Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Skolprestationer, utbildning och ogynnsam utveckling hos fosterbarn Luleå 26 maj 2010 Bo Vinnerljung, Forskare vid Socialstyrelsen Professor vid inst för.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Skolprestationer, utbildning och ogynnsam utveckling hos fosterbarn Luleå 26 maj 2010 Bo Vinnerljung, Forskare vid Socialstyrelsen Professor vid inst för."— Presentationens avskrift:

1 Skolprestationer, utbildning och ogynnsam utveckling hos fosterbarn Luleå 26 maj 2010 Bo Vinnerljung, Forskare vid Socialstyrelsen Professor vid inst för socialt arbete, Stockholms Universitet

2 Meny Kort om registerforskning Pågående registerprojekt: första vågen av resultat: –samband skola/framtida psykosociala problem Något om hälsa Vägar till genomförbara förbättringar

3 Nycklar i registerstudier Personnumret Möjliggör kopplingar mellan olika register (nationella databaser med data om hela befolkningen) Ersätts av ett löpnummer i dataset som används i forskning – samma löpnummer i alla register. SCB’s Flergenerationsregister – kan koppla barn med föräldrar, syskon, mor/farföräldrar m m

4 Hela befolkningen underlag, inga urvalsproblem Kan studera sällsynta utfall Kan studera små grupper Kan studera sällsynta utfall i små grupper

5 Vad är risk? Ökad/minskad sannolikhet –ett kvantitativt begrepp (hur mycket?) –ett relativt begrepp (jämfört med vad/vem?) Säger ingenting om “hur många” En relativ risk (RR) på 2 gånger fler är 100% fler RR >2 anses som “höga överrisker” 3% av alla tjejer blir mamma före 20-årsdagen 0,75% av alla killar blir pappa före 20-årsdagen Risken att bli förälder under tonåren är 4 gånger större för tjejer än för killar (RR=4)

6 Barn med en psykiskt sjuk förälder Andel barn och ungdomar med ogynnsam utveckling.

7 Risker för förekomst av social dygnsvård Jämförelse med ungdomar som vuxit upp i övriga familjer Justerad för barns och föräldr ålder, föräldr utb, boende, bostadsregion, sysselsättn, fam status, antal barn i fam, vård för psyk/missbruk

8 Pågående projekt Ohälsa och sociala problem hos unga vuxna som under barndomen var föremål för socialtjänstinterventioner - omfattning och påverkbara faktorer Bo Vinnerljung, Marie Berlin, Anders Hjern

9 Underlag Analyser av dataset med alla födda Samkörning av ca 10 nationella register. Uppföljning från 16 års ålder till –ca personer –varav bl a barn som vuxit upp i familjehem, i genomsnitt 12 år i vård före 18-årsdagen –1.100 svenskfödda adopterade barn –publicerat i Social Rapport 2010

10 Frågor, exempel Skolprestationer (betyg åk 9)? Kognitiv kapacitet (vid mönstring för pojkar)? Skolprestationer i relation till kognitiv kapacitet? Utbildningsnivå i relation till kognitiv kapacitet? Förekomst av ohälsa i unga vuxna år? Förekomst av sociala problem i unga vuxna år? Samband skolprestationer - ohälsa i ung vuxen ålder? Samband skolprestationer – sociala problem i ung vuxen ålder?

11 Första vågen av resultat betyg från åk 9 som prediktor för ogynnsam utveckling eller för olika psykosociala problem –för alla barn –för utsatta barn (t ex barn som växer upp i f-hem)

12 Betyg från åk 9 Låga/ofullständiga betyg = < (M-1SE), sämsta sjättedelen i riket Låg/Medel = -1SE – M (1/3) Medel/Hög = M +1SE (1/3) Höga betyg = > (M+ 1SE), bästa sjättedelen i riket Stort bortfall bland fosterbarn = underskattning av förekomst av dåliga skolresultat

13 Låga betyg har samband med mycket, t ex svag kognitiv förmåga andra individuella egenskaper beteendeproblem hälsoproblem svagt stöd från hemmiljön, svår uppväxt etc skolrelaterade faktorer svag “peer status” i klassen

14

15 Socioekonomisk grupp Familjetyp Utländsk bakgrund Ekonomiskt bistånd Bostadens upplåtelseform Uppväxtregion

16 Bra skolresultat, bra utbildning Vi visste att bra skola och utbildning var.. –den starkast skyddande faktorn för utsatta barns långsiktiga utveckling som vi känner till –“Escape from disadvantage...” (Doria Pilling, 1990) Men betyg från åk 9 är en stark prediktor för framtida utfall för alla barn

17 Förekomst av självmordsförsök efter åk 9 relaterat till betyg och social bakgrund

18 Narkotikamissbruk 20 år +

19 Allvarlig kriminalitet 20 år +

20

21 Figur X2. Linjär regression av medelbetyg i årkurs 9 för pojkar födda Analysen är justerad för kön, boende i glesbygd eller tätort och kognitiva testresultat vid mönstring.

