Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Redogörelse för den interna kontrollen och koncernövervakningen i finska kommuner 29. Nordiska Kommunala Chefsrevisorkonferensen 15.8.2010 Reykjavik, Island.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Redogörelse för den interna kontrollen och koncernövervakningen i finska kommuner 29. Nordiska Kommunala Chefsrevisorkonferensen 15.8.2010 Reykjavik, Island."— Presentationens avskrift:

1 Redogörelse för den interna kontrollen och koncernövervakningen i finska kommuner 29. Nordiska Kommunala Chefsrevisorkonferensen Reykjavik, Island Martin Slotte, CIA, OFR, Oy Audiator Ab

2 2 Innehåll Bakgrund Redogörelse för hur kommunens interna kontroll har ordnats Redogörelse för hur kommunkoncernens interna kontroll har ordnats 2

3 3 Bakgrund

4 4 Bestämmelser om intern kontroll i kommunallagen 23 § Kommunstyrelsen –Kommunstyrelsen ansvarar för kommunens förvaltning och ekonomi. 24 § Kommundirektör –Kommunens förvaltning, ekonomi och övriga verksamhet leds av en kommundirektör eller borgmästare som är underställd kommunstyrelsen. 73 § Revisorernas uppgifter –Revisorerna skall granska om kommunens och koncernens interna kontroll har ordnats på behörigt sätt.

5 5 Bestämmelser om intern kontroll i kommunallagen 87 c § Direktionen för ett kommunalt affärsverk –Direktionen ansvarar för att affärsverkets förvaltning och verksamhet samt den interna kontrollen ordnas på behörigt sätt. 87 d § Direktören för ett kommunalt affärsverk –Direktören lyder under direktionen och leder och utvecklar affärsverkets verksamhet, sörjer för affärsverkets förvaltning samt ordnandet av ekonomin och den interna kontrollen.

6 6 God revisionssed inom offentlig förvaltning Ett revisionssamfund borde särskilt försäkra sig om att revisionskunden är medveten om sina skyldigheter i anslutning till skapandet, upprätthållandet och övervakningen av ett system för intern kontroll (OFR- föreningen 2006, 3.2) Särskilt i fråga om fall med oegentligheter bör en revisor granska huruvida den interna kontrollen innehåller sådana brister som har underlättat uppkomsten av oegentligheter. (OFR-föreningen 2006, 3.5)

7 7 Allmän anvisning om upprättande av bokslut och verksamhetsberättelse Bokföringsnämndens kommunsektion: Allmän anvisning om upprättande av bokslut och verksamhetsberättelse för kommuner och samkommuner. Anvisningen tillämpas vid upprättandet av kommunens bokslut från och med räkenskapsperioden Syftet med anvisningen är att ge vägledning i hur ett bokslut ska upprättas så att det ger en riktig och tillräcklig bild av kommunens eller samkommunens verksamhet och ekonomi. Syftet är också att förbättra jämförbarheten mellan kommunernas verksamhetsberättelser genom att förenhetliga verksamhetsberättelsernas struktur och innehåll samt framställningen av nyckeltal och andra uppgifter. Verksamhetsberättelsen är en del av bokslutet och både bokslutet och verksamhetsberättelsen är medel för att säkerställa att den som läser bokslutet får en riktig och tillräcklig bild av kommunens eller samkommunens resultat och ekonomiska ställning.

8 8 Allmän anvisning om upprättande av bokslut och verksamhetsberättelse Enligt anvisningen skall man i verksamhetsberättelsen ta in kommunledningens redogörelse för den interna kontrollens ställning i kommunen och de väsentligaste utvecklingsbehoven. Koncernledningen ska ge motsvarande redogörelse för koncernens del.

9 9 Redogörelse för hur kommunens interna kontroll har ordnats

10 10 Redogörelse för hur kommunens interna kontroll har ordnats Kommunstyrelsen ska i verksamhetsberättelsen redogöra för hur den interna kontrollen och den riskhantering som ingår i denna har ordnats i kommunen, huruvida man observerat brister i kontrollen under den avslutade räkenskapsperioden och på vilket sätt man har för avsikt att utveckla den interna kontrollen under gällande ekonomiplaneringsperiod.

