Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

GULLSPÅNGSÄLVEN 2010 Lesjöns utlopp (station 2541)

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "GULLSPÅNGSÄLVEN 2010 Lesjöns utlopp (station 2541)"— Presentationens avskrift:

1 GULLSPÅNGSÄLVEN 2010 Lesjöns utlopp (station 2541)

2 Ordinarie vattenkemi 17 stationer i vattendrag 10 stationer i sjöar Bottenfauna 5 lokaler i vattendrag Undersökningarna 2010

3 Innehåll  Avrinningsområdet  Väderförhållanden  Vattenföring, ämnes- transport och arealförlust  Surhetstillstånd  Organiskt material  Näringstillstånd  Metaller  Syretillstånd  Bottenfauna

4 Avrinningsområde och punktkällor • Timsälven • Svartälven • Letälven-Gullspångsälven

5 Markanvändning i avrinningsområdet

6 Väderåret 2010 • Årsmedeltemperatur 4,0 °C jämfört med 5,4 °C (normalvärdet )

7 Väderåret 2010 • Årsnederbörd 611 mm jämfört med 685 mm (normalvärdet )

8 Vattenföring 2010

9

10

11

12 Ämnestransporter Timsälven och Svartälven

13

14 Arealspecifik kväveförlust 2010 • Låg förlust motsvarar normalläckage från icke kvävemättad skogsmark • Måttligt hög förlust motsvarar normalläckage från påverkad skogsmark och ogödslad vall • Hög förlust motsvarar läckage från åker i slättbygd

15 Arealspecifik fosforförlust 2010 • Mycket låg förlust motsvarar läckage från opåverkad skogsmark • Måttligt hög förlust motsvarar läckage från hyggen och vallodling • Låg förlust motsvarar läckage från vanlig skogsmark • Mycket hög förlust motsvarar läckage från erosionsbenägen åkermark

16 Vattenprovtagning med Ruttnerhämtare

17 Surhetstillstånd •Huvudsakligen god eller svag buffertkapacitet •Mycket svag buffertkapacitet i Svartälven vid Sågen (2625) •Vid 2010 års bottenfaunaunder- sökning var surhetsstatusen nära neutral vid samtliga fem lokaler i rinnande vatten •Surstötar förekom i Svartälven vid Sågen (april-maj, okt-nov) och Lesjöns utlopp (apr)

18 Surhetstillstånd Gullspångsälven (1005) • Ökande buffertförmåga p.g.a. kalkningsinsatser

19 •Huvudsakligen måttligt höga halter av organiskt material Organiskt material •Mycket hög halt i Hovaån vid Nötebron (1101) •Hög halt i Daglösens norra del (3415) och Svartälven vid Sågen (2625)

20 Organiskt material Timsälven (3001) • Halterna av organiskt material har ökat något mer än flödet.

21 •Syrefattigt tillstånd i Öjevettern Syretillstånd •Svagt syretillstånd i Bredreven, Lersjön, Daglösens norra del och Östersjön

22 Syretillstånd 2010 Öjevettern

23 Metaller

24 Metaller 2010 • Mest mycket låga eller låga halter • Måttligt höga medelhalter av bly i Lesjöälven nedströms Lesjöfors • Liten avvikelse från jämförvärdet för bly (4 ggr), molybden (3 ggr), och zink (2 ggr), i övrigt ingen avvikelse (Lesjöälven) • Bottenfaunan i Lesjöälven har bedömts vara påverkad av föro- rening, troligen bly från Lesjöfors industriområde

25 Metaller 2009 • Mest mycket låga eller låga halter • Tillfälligt måttligt höga halter av bly och zink i Letälven vid Möckelns utlopp, mycket hög zinkhalt i dec • Periodvis måttligt höga halter av bly även i Hovaån • Liten avvikelse från jämförvärdet för molybden (2 ggr), i övrigt ingen (Letälven) • Måttligt höga medelhalter av bly och koppar i Kilstabäcken, hög blyhalt i augusti

26 •Generellt hög eller god näringsstatus Näringsstatus (fosfor) •Måttlig näringsstatus i Lonnen samt Timsälven vid utloppet i Möckeln •Dålig näringsstatus i Hovaån p.g.a. påverkan från främst jordbruk

27 Näringstillstånd (fosfor) Gullspångsälven (1005) • Flera orsaker till minskande fosforhalter: reningsverk, nedläggning av jordbruk, avfolkning av glesbygd, bättre standard på enskilda avlopp och fosforfattiga tvättmedel

28 •Generellt måttligt höga kvävehalter Näringstillstånd (kväve) •Mycket hög halt i Hovaån •Hög halt av ammoniumkväve och samtidigt förhöjda värden för alk. och kond. påvisade genomslag från Filipstads reningsverk i norra Daglösen i mars

29 Näringstillstånd (kväve) Gullspångsälven (1005) • Minskande kvävehalter främst p.g.a. utsläppsbegränsningar vid Björkborns industriområde

30 Alger 2010 (klorofyll) • Klorofyllhalten (augusti) bedömdes som hög i Ullvettern • Övriga sjöar hade låg klorofyllhalt • Klorofyllhalten var måttligt hög i centrala Daglösen och Öjevettern • I Lersjön, centrala Daglösen, Öjevettern, Ullvettern och Bredreven uppnåddes inte god status avseende klorofyll

31 Nattsländelarv av släktet Lype (foto: Medins Biologi AB)

32 Bottenfauna 2010 • Näringsstatusen expertbedömdes som måttlig på lokalen i Hovaån. Förändringar som färre bäcksländor och fler märlkräftor indikerar ökad eutrofieringspåverkan. • Näringsstatusen expertbedömdes som god på lokalerna i Lesjöälven nedströms Lesjöfors samt Svartälven nedströms Hällefors. • Näringsstatusen expertbedömdes som hög på lokalen i Gullspångsälven vid Åråsforsarna. • I Svartälven nedströms Hällefors påvisade mundelsskador på fjädermyggs- larver förekomst av miljögifter i sedimentet. • I Lesjöälven nedströms Lesjöfors bidrog sannolikt förhöjda blyhalter till den låga individtätheten av bottenfaunaorganismer. • Näringsstatusen expertbedömdes som otillfredsställande på lokalen i Storforsälven nedströms Storfors. Mundelsskador på fjädermyggs- larver har förekommit tidigare år.

33


Ladda ner ppt "GULLSPÅNGSÄLVEN 2010 Lesjöns utlopp (station 2541)"

Liknande presentationer


Google-annonser