värmland - enligt Simplermetoden Publicerad 2011-12-21.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Www.regionvarmland.se Studie av näringslivets tillväxt och konkurrenskraft i Värmland - enligt Simplermetoden Publicerad 2011-12-21."— Presentationens avskrift:

1 Studie av näringslivets tillväxt och konkurrenskraft i Värmland - enligt Simplermetoden Publicerad

2 Studiens bakgrund och syfte

3 Studiens bakgrund och syftet Under hösten 2011 upphandlade Region Värmland konsultföretaget Grufman och Reje Management i syfte att genomföra en studie av det värmländska näringslivets tillväxt och konkurrenskraft. Studiens syfte var att: –Öka kunskapsbilden om nuläget i det värmländska näringslivet –Att skapa en gemensam samsyn om utvecklingen av regionens näringsliv –Studera finanskrisen samt –Ge ett underlag för eventuella fördjupningsstudier Studien studerar det värmländska näringslivet under åren: 2001, 2004 och

4 Exempel på frågeställningar som studien avser att svara på Hur kan man mäta konkurrenskraft för Värmlands näringsliv? Hur ligger Värmlands näringsliv till i förhållande till hela riket och till närliggande regioner? Hur stort är förädlingsvärdet i olika delar i regionen? Vilka branscher är konkurrenskraftiga och vilka är det inte? Hur har dessa branscher utvecklats under ett antal år? Hur utvecklas olika storlekar av företag och hur är deras konkurrenskraft? Hur utvecklas nya företag och respektive äldre och etablerade företag inom Värmland? 4

5 Studiens metod och innehåll

6 Studiens metod Studien har tagits fram enligt den så kallade Simplermetoden. Simpler- metoden bygger på att ekonomiskdata samlas in om företaget. Datan anger huruvida verksamheten är personalintensiv eller kapitalintensiv samt hur effektiv den är. Studien baseras på en databasen där samtliga AB med säte i regionen återfinns. Informationen i databasen baseras på företagens årsredovisningar. Efter dialog med näringslivschefen i respektive kommun har 53 bolag med säte utanför Värmland men med verksamhet i Värmland har adderats till databasen. Den andelen som adderats till databasen avseende de företag som lagts till baseras på antalet anställda i Värmland jämfört med totalt antal anställda i bolaget. Utöver AB har två ekonomiska föreningar lagts till i databasen. 6

7 Databasens innehåll Resultat och balansräkning inkl. antal anställda och etableringsår Antal företag i databasen för respektive undersökningsår: ÅrFöretagAnställda har ej alla företag inkommit med bokslut ännu. Antal som redovisas blir lägre, dock ger positionen i diagrammet normalt en bra indikation för året. 7

8 Studiens datainnehåll Det värmländska näringslivet i jämförelse med hela Sveriges näringsliv 2007 samt delvis Stockholm, Västernorrland och Dalarna Det värmländska näringslivet per kommun Det värmländska näringslivet för tio valda SNI aggregat Storlek på företag avseende anställda; 0-4, 5-9, 10-50, , och >500 anställda Ålder på företag; åldersindelat 0-3, 4-10, och >20 år Om inte annat anges studera samtliga variabler för åren 2001, 2004,

9 Om Simplerdiagrammet

10 Om Simpler™ diagrammet Konkurrenskraft: Hur effektivt skapas förädlingsvärdet? Inköp Omsättning Förädlings- värde Avskrivningar Personal- kostnad Kapital- kostnad Insatsvaror Försäljning Personal Kapital Förädlingsvärde Förädlings- kostnad Genomsnittlig konkurrenskraft i 1-1 linjen för Svenskt näringsliv 0,2 0 0,6 0,4 1,0 0,8 0,200,60,41,00,8 Personalkostnad Förädlingsvärde Kapitalkostnad Förädlingsvärde Hög effektivitet Låg effektivitet Förlust 10