11 11 Redogörelse för hur kommunens interna kontroll har ordnats Den interna kontrollen har i uppgift att –säkerställa att kommunens verksamhet är ekonomisk och resultatrik, –de uppgifter som ligger till grund för besluten är tillräckliga och tillförlitliga –man följer bestämmelserna i lag, myndighetsföreskrifter och de olika organens beslut (lagenlighet) –tillgångar och resurser tryggas Den interna kontrollen förverkligas som en del av kommunens lednings-, planerings- och styrningspraxis.

12 12 Redogörelse för hur kommunens interna kontroll har ordnats Kommunstyrelsen ansvarar för ordnandet av den interna kontrollen. De organ och tjänsteinnehavare, som beviljats behörighet att disponera över kommunens tillgångar och som fungerar som myndigheter ansvarar för genomförandet av den interna kontrollen. Redovisningsskyldiga är enligt kommunallagen ledamöterna i organen samt de ledande tjänsteinnehavarna inom organets uppgiftsområde. En redovisningsskyldig ledande tjänsteinnehavare har särskilt ansvar för utformandet av den interna kontrollens uppbyggnad och för den interna kontrollens kontinuitet inom sitt uppgiftsområde.

13 13 Redogörelse för hur kommunens interna kontroll har ordnats Fördelning av ansvaret för beredningen av redogörelsen (Oiva Myllyntaus, Finlands Kommunförbund ) –Kommunstyrelsen ansvarar för den interna kontrollen och redogörelsen –Nämnderna och direktionerna samt ledningen för sektorerna under dem bereder för egen del uppgifterna till kommunstyrelsen –Alternativa sätt att presentera redogörelsen Nämndernas redogörelser presenteras som sådana och kommunstyrelsen ger en redogörelse om sina egna uppgifter och ett sammandrag för hela kommunen. Kommunstyrelsen samlar ihop och bearbetar nämndernas redogörelser till en helhet. Revisorn ger i revisionsberättelsen ett utlåtande om den interna kontrollen

14 14 Redogörelse för hur kommunens interna kontroll har ordnats Enligt kommunsektionens anvisning ska man i redogörelsen genomgå de olika områdena som är föremål för den interna kontrollen. Om man upptäckt brister eller fel i kommunens interna kontroll, ska det redogöras för dessa och ges förslag till hur de ska korrigeras.

15 15 Redogörelse för hur kommunens interna kontroll har ordnats Nedan ges exempel på de faktorer som det är skäl att ta ställning till i redogörelsen: Iakttagande av bestämmelser, föreskrifter och beslut –Lagenlighet: lagar och beslut samt god förvaltningssed –Kommunalbesvär, ersättningsanspråk, åtal eller annan rättspåföljd Uppnående av målen, tillsyn över användningen av tillgångar, kompetent och tillförlitlig bedömning av lönsamheten –Verksamhetsberättelsen och budgetutfallet

16 16 Redogörelse för hur kommunens interna kontroll har ordnats Uppnående av målen, tillsyn över användningen av tillgångar, kompetent och tillförlitlig bedömning av lönsamheten (forts.) –Väsentligt fel i måluppställningen eller budgeteringen av anslag –Resultatansvar har inte iakttagits –Behörigheten att disponera tillgångarna upprepade gånger har överskridits → redogörelse samt förslag till korrigering Ordnande av riskhantering –Med riskhantering avses systematiska metoder, med vilka man identifierar och bedömer de risker som är förknippade med verksamheten samt fastställer handlingssätt för att hantera, övervaka och regelbundet rapportera om risker.

17 17 Redogörelse för hur kommunens interna kontroll har ordnats Ordnande av riskhantering (forts.) –Egentliga verksamheten, investeringar, finansiering och eventuella skador –Riskerna kan inverka på kommunens ställning, ekonomi, serviceförmåga, tillgång till arbetskraft och den allmänna konkurrensen om invånare och företag –Hur riskhantering är ordnad ska i redogörelsen bedömas t.ex. enligt följande grunder: Har man gjort en uppdaterad riskkartläggning i kommunen och är den tillräckligt omfattande? Har ansvaret för riskhanteringen och uppföljningen av den delegerats på ett entydigt sätt och finns det tillräcklig kompetens för detta? Har man lyckats förutse förverkligade risker i rätt tid och till rätt belopp?