22 Pessimistiska förväntningar... Helsingborg och Norrköping: fosterföräldrar, lärare och socialarbetare –underskattar fosterbarns begåvning –har pessimistiska förväntningar på skolresultat Samma i danska studier

23 Vilka faktorer ökar risken för låga betyg bland fosterbarn? Kön*** Födelseår -- Ålder vid placering -- Antal år i vård -- Mor psyk vård -- Mor missbruk -- Far psyk vård -- Far missbruk --

24 Barn som växer upp i fosterhem..... Har mycket dåliga skolprestationer Får sämre skolbetyg i åk 9 - jämfört med andra barn med samma kognitiva förutsättningar Blir lågutbildade – fler max grundskola, färre högskola –jämfört med andra barn med samma kognitiva förutsättningar –jämfört med andra barn med samma betyg Situationen är samma eller något bättre för socialt utsatta barn som växer upp hemma - men svenskfödda adopterade klarar sig avsevärt bättre Vi har sannolikt underskattat problemen

25

26

27 Samband “skolmisslyckande” – framtida psykosociala problem Hur mycket av överrisker kan statistiskt förklaras av ofullständiga/låga betyg (“skolmisslyckande”) ? D v s hur hög hade risken varit om det hade varit lika vanligt bland f-barn som bland andra barn?.

28

29

30

31

32

33

34 Vilka faktorer ökar risker för ogynnsamma utfall bland fosterbarn? Kön *** Födelseår(*) Ålder vid placering -- Antal år i vård -- Mor psyk vård -- Mor missbruk -- Far psyk vård -- Far missbruk -- Skolmisslyckande***

35

36

37 Summering 2 (justerat för f-år och kön) Barn som växer upp i fosterhem har höga överrisker för framtida..... självmord RR = 6.4 självmordsförsök RR = 6.2 allvarlig psykisk ohälsa RR = 5.0 narkotikamissbrukRR = 6.8 alkoholmissbrukRR = 4.9 allvarlig kriminalitetRR = 7.5 att bli tonårsförälderRR = 3.8 bidragsberoendeRR = 9.8 ”Skolmisslyckande” förklarar 35-55% av överriskerna

38 Överriskerna är liknande men lägre för socialt utsatta barn som växer upp hemma, i t ex familjer med återkommande ek bistånd (de 2% fattigaste barnfamiljerna) Svenskfödda adopterade klarar sig rejält bättre, - även efter justering för psyk sjukdom och missbruk hos de biologiska föräldrarna

39 RR Just för kön/ålder Barn som växer upp i familjehem6.4 Barn som växer upp i familjer med återkommande ek bistånd3.6 Barn med psykiskt sjuka föräldrar3.0 Barn med låga el ofullständiga betyg i åk Barn som får insatser av socialtjänsten före tonåren men som växer upp hemma 2.5 Svenskfödda adopterade2.6 Utlandsfödda adopterade1,9 Barn som växer upp i familjer med kortvarigt ek bistånd2.2 Barn från ensamförälderfamiljer2.0 Barn från familjer med mycket låg inkomst men utan ek biståndi.s. Självmord i tonåren och i ung vuxen ålder - summering av registerstudier från EpC

40 Hur många “klarar sig”? “Inga allvarliga problem” ej självmord/död efter åk 9 och ej sjm-försök efter åk 9 och ej psyk vård efter åk 9 och ej nark missbruk 20 år och ej alk missbruk 20 år och ej allvarlig krim 20 år och lever inte på socialbidrag vid 25 år

41 PojkarFlickor Normalgrupp92%95% Internationella adopterade81%88% Svenskfödda adopterade83%89% Fam fick återk soc bidrag*66%81% Kont fam/-person före tonår66%82% Långvarig f-hemsvård55%69% “Inga allvarliga problem” * Fattigaste 2% i Sverige

42 Hur många “klarar sig”? “Har klarat sig bra” “Inga allvarliga problem” och inte tonårsförälder och inget socialbidrag vid 25 års ålder och mer än grundskola vid 26 års ålder

43 “Har klarat sig bra” PojkarFlickor Normalgrupp79%80% Internationella adopterade70%75% Svenskfödda adopterade66%73% Fam fick återk soc bidrag*42%49% Kont fam/-person före tonår44%51% Långvarig f-hemsvård39%45% * Fattigaste 2% i Sverige

44 Pojkar %Flickor % ”Inga allvarl problem”Ej låga betygLåga betygEj låga betygLåga betyg Normalgrupp Utlandsfödda adopt Svenskfödda adopt Återk ek bistånd i fam KF/KP före tonåren Långvarigt fhemsplac ”Har klarat sig bra”Ej låga betygLåga betygEj låga betygLåga betyg Normalgrupp Utlandsfödda adopt Svenskfödda adopt Återk ek bistånd i fam KF/KP före tonåren Långvarigt fhemsplac

45 Vilka faktorer ökar chansen för gynnsamma utfall bland f-barn? Kön ** Födelseår -- Ålder vid placering -- Antal år i vård -- Mor psyk vård -- Mor missbruk -- Far psyk vård -- Far missbruk -- Ej skolmisslyckande***