11 11 Om Simpler™ diagrammet forts. 11 0,20,40,60,81,0 0,2 0,4 0,6 0,8 1,0 0 Hög effektivitet ”Bättre än snittet” Låg effektivitet ”Sämre än snittet” Ovan 1,0 linjen är rörelseresultatet negativt då hela förädlingsvärdet äts upp av löner. Ovan 1,0 linjen är rörelseresultatet negativt då hela förädlingsvärdet äts upp av löner. Innanför linjen kan man betala sina kostnader samt ge en överavkastning. Innanför linjen kan man betala sina kostnader samt ge en överavkastning. Personalkostnad Förädlingsvärde Kapitalkostnad Förädlingsvärde © Grufman Reje 2011

12 12 Om Simpler™ diagrammet forts. 12 0,20,40,60,81,0 0,2 0,4 0,6 0,8 1,0 0 Personalkostnad Förädlingsvärde Kapitalkostnad Förädlingsvärde På ”jämnviktslinjen” är förädlingskostnaden lika med förädlingsvärdet. Man kan betala lönerna och kan ge en genomsnittlig avkastning på kapitalet På ”jämnviktslinjen” är förädlingskostnaden lika med förädlingsvärdet. Man kan betala lönerna och kan ge en genomsnittlig avkastning på kapitalet Kapitalet har åsatts ett kalkylerat marknadsmässigt pris så att ett genomsnitt av samtliga ca svenska bolag hamnar på ”linjen”.

13 13 Simpler™ diagrammet 13 0,20,40,60,81,0 0,2 0,4 0,6 0,8 1,0 0 Hög effektivitet ”Bättre än snittet” Låg effektivitet ”Sämre än snittet” Företag som ligger på parallella linjer med 1-1 linjen har samma ekonomiska effektivitet Företag som ligger på parallella linjer med 1-1 linjen har samma ekonomiska effektivitet Personalkostnad Förädlingsvärde Kapitalkostnad Förädlingsvärde

14 Värmlands län Storlek på företag

15 15

16 16

17 Observationer – storlek på företag Stort antal företag med 0-9 anställda liksom för övriga Sverige Klart högre andel anställda i företag med anställda jämfört med Sverige och jämförda län Lägre andel anställda i företag med mer än 500 anställda jämfört med Sverige men lika med jämförda län 17

18 Värmlands län Regionens näringsliv 2007

19 19

20 20

21 21

22 Observationer – regionens näringsliv , det värmländska näringslivet överavkastar så även hela riket. Överavkastning sker på grund av högkonjunkturen. Dock konstateras att Dalarna och Västernorrland har något högre avkastning än Värmland

23 Värmlands län Regionens näringsliv, alla företag i snitt

24 Alla företag i Värmland snitt

25 Värmlands län Regionens näringsliv, utveckling över tid 2001, 2004,

26

27 27

28 28

29 29

30 30

31 31

32 32

33 Observationer – regionens näringsliv, utveckling över tid 2001, 2004, Regionen rör sig stadigt mot ökad konkurrenskraft under perioden 2001 till och 2009 påverkas regionen av lågkonjunkturen och näringslivet får en försämrad position 2010 visar dock på stora indikationer på återhämtning då näringslivet har en god position innanför linjen, det vill säga att näringslivet överavkastar igen 33

34 Värmlands län Regionens näringsliv i jämförelse med Västernorrland

35 35 Värmland Västernorrland

36 36 Värmland Västernorrland

37 37 Värmland Västernorrland

38 38 Värmland Västernorrland

39 39 Värmland Västernorrland

40 40 Värmland Västernorrland

41 Värmlands län Näringsliv per kommun

42 42

43 43

44 44

45 45 Volvo CE dominerande Hårt drabbat av konjunkturen

46 46 Indikation på god position 2010.

47 47 Överavkastning alla år förutom starka företag Barilla och OLW med god effektivitet Ingen påverkan av konjunkturen 2009.

48 48 Inget dominerande företag Hårt drabbat av konjunkturen Indikation på dåligt 2010.

49 49 Billerud dominerande ca 80% mätt i FV.

50 50 Övriga näringslivet genomsnittlig effektivitet

51 51 Uddeholms AB dominerande anställda. Saknas 2010 Fortum Generation har stor positiv påverkan.