18 18 Redogörelse för hur kommunens interna kontroll har ordnats Tillsyn av anskaffning, överlåtelse och skötsel av tillgångar –Förluster eller värdeminskningar vid anskaffning eller överlåtelse –Minskat bruksvärde –Skadeståndsskyldighet eller annat rättsligt ansvar för kommunen Felaktigt förfarande vid anskaffning Återbäring av mervärdesskatt Återkrav av statsandel Avtalsverksamhet –Den interna tillsynen i anslutning till avtal och dess följder –Uppföljningen av hur avtalsvillkoren iakttas – Preskriberingstider

19 19 Redogörelse för hur kommunens interna kontroll har ordnats Avtalsverksamhet –Delegering av ansvaret för uppföljning av avtalen Redogörelse för hur den interna revisionen är ordnad –Den interna revisionen biträder kommunledningen att uppfylla dess tillsynsskyldighet. Den interna revisionen har i uppgift att med systematiska metoder bedöma den interna tillsynens funktion och effektivitet samt att stöda kommunens ledande tjänsteinnehavare och organ vid genomförandet av riskhanteringen.

20 20 Styrelsens redogörelse Totalt 88 redogörelser analyserades De analyserade redogörelserna var fördelade enligt följande: –39 st kommuner med invånarantalet – (små) –32 st kommuner med invånarantalet – (medelstora) –10 st kommuner med invånarantalet – (stora) –7 st kommuner med över invånare

21 21 Styrelsens redogörelse Delområden som utvärderades –Beskrivning av ordnandet av intern kontroll –Ordnandet av intern kontroll på basis av ett systematiskt tillvägagångssätt –Hur utvärderingen av den interna kontrollen hade gjorts Vem som gjorde utvärderade Vad utvärderingen inriktade sig på Utvärderingskriterier –Riskkartläggningarnas aktualitet och täckning –Organiseringen av riskhanteringen och dess funktion –Intern revision och dess organisering –Helhetsbedömning om nivån på den interna kontrollen och riskhanteringen

22 22 Styrelsens redogörelse Beskrivning av ordnandet av intern kontroll Små: 27 / 39 kommuner beskriver på allmänt plan hur den interna kontrollen har ordnats. Beskrivningarna var på så allmän nivå att man inte på basis av den kunde dra några slutsatser om hur utvecklad den interna kontrollen är. Medelstora: 26 / 32 kommuner hade på ett relativt allmänt plan beskrivit den interna kontrollen, informationsvärdet var därför litet Stora: 6 / 10 hade på allmänt plan beskrivit den interna kontrollen Över invånare: 4 / 7 hade beskrivit hur den interna kontrollen ordnats i kommunen Beskrivningarna innehöll syftet med intern kontroll, målsättningar och ansvar. Inom respektive grupp fanns ganska bra beskrivningar

23 23 Styrelsens redogörelse Ordnandet av intern kontroll på basis av ett systematiskt tillvägagångssätt Små: 7 / 39 beskrivningarna innehåller element från allmänt kända referensramar för intern kontroll men dessa kan trots det inte anses basera sig på ett systematiskt tillvägagångssätt angående intern kontroll Medelstora: 4 / 32 kommuner hänvisade till en referensram för intern kontroll (COSO, COCO) eller så innehöll beskrivningarna tydliga element från dessa Stora: 2 / 10 kommunens redogörelse baserade sig helt på en referensram för intern kontroll (COSO), dessutom observerades i några andra redogörelser element från referensramar för intern kontroll Över invånare: av 2 / 7 kommuners redogörelse och beskrivningen av den interna kontrollen framgick att de delvis baserade sig på någon referensram för intern kontroll