46 Slutsatser Barn som misslyckas i skolan är en högriskgrupp för framtida psykosociala problem – oavsett socioekonomisk bakgrund Dåliga skolprestationer är en viktig förklaring till att barn som växer upp i f-hem har mycket höga risker för ogynnsam utveckling. Vilken roll spelar pessimistiska förväntningar? Skolmisslyckande verkar vara den starkaste riskmekanismen för fosterbarns utveckling efter skolåren Skolprestationer är en variabel riskfaktor, d v s den kan påverkas (i motsats till kön, erfarenheter från tidig barndom mm). Vill man förbättra f-barns dystra framtidsutsikter måste man hjälpa dem att klara sig bättre i skolan. Enligt lag sedan minst

47 Somatiska hälsoproblem Eget forskningsfält i USA. Finns få europeiska studier. Vid placering: 92% någon ”abnormality”, 35% kronisk sjukdom, 61% hudsjukdom, 25% synfel, 16% hörselfel, (n=1.407, Chernoff et al, 1994, USA) I vård en viss dag: 21% kronisk sjukdom, 15% från socialbidragsfamiljer (n=34.000, Bilaver et al, 1999, USA)

48 I vård en viss dag: 2/3 av 108 fosterbarn rapporterade olika slags hälsoproblem (Socialstyrelsen, 2000). – Problemen oftast okända för socialtjänsten – Majoriteten hade varit i vård 3 år eller mer Litet Helsingborgsförsök (n=25, 7-12 år): - 1/4 fick glasögon pga oupptäckta synfel Norsk registerstudie: höga tal för f d fosterbarn bland unga som får ekonomiskt stöd från Försäkringskassan pga ohälsa (Kristoffersen, 2005) Dansk stor studie (Egelund et al, 2008): – vid 7 år betydligt vanligare att fosterbarn hade diagnoser på långvarig sjukdom/funktionshinder jämfört med andra jämnåriga – samma vid 11 år (samma eller värre jämfört med ”barnavårdsklienter” som inte var i dygnsvård)

49 Pågående forskningsprojekt i Malmö Placerade barns hälsa Steg 1: journalstudie av medicinskt omhändertagande, hälsokontroller inkl tandhälsa En förfärande mängd BVC- och skolhälsovårdsjournaler är borta –viktig hälsoinformation kan inte överföras till f-hemmet, nya skolan etc Somatisk hälsa frånvarande i Soc’ journaler

50 Mycket tyder på...att det medicinska omhändertagandet är bristfälligt för placerade barn...att placerade barn är en högriskgrupp för somatisk ohälsa före, under och efter placeringen samt i vuxen ålder England: obligatorisk årlig hälsoundersökning för alla placerade barn USA: nästan alla placerade barn får en rejäl somatisk och psykiatrisk hälsoundersökning vid placering Sverige: ingenting utöver ordinära hälsokontroller i skola och BVC

51

52 Lönar det sig att försöka höja kvaliteten? (Kessler, Pecora m fl, 2008) Två grupper av jämförbara barn: Casey Family Program (n=111) “Vanlig f-hemsvård” (n=368) Uppföljning i ung vuxen ålder Casey-gruppen avsevärt mindre psykisk och somatisk ohälsa NNT för psykisk ohälsa = 3 NNT för somatisk ohälsa =5

53 Tonårsplaceringar outvärderad vård varannan placering av tonåringar med beteendeproblem “spricker” (sammanbrott) runt 50% som kommer hem återplaceras i vård inom två år ännu högre överrisker för tidig död, självmordsbeteende, missbruk, kriminalitet, tonårsföräldraskap, bidragsberoende osv osv

54

55 Vägar till förbättringar för placerade barn - Börja med skola och hälsa

56 Skola/utbildning Replikera el lär av Helsingborgsförsöket (SkolFam) Skolpsykologisk och pedagogisk utredning av alla barn vid placering eller något år efter skolstarten Systematiskt stöd till alla placerades barns skolarbete Också bra Systematiskt arbete för att öka läs- och sifferfärdigheter, börja innan skolstarten Placering på förskola med starka pedagogiska inslag Systematisk policy med t ex krav på alla fosterföräldrar

57 Somatisk hälsa Hälsoundersökning av alla barn vid placering Rutiner för bevakning av somatisk hälsa Psykisk hälsa Undersökning av alla vid placering och i tonåren Rutiner för bevakning av psykisk hälsa Tillgång till effektiv barnpsykiatrisk vård Undersökning/rådgivning vid utskrivning

58 Publikationer på svenska Social Rapport 2006, kapitel 7. Socialstyrelsen. Social Rapport 2010, kapitel 7. Socialstyrelsen. För lista över artiklar i vetenskapliga tidskrifter – skicka till


Ladda ner ppt "Skolprestationer, utbildning och ogynnsam utveckling hos fosterbarn Luleå 26 maj 2010 Bo Vinnerljung, Forskare vid Socialstyrelsen Professor vid inst för."

Liknande presentationer


Google-annonser