Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Skolans betydelse för placerade barns utveckling Nyborg, 28 augusti 2012 Bo Vinnerljung, professor Socialt arbete, Stockholms Universitet Socialstyrelsen.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Skolans betydelse för placerade barns utveckling Nyborg, 28 augusti 2012 Bo Vinnerljung, professor Socialt arbete, Stockholms Universitet Socialstyrelsen."— Presentationens avskrift:

1 Skolans betydelse för placerade barns utveckling Nyborg, 28 augusti 2012 Bo Vinnerljung, professor Socialt arbete, Stockholms Universitet Socialstyrelsen

2 Registerstudierna - underlag Analyser av dataset med alla födda Samkörning av ca 10 nationella register. Uppföljning från 16 års ålder till 2005 (24-33 år) personer, varav barn som vuxit upp i fosterhem

3 Betyg från åk 9 Låga/ofullständiga betyg = sämsta 1/6 i riket –<(M-1SD) Jämförs med alla andra (5/6)

4 Låga betyg har samband med mycket, t ex svag kognitiv förmåga andra individuella egenskaper beteendeproblem hälsoproblem svagt stöd från hemmiljön, svår uppväxt etc skolrelaterade faktorer dålig kamratstatus i klassen

5 Bra skolresultat, bra utbildning Vi visste att bra skola och utbildning var.. –den starkast skyddande faktorn för utsatta barns långsiktiga utveckling som vi känner till –“Escape from disadvantage...” (Doria Pilling, 1990) Men betyg från åk 9 är en stark prediktor för framtida utfall för alla barn

6 Självmordsförsök efter socioekonomisk bakgrund och betyg i årskurs 9

7 Vilka bakgrundsfaktorer ökar risken för narkotikamissbruk? Alla födda i Sverige som levde när de var 16 år: 1,4 millioner. Följs till 2008 (20-35 år). Indikation på narkotikamissbruk –död med narkotikamissbruk, eller –vårdad på sjukhus med nark diagnos (ej intox), eller –straffad för narkotikabrott –3% av alla födda (ca )

8 Vad är en ”överrisk” ? ingen påtaglig överrisk RR < 1,3 -- mindre överriskRR = 1,3-1,5 moderat överriskRR = 1,6- 2,0 hög överriskRR > 2,0

9 BakgrundsvariabelRR (när allt annat är lika) Mors socioekonomiska status el utbildning-- Mor född utanför Europa1,7 Mor ensamstående1,5 Mor tonårsmamma-- Mor arbetar inte-- Mor förtidspension-- Mor lever på socialbidrag1,4 Mor allvarlig psykisk ohälsa1,3 Far allvarlig psykisk ohälsa-- Mor missbruk1,4 Far missbruk1,6 Mor allvarlig kriminalitet1,3 Far allvarlig kriminalitet1,5 Geografisk uppväxt i storstad vs på landet1,7 Personen är man2,4 Inga/ofullständiga/låga betyg4,1

10 Oberoende av föräldrars SES % av alla pojkar med inga/ofullst/låga betyg har indikation på narkotikamissbruk 5-6 % av flickorna

11 Vad betyder det här för placerade barn? a) De klarar sig mycket dåligt i skolan b) Skolmisslyckande läggs till andra riskfaktorer

12 Inga/ofullst/låga betygÖver medel Pojkar Normalgrupp 22% 41% Barn i fam med mkt soc bidr 57% 13% Växt upp i fosterhem 60% 11% Flickor Normalgrupp 11% 60% Barn i fam med mkt soc bidr 40% 25% Växt upp i fosterhem 43% 23% Växt upp i f-hem: mer än fem år i vård, lämnade vård efter 17-årsdagen (M = 11 år i vård). Har tagit bort alla med förtidspension el likn år.

13 Barn som växer upp i fosterhem..... Har mycket dåliga skolprestationer Får sämre skolbetyg i åk 9 - jämfört med andra barn med samma begåvning Blir lågutbildade – fler max grundskola, färre högskola –jämfört med andra barn med samma begåvning –jämfört med andra barn med samma betyg

14 Vilka faktorer ökar risken för låga betyg bland fosterbarn? Kön*** Födelseår -- Ålder vid placering -- Antal år i vård -- Mor psyk vård -- Mor missbruk -- Far psyk vård -- Far missbruk --

15 Pessimistiska förväntningar... Helsingborg och Norrköping: fosterföräldrar, lärare och socialarbetare –underskattar fosterbarns begåvning –har pessimistiska förväntningar på skolresultat Samma i danska och brittiska studier