24 24 Styrelsens redogörelse Hur utvärderingen av den interna kontrollen hade gjorts Små: 5 / 39 kommuner hade beskrivit hur utvärderingen av den interna kontrollen hade gjorts Medelstora: 12 / 32 kommuner hade beskrivit utvärderingen på varierande sätt Stora: 4 / 10 kommuner hade gjort något form av beskrivning Över invånare: 6 / 7 kommuner hade åtminstone delvis beskrivit hur man utvärderat den interna kontrollen –Utvärderingarna baserade sig på intervjuer, frågeformulär osv. Utvärderingskriterierna presenterade i huvudsak inte –Utvärderingen presenterades med hjälp av den utvärderingsblankett man använt och med hjälp av handledd självutvärdering och i en redogörelse hänvisade man till de utvärderingar som den interna revisionen enligt COSO-ERM referensramen –Utvärderingarna hade gjorts av bl.a. Avdelningschefer, sektorchefer, stadsdirektör, ledningsgrupp, IT-förvaltningsgrupp, cheferna för affärsverken, dotterbolagen, riskhanteringsarbetsgrupp, interna revisionen

25 25 Styrelsens redogörelse Vad utvärderingarna behandlade Utvärderingarna behandlade bl.a. följande delområden: –God förvaltningssed och ledning, kontrollmiljö –Uppställande av mål och uppnående av målen / planerings- och uppföljningssystem, resultat –ekonomiförvaltning, redovisning –dataförvaltning, datasekretess –Riskhanteringssystemet, kontrollfunktioner –Olika strategiska, operativa (verksamhets-) och ekonomiska risker –Information och kommunikation –Uppföljning

26 26 Styrelsens redogörelse Vad utvärderingarna behandlade –I en stor del av kommunernas redogörelser behandlade utvärderingarna närmast de delområden som nämns bokföringsnämndens kommunsektions anvisning: Iakttagande av bestämmelser, föreskrifter och beslut; Uppnåendet av målen, tillsyn över användningen av tillgångar, kompetent och tillförlitlig bedömning av lönsamheten; Ordnande av riskhantering; Tillsyn av anskaffning, överlåtelse och skötsel av tillgångar Avtalsverksamhet Intern revision

27 27 Styrelsens redogörelse Riskkartläggningarnas uppdatering och omfattning Små: 4 / 39 kommuner ansåg att riskkartläggningen var uppdaterad. Mindre kartläggningar hade gjorts under de senaste åren och de gällde bl.a. Skaderisker, egendom, säkerhet, arbetsskydd osv. Delvis hade man i redogörelserna bara beskrivit enstaka risker utan att presentera om riskkartläggningarnas uppdatering (när de senast gjorts) och kartläggningarnas omfattning. Medelstora: 11 / 32 kommuner ansåg att deras riskkartläggningar var uppdaterade. Det förekom ett flertal hänvisningar till gjorda kartläggningar men kartläggningarnas omfattning, tidpunkt och vem som gjort dem framgick inte. Olika risker hade beskrivits i ett flertal redogörelser. Flera kommuner konstaterade att det finns behov av att inleda utveckla riskhanteringen under år 2009.

28 28 Styrelsens redogörelse Riskkartläggningarnas uppdatering och omfattning Stora: 6 / 10 kommunernas riskkartläggningar var uppdaterade och omfattande. Då det gäller systematiken och genomskinligheten i redogörelserna kunde man notera tydliga skillnader. Över invånare: 5 / 7 på basis kommunernas redogörelse är riskkartläggningarna uppdaterade och omfattande. I vissa hade riskerna beskrivits i detalj medan man inte hade beskrivit hur kartläggningarna gjorts. Det fanns också skillnader beträffande hur kartläggningarna gjorts.

