Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Vad händer med elcertifikatsystemet ? Energipuls – ÅF 2005-01-26 Mathias Normand Energimyndigheten.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Vad händer med elcertifikatsystemet ? Energipuls – ÅF 2005-01-26 Mathias Normand Energimyndigheten."— Presentationens avskrift:

1 Vad händer med elcertifikatsystemet ? Energipuls – ÅF Mathias Normand Energimyndigheten

2 Utvecklingen av elcertifikatsystemet SOU 2001:77 Elcerifikat- utredningen Prop. 2002/03:40 Elcertifikat för att främja förnybara energikällor 1 maj 2003 Elcertifikat- systemet startar 1 maj 2004 Etapp 1 översynen 1 nov 2004 Etapp 2 översynen 1 jan 2005 Utredning om svensk-norsk elcertifikat- marknad 1 mars 2004 Deklarationer 1 april 2004 Torv certifikat- berättigat 1 jan 2006 Gemensam Svensk -norsk marknad?

3 Tidsplan svensk-norsk marknad 1/1 05 DS Stem-rapp. 1/1 06 Start gemensam marknad? Sep 05 Riksdags- beslut Jun 05 Prop.EU- anmälan Mar 05 Remiss Beslut Stortinget

4 1.Torvens roll i elcertifikatsystemet 2.Kvotpliktavgiftens utformning 3.Modell för elintensiva industrins undantag från kvotplikt Stem-rapporter under Allmän översikt av elcertifikatsystemet 5.De framtida kvotnivåerna 6.Effekter för vindkraften 7.Villkor för konsumenten 8.Statistik Översyn etapp 1 – Översyn etapp 2 – Kortsiktiga konsekvenser Långsiktiga strukturella effekter Kriterier för att bestämma ambitionsnivå Krav för att få fungerande marknad Utvidgad marknad

5 Översyn etapp 2

6 Permanenta elcertifikatsystemet och fastställ långsiktiga kvoter Risk att produktionsmålet om 10 TWh ny förnybar elproduktion inte uppnås med dagens utformning av systemet. Energimyndigheten rekommenderar att elcertifikatsystemet permanentas som en bestående del i den svenska politiken för ett uthålligt samhälle. Energimyndigheten rekommenderar att ambitionsnivå och kvoter sätts så långt fram i tiden att det skapar rimliga investeringsvillkor för aktörerna i systemet.

7 Stödbehovet för ny produktion kvarstår i framtiden – men befintliga anläggningar har goda villkor Stödbehovet för nyinvesteringar i förnybar elproduktion kvarstår i framtiden Befintliga anläggningar har goda ekonomiska villkor Överväg en begränsning av tiden en anläggning kan erhålla elcertifikat och därmed även fasa ut befintliga anläggningar ur systemet.

8 Förutsättningar finns att öka ambitionsnivån Den högsta rimliga potentialen för ny förnybar elproduktion är ca 16 TWh till 2012 och ca 19 TWh till 2015 jämfört med 2002 års nivå. Förutsättningarna finns för att öka ambitionsnivån i elcertifikatsystemet till 15 TWh till 2012, givet att systemet permanentas och långsiktiga kvoter fastställs.

9 Kompletterande stöd till vindkraft är inte motiverade Utbyggnad av vindkraft nödvändig för att elcertifikatsystemets mål om 10 TWh ny förnybar elproduktion till 2010 ska uppnås. Elcertifikatsystemet med dagens utformning och livslängd räcker inte för att vindkraft ska byggas. Permanentas elcertifikatsystemet med en ökad ambitionsnivå och långsiktiga kvoter anser Energimyndigheten att ett kompletterande stöd speciellt riktat till vindkraft inte motiverat för att uppnå målen till 2010.

10 Konsumentens villkor bör stärkas Lägg kvotplikten för fysiska personer på elleverantörerna. Utformningen av kvotplikten för juridiska personer bör inte förändras. Elcertifikatpriset bör ingå i elpriset.

11 Konsumentens villkor bör stärkas Lägg kvotplikten för fysiska personer på elleverantörerna. Utformningen av kvotplikten för juridiska personer bör inte förändras. Elcertifikatpriset bör ingå i elpriset.