16 Barn som växer upp i fosterhem har höga överrisker för framtida..... självmord RR = 6.4 självmordsförsök RR = 6.2 allvarlig psykisk ohälsa RR = 5.0 narkotikamissbrukRR = 6.8 alkoholmissbrukRR = 4.9 allvarlig kriminalitetRR = 7.5 att bli tonårsförälderRR = 3.8 bidragsberoendeRR = 9.8 (justerat för kön och f-år)

17 Samband “skolmisslyckande” – framtida psykosociala problem Hur mycket av storleken på överriskerna för placerade barn kan statistiskt förklaras av ofullständiga/låga betyg (“skolmisslyckande”)? Svar: 40-60%.

18

19

20

21 Vilka faktorer ökar risker för negativa outcomes bland fosterbarn? Kön *** Födelseår(*) Ålder vid placering -- Antal år i vård -- Mor psyk vård -- Mor missbruk -- Far psyk vård -- Far missbruk -- “Skolmisslyckande”***

22 Svenskfödda adopterade klarar sig rejält bättre än barn som växer upp i fosterhem Även efter justeringar för psykisk sjukdom, missbruk och utbildning hos de biologiska föräldrarna - samt ålder vid placering

23 Hur många “klarar sig”? “Inga allvarliga problem” ej självmord/död efter åk 9 och ej sjm-försök efter åk 9 och ej psyk vård efter åk 9 och ej nark missbruk 20 år och ej alk missbruk 20 år och ej allvarlig krim 20 år och lever inte på socialbidrag vid 25 år

24 Hur många “klarar sig”? “Har klarat sig bra” “Inga allvarliga problem” och inte tonårsförälder och inget socialbidrag vid 25 års ålder och mer än grundskola vid 26 års ålder

25 PojkarFlickor ”Inga allvarliga problem” Ej låga betygLåga betygEj låga betygLåga betyg Normalgrupp Svenskfödda adopt Växt upp i f-hem ”Har klarat sig bra”Ej låga betygLåga betygEj låga betygLåga betyg Normalgrupp Svenskfödda adopt Växt upp i f-hem

26 Vilka faktorer ökar chansen för positiva outcomes bland f-barn? Kön ** Födelseår -- Ålder vid placering -- Antal år i vård -- Mor psyk vård -- Mor missbruk -- Far psyk vård -- Far missbruk -- Ej “skolmisslyckande“***

27 Slutsatser Barn som misslyckas i skolan är en högriskgrupp för framtida psykosociala problem – oavsett socioekonomisk bakgrund Skolmisslyckande verkar vara den starkaste riskmekanismen för placerade barns utveckling efter skolåren. Skolprestationer är en variabel riskfaktor, d v s den kan påverkas (i motsats till kön, gener, erfarenheter från tidig barndom mm). Vill man förbättra placerade barns dystra framtidsutsikter - måste man hjälpa dem att klara sig bättre i skolan.

28 Epidemiologisk forskning Hur många, vilka, utveckling över tid? Samband? Brukarstudier m m Longitudinella studier - Påverkbara riskfaktorer (skyddsfaktorer) Kliniska försök där man prövar en metod

29 Kunskapsöversikt om utvärderade interventioner med syfte att förbättra fosterbarns skolprestationer Vad finns? Vad verkar fungera? (Forsman & Vinnerljung, 2011)

30 Inklusionskriterier Vänder sig till barn i grundskoleåldern (5-16 år) Utvärderade med –RCT, för och eftermätning –Kvasiexperimentell design, för- och eftermätning –För- och eftermätning med åldersnormerade instrument, ingen jämförelsegrupp –Publ på engelska eller ett skandinaviskt språk

31 Omfattande sökningar gav.. 11 studier som var relevanta 4 från UK, 3 från USA, 3 från Kanada, 1 från Sverige (Skolfam i Helsingborg) Finns mycket lite forskning om vad som fungerar

32 Resultat Positiva förbättringar (9 av 11 studier): –4 av 5 tutoring projekt, bl a Paired Reading –1 strukturerat inlärningsprogram på särskilt center två gånger i veckan –2 st som distribuerade inlärningsmaterial (Letterbox Club i UK och dator/böcker i UK) –”skolsamordnare” (USA) –SkolFam i Helsingborg (och Norrköping) Inga förbättringar –Ett tutoringprojekt i USA, var inte anpassat till vad barnen höll på med i sina skolor –beteendeträning på institution