29 29 Styrelsens redogörelse Organisering av riskhanteringen och dess funktion Små kommuner: I en del redogörelser hade man inte nämnt något om ordnandet av riskhantering. I vissa redogörelser gällde beskrivningarna enstaka helheter (egendom, it-risker, anskaffningar, försäkringar, finansieringsrisker) Medelstora: I en del redogörelser hade man inte nämnt något om ordnandet av riskhantering. Oftast var beskrivningarna på en allmän nivå. Av några redogörelser framgick riskhanteringssystemet tydligt (funktioner, ansvar, gjorda utvärderingar och uppföljning) Stora: 8 / 10 kommuner hade beskrivit ordnandet av riskhanteringen. Däremot fanns ett ställningstagande hur riskhanteringen fungerar i bara två redogörelser. Över invånare: 5 / 7 kommuners redogörelse hade man beskrivit ordnandet av riskhantering. Beskrivningarna var på ganska allmän nivå, vilket innebär att man inte beskrivit organiseringen och hur den fungerar på ett sådant sätt att läsaren kunde ta ställning hur utvecklat systemet är.

30 30 Styrelsens redogörelse Hur utvecklad riskhanteringen är I små och medelstora kommuner är en omfattande kartläggning av risker ännu sällsynt. Det oaktat finns det positiva undantag. I större städer är riskhanteringssystemet och –processen ofta mera systematiska. Principer för riskhantering eller riskhanteringspolitik har inte uppgjorts med undantag för några större städer. De kartläggningar som genomförts har speciellt i de mindre kommunerna närmast berört egendom och olika skaderisker. I en del redogörelser har man beskrivit olika risker men inte gett uppgifter om hur omfattande och systematiska kartläggningarna varit. Förutom riskkartläggningarna har man i huvudsak inte rapporterat om hanteringen av risker och hur man övervakar riskhanteringen. Främst de stora kommunerna och de större städerna (> invånare) framför hur man följer upp riskhanteringen. I huvudsak framgår det inte hur man rapporterar och behandlar risker i kommunstyrelsen, nämnder och direktioner.

31 31 Styrelsens redogörelse Ordnande av intern revision Små: 1 / 39 kommun hade intern revision som köptjänst Medelstora: 5 / 32 kommuner hade ordnat intern revision Stora: 7 / 10 kommuner hade intern revision Över invånare: 6 / 7 kommuner hade redogjort för den interna revisionen Utvecklingsmöjligheter är bl.a. beskrivning av den interna revisionen, uppgifter, centrala slutsatser och rapportering.

32 32 Styrelsens redogörelse Ställningstagande angående den interna kontrollen Små: 16 / 39 Medelstora: 13 / 32 Stora: 4 / 10 Över invånare: 2 / 7 Motiverade och logiska ställningstaganden presenterades i olika kategorier. Å andra sidan konstaterades, att –man inte lagt märke till olagligheter i verksamheten, –kommunen inte blivit skadeståndsskyldig osv. … alltså är kommunens interna kontroll ordnad på ett ändamålsenligt sätt!

33 33 Redogörelse för hur kommunkoncernens interna kontroll har ordnats

34 34 Redogörelse för hur kommunkoncernens interna kontroll är ordnad Till kommunens koncernledning hör kommunstyrelsen, kommundirektören och andra i en instruktion fastställda myndigheter. Koncernledningen ansvarar för styrningen av kommunkoncernen och för ordnandet av koncernens interna kontroll. (Kommunallagen 25 a §) Kommunstyrelsen ska i verksamhetsberättelsen redogöra för hur kommunkoncernens interna kontroll har ordnats i kommunkoncernen, huruvida man observerat brister i tillsynen under den avslutade räkenskapsperioden och på vilket sätt man har för avsikt att utveckla koncernens interna kontroll för nämnda områden under gällande ekonomiplaneringsperiod.

35 35 Redogörelse för hur kommunkoncernens interna kontroll är ordnad Kommunkoncernens interna kontroll har i uppgift att säkerställa att –kommunkoncernens verksamhet är ekonomisk och resultatrik –att de uppgifter som ligger till grund för besluten är tillräckliga och tillförlitliga –man följer bestämmelserna i lag, myndighetsföreskrifter och beslut fattade av olika organ –tillgångar och resurser tryggas I redogörelsen genomgås de olika områdena som är föremål för koncerntillsynen. Om man upptäckt brister eller fel i koncerntillsynen, ska de tas med i redogörelsen och ges förslag till hur de ska korrigeras.