12 Utvidgad marknad

13 Utvidgad elcertifikatmarknad 1(3) Analysera vilka krav som måste uppfyllas av de inblandade länderna för att uppnå de styreffekter som önskas och för att säkerställa att den elproduktion som baseras på förnybara energikällor konkurrerar på samma villkor. Beakta en samordning av kvotperiodens längd samt vilka övriga funktioner i Sverige och Norge som måste eller bör vara samordnade för att få till stånd en välfungerande, långsiktigt stabil marknad.

14 Utvidgad elcertifikatmarknad 2(3) Analysera möjliga modeller för fastställande av kvotnivåer. Referensalternativet bör vara att kvotnivåerna i respektive land sätts utifrån tillkommande lands förutsättningar och ambitioner. Energimyndigheten bör särskilt beakta hur skillnader i valda kvotnivåer och definitionen av certifikatberättigad produktion kan påverka effektiviteten och måluppfyllelsen på en utvidgad elcertifikatmarknad. Analysera de långsiktiga strukturella effekterna bl.a. på prisbildning, konkurrens, marknadens stabilitet samt konsekvenser för investeringsbeslut gällande nya anläggningar. Identifiera och analysera kortsiktiga konsekvenser för den svenska marknaden och dess aktörer

15 Utvidgad elcertifikatmarknad 3(3) Analysera konsekvenserna av en utvidgad elcertifikatmarknad i ljuset av Sveriges åtaganden i EU-samarbetet och särskilt ur ett EG-rättsligt perspektiv Redovisa vilka författningsändringar som skulle krävas till följd av myndighetens analys.

16 Varför en utvidgning? Regeringen och riksdagen har uttryckt att när internationell handel med elcertifikat möjliggörs kommer fördelarna med elcertifikatsystemet till sin rätt. Energimyndigheten delar denna bedömning. Systemet blir mer kostnadseffektivitet – samma mål kan nås till en lägre kostnad. Marknadens funktionssätt förbättras - fler aktörer - större likviditet - mindre prissvängningar - bredare produktionsmix

17 Förändring av syftet med elcertifikatsystemet Samma mål och syften men i ett bredare geografiskt perspektiv Totalt på den gemensamma marknaden: - Mål/ambition om mängden förnybar el som ska produceras (i TWh) För det enskilda landet: - Målet/ambitionen uttrycks i hur mycket förnybar elproduktion det landet är villigt att finansiera Var investeringar ska ske kan det enskilda landet inte styra över Miljövärdet följer med elcertifikatet Försörjningstrygghet, arbetstillfällen etc måste ses ur ett geografiskt vidare perspektiv

18 Krav som ställs för att få en fungerande marknad Kvotpliktsbaserat systemet (förutsättning) Kvotplikt på elanvändarsidan Kvotperiod samt deklarations- och annuleringstidpunkt Systemets livslängd och långsiktig kvotsättning Reglerat utträde (åtminstone på bilateral marknad) Kvotpliktsavgiften Elcertifikatens giltighet, värde och livslängd Sammanlänkad registerfunktion Energimyndigheten anser att följande måste samordnas

19 Huvudprincip för vad som avses med elcertifikatberättigad produktion Hur länge anläggningar får ingå i systemet Elcertifikatens rättsliga status Övriga icke-konkurrensneutrala stödsystem Likartade stöd- och kontrollfunktioner Gemensamt (alternativt sammankopplat) elcertifikatregister Officiell information till marknadens aktörer Krav som ställs för att få en fungerande marknad Energimyndigheten anser att följande bör samordnas

20 Modeller för att fastställa kvotnivåer Kvoterna i de enskilda länderna bör sättas i relation till den mängd förnybara elproduktion (i TWh) det landet är villigt att finansiera, dvs i relation till landets ambitionsnivå. Fastställ ett intervall av ”rimliga ambitionsnivåer” för ett tillkommande land. Detta för att skapa en långsiktigt stabil prisbildning på den redan etablerade marknaden, vilket ger förutsättningar för långsiktiga investeringsbeslut. Det tillkommande landet fastställer själv den exakta ambitionsnivån inom ramen för ”de rimliga ambitionsnivåerna” Några allmängiltiga kriterier för att hitta en exakt ”rättvis” fördelning av kostnaderna har inte kunnat definieras.