33 Mer resultat…. Alla 9 framgångsrika projekt förbättrade läsförmågan hos barnen Bland de 9 försökte 7 förbättra matamatikfärdigheterna –3 lyckades, 2 blandat resultat, 2 misslyckades

34 Helsingborgsförsöket 25 fosterbarn 7-12 år testades med åldersnormerade psykologiska och pedagogiska instrument Resultaten underlag för handledning/stöd till skola, fosterhem och barn - från projektets skolpsykolog och specialpedagog Återtest efter 24 månader för att utvärdera projektet

35 Resultat efter första mätningen Normalbegåvade (något lägre genomsnitt än jämnåriga, som utlandsfödda adopterade) 75% var rejält underpresterande i skolan Stora kunskapsluckor var vanliga Fosterföräldrar, socialarbetare och lärare hade låga/negativa förväntningar på barnen. Såg inte problemen med stora kunskapsluckor.

36 Resultat efter 2 år “Klinisk kunskap” säger att det bör ha blivit värre – d v s större skillnader jämfört med jämnåriga Wisc IK Total*** (p<0,001) Wisc IK Performance **(p<0,01) Wisc IK Verbal * (p< 0,05) Rättstavning (DLS) * Läshastighet/läsförståelse * Ordkedjor * Magnes Matematikdiagnos i.s.

37 Norrköpings SkolFam Försöksprojektet pågick barn fullföljde, två år mellan testerna 11 barn med dåliga matematikkunskaper fick arbetsminnesträning (Robomemo) WISC/kognitiv förmåga - samma resultat som i Hbg Läsning m m, resultat i samma riktning som i Hbg Men matematiken….

38

39 Fallbeskrivning – Jens, åk 5 (fr ån SkolFam, Norrköping) Vid projektstarten: assistent i skolan, svåra koncentrationssvårigheter IK 70 vid utredande kartläggning, arbetsminne 62 Matematik stanine 1 Arbetsminnesträning med RoboMemo Handlingsplan följdes på andra sätt Efter två år: IK 86 (+23%), arbetsminne 99 (+60 %) Matematik stanine 5 Koncentrationen stadigt förbättrats Gillar skolan!

40 Skola/utbildning Replikera framgångsrika försök - obs utvärdera Skolpsykologisk/pedagogisk utredning till alla placerade barn, vid placering eller något år efter skolstarten Systematiskt stöd till placerade barns skolarbete Också bra Systematiskt arbete för att öka läs- och räknefärdigheter. Börja innan skolstarten. Förskola med starka pedagogiska inslag Systematisk policy som gäller alla placerade barn Höga dropout-siffror i gymnasiet för fosterbarn – vad göra?

41 Inga ”amatördiagnoser”! Använd standardiserade bedömningsinstrument

42 Publikationer på svenska Social Rapport 2010, kapitel 7. Skolprojekt inom Familjehemsvården Skolprojekt inom Familjehemsvården. Projektrapport SkolFam®2. Vinnerljung, B (2011) Hjälp fosterbarn att klara sig bättre i skolan. I A Fredriksson och A Kakuli (red) Ett annat hemma. Om samhällets ansvar för placerade barn, s Stockholm: Gothia förlag. Hilma Forsman (2011). Interventioner som avser att förbättra placerade barns skolprestationer. Stockholms Universitet, Inst för socialt arbete.

43 Artiklar i vetenskapliga tidskrifter Tideman E, Vinnerljung B, Hintze K & Isaksson AA (2011). Improving foster children’s school achievements: Promising results from a Swedish intensive study. Adoption & Fostering, 35, Berlin M, Vinnerljung B & Hjern A (2011). School performance in primary school and psychosocial problems in young adulthood among care leavers from long term foster care. Children and Youth Services Review, 33, Vinnerljung B & Hjern A (2011). Cognitive, educational and self-support outcomes of long-term foster care versus adoption. A Swedish national cohort study. Children and Youth Services Review, 33, Forsman H & Vinnerljung B (2012) Interventions aiming to improve school achievements of children in out-of-home care: a scoping review. Children and Youth Services Review, 34,


Ladda ner ppt "Skolans betydelse för placerade barns utveckling Nyborg, 28 augusti 2012 Bo Vinnerljung, professor Socialt arbete, Stockholms Universitet Socialstyrelsen."

Liknande presentationer


Google-annonser