36 36 Redogörelse för hur kommunkoncernens interna kontroll är ordnad Behörighets- och ansvarsfördelning i koncernstyrningen –Koncerndirektiv, instruktioner eller andra föreskrifter –Anvisningar till dottersamfunden –Informationsutbytet Meddelande av anvisningar för kommunens representanter i ett dottersamfund –Förfarandet vid meddelande av anvisningar –Bedömning av om anvisningarna varit tillräckliga –Hur man följt de riktlinjer för ägarpolitiken som fullmäktige fastställt Bedömning av måluppställningen för koncernen och uppnåendet av målen –Hur koncernens mål har uppnåtts redogörs i verksamhetsberättelsen –I redogörelsen ges en bedömning av om måluppställningen varit ändamålsenlig och tillräcklig. –Om de mål som uppställts för ett dottersamfund i väsentliga delar inte har uppnåtts, ska det bedömas om koncernledningens styrning, tillsyn och rapportering varit tillräcklig i det aktuella ärendet.

37 37 Redogörelse för hur kommunkoncernens interna kontroll är ordnad Uppföljning, analysering och rapportering av dottersamfundets resultat och ekonomiska ställning –Bedömning av hur uppföljningen, analyseringen och rapporteringen av dottersamfundens resultat och ekonomiska ställning fungerar –Standardiserade nyckeltal; lönsamheten, likviditeten, soliditeten och den relativa skuldsättningsgraden –Bedömning av de ekonomiska riskerna i kommunkoncernen. –Dottersamfundens rapportering om investeringsbehoven och hur man bereder sig för dem

38 38 Redogörelse för hur kommunkoncernens interna kontroll är ordnad Användningen av centraliserade koncernfunktioner –Utredning av användningen av centraliserade koncernfunktioner och huruvida koncerndirektivet följs på behörigt sätt –Det är motiverat att besluta om ordnandet av centraliserade verksamheter inom koncernen i koncerndirektivet –Dottersamfundets ledning är emellertid skyldig att i första hand verka enligt de lagar som gäller samfundet och enligt det egna samfundets intressen Användningen av koncerntjänster och kostnadsmotsvarigheten vid prissättningen inom koncernen –Utredning av användningen koncerntjänster och bedömning av huruvida koncerndirektivet har följs på ändamålsenligt sätt

39 39 Redogörelse för hur kommunkoncernens interna kontroll är ordnad Koncerntjänster (forts.) –Kostnadsmotsvarigheten vid prissättningen inom koncernen –Om prissättningen har orsakat tvister inom kommunkoncernen Riskhanteringssystemens funktion i dottersamfunden –Kommunen kan i koncerndirektivet ge anvisningar för dottersamfundens riskhantering. –Koncernledningen kan handleda och koordinera dottersamfunden när det gäller att göra en riskkartläggning och i andra ärenden som ansluter sig till riskhanteringen. –Genensamma handlingsprinciper inom koncernen beträffande försäkrandet av risker och självriskandelar

40 40 Redogörelse för hur kommunkoncernens interna kontroll är ordnad Riskhantering i dottersamfunden (forts.) –Hur riskhanteringen i kommunkoncernen är ordnad ska i redogörelsen bedömas t.ex. enligt följande grunder: Har man gjort en uppdaterad riskkartläggning i dottersamfundet och är den tillräckligt omfattande? Har ansvaret för riskhanteringen och uppföljningen av den delegerats på ett entydigt sätt när det gäller koncernledningen och finns det tillräcklig kompetens för detta? Har man inom kommunkoncernen lyckats förutse förverkligade risker i rätt tid och till rätt belopp?