21 Långsiktiga strukturella effekter (1/2) Den samlade ambitionsnivån är avgörande för de långsiktiga strukturella effekterna Bilden inte svart-vit. En mix av produktion kommer tillstånd i båda länderna oavsett ambitionsnivå. Vid låg samlad ambitionsnivå: - mer investeringar i Norge (vatten, vind) - Sverige importerar certifikat - lågt elcertifikatpris - Svenska konsumenter lägre priser, norska producenter mer investeringar Vid hög samlad ambititonsnivå - mer investeringar i Sverige (havsbaserad vind, bio) - Sverige exporterar certifikat - högre elecertifikatpris

22 Långsiktiga strukturella effekter (1/2) Oavsett ambitionsnivå skapar en gemensam marknad positiva långsiktiga effekter avseende marknadens stabilitet och konkurrens En gemensam svensk-norsk elcertifikatmarknad ger lägre kostnader än två separata marknader

23 Kortsiktiga konsekvenser Flera faktorer i planerna på en utvidgad marknad med Norge upplevs osäkra. Osäkerheten leder till en risk för de svenska aktörerna Risken för fallande priser den viktigaste på kort sikt Kan dämpa investeringsviljan När lagförslaget är lagt och förhållandena tydliggjorda minskar riskerna betydligt. Praktiska uppgifter måste lösas.

24 Författningsändringar som krävs Ändringar i lag (2003:113) om elcertifikat De väsentliga förändringarna gäller definitionen av elcertifikat, transfereringen av elcertifikat inom ett system eller mellan två separata system, åtkomst till lika information för marknadens aktörer, kvotsättning samt beräkning av kvotnivåer. Analysen indikerar att det kan komma att bli aktuellt med justeringar avseende elcertifikatberättigad produktion, anläggningars livslängd i systemet, förändring av kvotpliktskategorierna och kvotpliktsavgiftens beräkning. Övriga ändringar Ändringar av elcertifikatberättigad produktion kan påverka definitionerna på bränslen som omfattas av förordning om elcertifikat liksom även definitionen av anläggningar i lag om elcertifikat samt lag om ursprungsgarantier avseende förnybar el.

25 För vidare kontakt Mathias Normand Energimyndigheten

26 Extrabilder

27 Fördelning av produktion enligt scenario 2

28 Fördelning av intäkter från elcertifikatsystemet Ca 650 mkr Ca 180 mkr Ca 220 mkr Ca 255 mkr

29 Hur många verk krävs? (siffrorna är exempel på vad den nya produktionen kan komma att innebära i termer av nya anläggningar) Vindkraft till land Ca 5 stycken parker på land (i snitt ca 40 verk per park) Vindkraft till havs Ca 6 stycken parker till havs (i snitt ca 30 verk per park) Industriellt mottryck Ca 10 anläggningar investerar i bl.a. nya turbiner Kraftvärme i fjärrvärme­nätet Ca nya eller ombyggda anläggningar av olika storlekar Vattenkraft Reinvestering i ca 100 befintliga anläggningar samt uppförande av ca 15 nya småskaliga anläggningar. Vindkraft till land Ca 5-10 stycken parker på land (i snitt ca 40 verk per park) Vindkraft till havs Ca 10 stycken parker till havs (i snitt ca 60 verk per park) Industriellt mottryck Ca 15 anläggningar investerar i bl.a. nya turbiner och en del nya pannor. Kraftvärme i fjärrvärme­nätet Ca 30 nya eller ombygg­da anläggningar av olika storlekar Vattenkraft Reinvestering i ca 150 befintliga anläggningar samt uppförande av ett antal nya småskaliga anläggningar. Vindkraft till land Mer än 5-10 stycken parker på land (i snitt ca 40 verk per park). Vindkraft till havs Mer än 10 stycken parker till havs (i snitt ca 60 verk per park). Utökad utbygg­nad med fler verk per park. Industriellt mottryck Mer än att ca 15 anlägg­ ningar investerar i bl.a. nya turbiner och en del nya pannor. Ny teknik, bl.a. förgasning, krävs i nya anläggningar. Kraftvärme i fjärrvärmenätet Mer än ca 30 nya eller ombyggda anläggningar av olika storlekar. Ny teknik, bl.a. förgasning, krävs i nya anläggningar. Vattenkraft Reinvestering i ca 150 be­ fintliga anläggningar samt uppförande av ett antal nya småskaliga anläggningar. Möjligen någon ny större anläggning.


Ladda ner ppt "Vad händer med elcertifikatsystemet ? Energipuls – ÅF 2005-01-26 Mathias Normand Energimyndigheten."

Liknande presentationer


Google-annonser