52 52 Uddeholms AB dominerande anställda. Saknas 2010 Drabbat av konjunkturen 2009 Fortum Generation starkt överavkastande.

53 53 Stora Enso Skoghall dominerande, 1000 anst. FV ca , Positiv utveckling under hela perioden Förbättring 2010.

54 54 Positiv utveckling Något drabbat av konjunkturen bästa året.

55 55 God position.

56 56 Medelgod effektivitet förutom 2009.

57 57 Böhler Uddeholm dominerande. Bokslut saknas 2010 Genomsnittlig effektivitet Indikation på förbättring 2010 dock något osäker.

58 58 Hårt drabbat av konjunkturen Indikation på förbättring 2010 dock något osäker, flera företag saknas.

59 59 Underavkastning till stor del Rottneros AB och Rottneros Bruk AB Liten förändring 2010 dock något osäker.

60 60 Medelavkastande Indikation på liten förbättring 2010 dock något osäker.

61 61 Stabilt, medelavkastande.

62 62 Negativ trend Indikation på återhämtning 2010.

63 Värmlands län Branschutveckling

64 Branscher Valda branscher att studera –Stål & Verkstad –Papper & Massaindustri –Livsmedel –Hälsa & Omsorg –Trä & Snickeri –IT & Telekom –Företagstjänster –Besöksnäringen –Creative/Copyright Industries –Detaljhandel Varje område består av ett antal aggregerade SNI-koder. 64

65 65

66 66

67 67

68 68

69 69

70 Stål & Verkstad 70

71 71

72 72 Stark påverkan av lågkonjunkturen God förbättring 2010.

73 Detaljhandel 73

74 74 Bra trend mot ökad effektivitet.

75 Papper & Massa 75

76 76 Positiv trend Hög effektivitet 2010 och högst FV av de studerade åren.

77 Företagstjänster 77

78 78 Medeleffektivt Någon förbättring 2010.

79 IT & Telekom 79

80 © Grufman Reje SMG Glava AB påverkar negativt Hur ser det ut utan detta bolag.

81 Utan SMG Glava AB positiv trend

82 Livsmedel 82

83 83 Överavkastning alla år förutom 2001 Domineras av Barilla, OLW och Löfbergs Lila.

84 Hälsa & Omsorg 84 Dessutom ingår Selma Spa i Hälsa & Omsorg

85 85 Något överavkastande alla år Stark tillväxt.

86 Besöksnäring 86

87 87 Något underavkastande Tillväxt avstannat 2008.

88 Trä & Snickeri 88

89 89 Stora Enso Timber och Moeleven mycket bra 2007 Återhämtning 2010 till stor del beroende av Moeleven företagen.

90 Creative/Copyright industries 90

91 91 Något underavkastande alla år förutom 2007.

92 Tillväxt 2001 till

93 Värmlands län Kluster

94 94

95 © Grufman Reje

96 Värmlands län Storleksklasser, antal anställda

97 97

98 98

99 99 Stabilt strax under medel- effektivitet hela perioden.

100 100 Bra trend Indikation något osäker för 2010.

101 101 Kring linjen utom 2010 då effektiviteten ökas kraftigt.

102 102

103 dåligt speciellt för Rolls-Royce God återhämtning 2010.

104 104 Stark påverkan av lågkonjunkturen 2009 God återhämtning 2010.

105 Värmlands län Konkurrenskraft baserat på etableringsår

106 106 Nya företag startar i en ovanligt effektiv position Outsourcing eller nya företag Äldre företag är mer kapitalintensiva.

107 Sammanfattande slutsatser Det värmländska näringslivet påverkades starkt av finanskrisen 2008 och kan dock konstateras att det värmländska näringslivet överavkastar igen. Återhämtning en är tydlig. Fler kommuners näringsliv i Värmland uppvisar starkt beroende av ett eller flera företag.

108 Kontaktuppgifter Anders Olsson, strateg innovativa miljöer


Ladda ner ppt "Www.regionvarmland.se Studie av näringslivets tillväxt och konkurrenskraft i Värmland - enligt Simplermetoden Publicerad 2011-12-21."

Liknande presentationer


Google-annonser