41 41 Utvärdering av koncernredogörelser Områden som utvärderades var –Beskrivning av hur koncernövervakningen är ordnad –Brister som uppdagats under räkenskapsperioden –Utveckling av koncernövervakningen under den pågående ekonomiplaneringsperioden –Behörighets- och ansvarsfördelning i koncernstyrningen –Anvisningar för kommunens representanter i dottersamfunden –Måluppställning för koncernen och uppnåendet av målen –Uppföljning, analysering och rapportering av dottersamfundens resultat och ekonomiska ställning 41

42 42 Utvärdering av koncernredogörelser Områden som utvärderades var (forts.) –Användning av centraliserade koncernfunktioner –Användning av koncerntjänster och kostnadsmotsvarighet vid prissättningen inom koncernen –Riskhanteringssystemens funktion i dottersamfunden Har man gjort en uppdaterad riskkartläggning i dottersamfundet och är den tillräckligt omfattande? Har ansvaret för riskhanteringen och uppföljningen av den delegerats på ett entydigt sätt när det gäller koncernledningen och finns det tillräcklig kompetens för detta? Har man inom kommunkoncernen lyckats förutse förverkligade risker i rätt tid och till rätt belopp? 10 koncernredogörelser analyserades 42

43 43 Utvärdering av koncernredogörelser Behörighets- och ansvarsfördelning i koncernstyrningen I de flesta fall omnämndes behörighets- och ansvarsfördelningen Koncerndirektivets innehåll beskrevs Anvisningar för kommunens representanter i dottersamfund Nämndes i allmänhet inte (1 undantag) Oftast hänvisades till koncerndirektivet 43

44 44 Utvärdering av koncernredogörelser Bedömning av måluppställningen för koncernen och uppnåendet av målen Nämndes i hälften av de analyserade redogörelserna För det mesta var det inte en bedömning av måluppställningen utan snarast en beskrivning av den –Man borde ta ställning till om måluppställningen varit ändamålsenlig och tillräcklig Uppföljning, analysering och rapportering av dottersamfundens resultat och ekonomiska ställning Som ovan 44

45 45 Utvärdering av koncernredogörelser Användning av centraliserade koncernfunktioner Hade redogjorts för i bara ett fåtal fall (20 %) Användning av koncerntjänster och kostnadsmotsvarighet vid prissättning inom en koncern Hade inte redogjorts för i en enda redogörelse Riskhanteringssystemens funktion i dottersamfunden Saken hade behandlats i ganska få redogörelser (33,3 %) Hur uppdaterad riskkartläggningen är nämndes inte En stad berättade att redogörelsen grundade sig på en självutvärdering som gjorts av de mest betydande samfunden inom stadens koncern 45

46 46 Utvärdering av koncernredogörelser I allmänhet (9/10) angavs inte vad redogörelsen baserade sig på Bara i ett fåtal fall hade man bedömt måluppställningen och uppnåendet av målen Ofta saknades en uppskattning/bedömning av riskhanteringssystemens funktion i dottersamfunden I flera fall berättade man hur man tänkt utveckla koncernövervakningen under den pågående ekonomiplaneringsperiod Små kommuner hade oftast låtit bli att göra en redogörelse om koncernövervakningen trots att de uppgjort ett koncernbokslut 46

47 47 Kommuner med under invånare Oftast hade man inte gjort någon koncernredogörelse överhuvudtaget ”Någon skild centralt styrd koncernövervakning har inte ordnats.” ”Ordnande av koncernövervakning” –Knapphändig, utvecklingsplaner nämndes inte 47

48 48 Kommuner med – invånare I de flesta fall hade man gjort en koncernredogörelse Ofta motsvarade innehållet inte kommunsektionens allmänna anvisning eller så var innehållit bristfälligt Rapporteringen om dottersamfundens riskhanteringssystem saknades I ett fall var redogörelsen omfattande. Rubriceringen var enligt den allmänna anvisningen och redogörelsen redogjorde man för hur man i praktiken gjort och vilka brister man observerat 48

49 49 Kommuner med över invånare Redogörelsen hade gjorts Omfattningen varierade I en redogjorde man för vad redogörelsen baserade sig på 49

50 50 Kontaktuppgifter Oy Audiator Ab Martin Slotte Andra linjen Helsingfors Finland


Ladda ner ppt "Redogörelse för den interna kontrollen och koncernövervakningen i finska kommuner 29. Nordiska Kommunala Chefsrevisorkonferensen 15.8.2010 Reykjavik, Island."

Liknande presentationer


Google-annonser