GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 Vattenprovtagning med teleskophämtare.

En presentation över ämnet: "GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 Vattenprovtagning med teleskophämtare."— Presentationens avskrift:

1 GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 Vattenprovtagning med teleskophämtare

2 Ordinarie vattenkemi 17 stationer i vattendrag 7 stationer i sjöar Kiselalger 7 lokaler i vattendrag Växtplankton Möckeln och Lonnen Bottenfauna 7 lokaler i vattendrag 13 lokaler i 6 sjöar Undersökningarna 2009

3 Innehåll Avrinningsområdet Väderförhållanden Vattenföring, ämnes- transport och arealförlust Surhetstillstånd Organiskt material Näringstillstånd Metaller Syretillstånd Kiselalger Växtplankton Bottenfauna

4 Avrinningsområde och punktkällor Timsälven Svartälven Letälven-Gullspångsälven

5 Markanvändning i avrinningsområdet

6 Väderåret 2009 Årsmedeltemperatur 6,0 °C jämfört med 5,4 °C (normalvärdet 1961-90)

7 Väderåret 2009 Årsnederbörd 686 mm jämfört med 685 mm (normalvärdet 1961-90)

8 Vattenföring 2009

9

10

11

12 Ämnestransport Svartälven respektive Timsälven 1989-2009

13 Arealspecifik kväveförlust 2009 Låg förlust motsvarar normalläckage från icke kvävemättad skogsmark Måttligt hög förlust motsvarar normalläckage från påverkad skogsmark och ogödslad vall

14 Arealspecifik fosforförlust 2009 Mycket låg förlust motsvarar läckage från opåverkad skogsmark Måttligt hög förlust motsvarar läckage från hyggen och vallodling Låg förlust motsvarar läckage från vanlig skogsmark

15 Vattenprovtagning med Ruttnerhämtare

16 Surhetstillstånd 2007- 2009 (medel av min) Huvudsakligen god eller svag buffertkapacitet Mycket svag buffertkapacitet i Svartälven vid Sågen (2625) Vid 2009 års bottenfaunaunder- sökning var surhetsstatusen nära neutral vid samtliga sju lokaler i rinnande vatten

17 Surhetstillstånd 1974-2009 Gullspångsälven (1005) Ökande buffertförmåga p.g.a. kalkningsinsatser

18 Huvudsakligen låga eller måttligt höga halter av organiskt material Organiskt material 2007-2009 (medel) Mycket hög halt i Hovaån vid Nötebron (1101) Hög halt i Daglösens norra del

19 Organiskt material 1989-2009 Timsälven (3001) Ökande halter av organiskt material kan främst kopplas till ökande flöde

20 Syrefattigt tillstånd i Daglösens norra del och Östersjön Syretillstånd 2007- 2009 (medel av min) Syrefritt eller nästan syrefritt tillstånd i Öjevettern Svagt syretillstånd i Bredreven, Lersjön, Ullvettern och Lonnen

21 Syretillstånd 2009 Öjevettern

22 Metaller 2009 Mest mycket låga eller låga halter Måttligt höga blyhalter nedströms i april, augusti, oktober och december Tydlig avvikelse från jämförvärdet för bly (4 ggr), liten för zink och molybden (2 ggr), i övrigt liten eller ingen avvikelse Bottenfaunan i Lesjöälven har bedömts vara påverkad av föro- rening, troligen bly från Lesjöfors industriområde

23 Metaller 2009 Mest mycket låga eller låga halter Måttligt hög zinkhalt i januari Periodvis måttligt höga halter av bly och koppar även i Hovaån och Kilstabäcken Liten avvikelse från jämförvärdet för molybden (2 ggr), i övrigt liten eller ingen avvikelse Hög kopparhalt i Kilstabäcken i februari

24 Generellt hög eller god näringsstatus Näringsstatus (fosfor) 2007-2009 Måttlig näringsstatus i Timsälven vid utloppet i Möckeln Dålig näringsstatus i Hovaån p.g.a. påverkan från främst jordbruk

25 Näringstillstånd (fosfor) 1974-2009 Gullspångsälven (1005) Flera orsaker till minskande fosforhalter: reningsverk, nedläggning av jordbruk, avfolkning av glesbygd, bättre standard på enskilda avlopp och fosforfattiga tvättmedel

26 Generellt måttligt höga kvävehalter Näringstillstånd (kväve) 2007-2009 Låg halt i Östersjön Mycket hög halt i Hovaån Hög halt av ammoniumkväve och samtidigt förhöjda värden för alk. och kond. påvisade genomslag från Filipstads reningsverk i norra Daglösen i mars

27 Näringstillstånd (kväve) 1974-2009 Gullspångsälven (1005) Minskande kvävehalter främst p.g.a. utsläppsbegränsningar vid Björkborns industriområde

28 Alger 2009 (klorofyll) Klorofyllhalten (augusti) bedömdes som måttligt hög i Bredreven och centrala Daglösen Övriga sjöar hade låg klorofyllhalt

29 Kiselalger var en dominerande grupp i Möckeln i augusti 2009. Bilden visar oligotrofiindikatorn Aulocoseira cf. Alpigena (foto: Medins Biologi AB)

30 Växtplankton 2009 Både Möckeln och Lonnen bedömdes ha god näringsstatus Den potentiellt besvärsbildande Gonyostomum semen dominerade i båda sjöarna, men år 2009 var biomassan liten Lonnen bedöms som mindre lämplig som dricksvattentäkt eftersom Gonyostomum med sina slemtrådar kan sätta igen filter. Den kan även inverka negativt på badvattenkvaliteten genom att orsaka klåda hos känsliga personer Andra typer av besvärsbildande alger, t.ex. potentiellt giftbildande blågrönalger (cyanobakterier) förekom bara i liten mängd

31 Kiselalgen Eolimnia minima (foto: Amelie Jarlman)

32 Kiselalger 2009 Undersökningen av kiselalger påvisade hög status vid flertalet lokaler. Älgälven nedströms fiskodling vid Sävenfors hade god status. Kroppaälven nedströms fiskodling vid Gammalkroppa hade måttlig status. I Lungälven, Kroppaälven och Älgälven var IPS-index sämre på ned- ströms- jämfört med uppströmslokalen. Indexet visar påverkan av närings- ämnen och lätt nedbrytbar organisk förorening. Surhetsindexet ACID påvisade måttligt sura förhållanden i Älgälven upp- ströms Sävenfors och Lungälven vid fiskodling.

33 Nattsländelarv av släktet Lype (foto: Medins Biologi AB)

34 Bottenfauna 2009 Näringsstatusen expertbedömdes som måttlig på lokalerna i Hovaån och Svartälven nedströms Hällefors. Näringsstatusen expertbedömdes som god på lokalerna i Lesjöälven nedströms Lesjöfors samt Storforsälven upp- och nedströms Storfors. Näringsstatusen expertbedömdes som hög på lokalerna i Svartälven uppströms Hällefors och Gullspångsälven. I Svartälven nedströms Hällefors förekom olja i vattnet och bottensubstra- tet, vilket bl.a. kan vara orsaken till de mundelsskador på fjädermyggslarver som noterades 2006 och 2007. I Lesjöälven nedströms Lesjöfors bidrog sannolikt förhöjda blyhalter till den låga individtätheten av bottenfaunaorganismer. Vid expertbedömningen var näringsstatusen måttlig i Öjevettern medan den var god eller hög vid övriga lokaler. I Öjevetterns och Daglösens norra del var det syrefattigt i bottenvattnet.

35