Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Biskops-Arnö 14 februri 2013 Ulrika Holmgaard, VD Svensk Scenkonst Fd Kulturråd vid Sveriges Ambassad i Berlin Tyskland och Sverige och kulturnäringarna.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Biskops-Arnö 14 februri 2013 Ulrika Holmgaard, VD Svensk Scenkonst Fd Kulturråd vid Sveriges Ambassad i Berlin Tyskland och Sverige och kulturnäringarna."— Presentationens avskrift:

1 Biskops-Arnö 14 februri 2013 Ulrika Holmgaard, VD Svensk Scenkonst Fd Kulturråd vid Sveriges Ambassad i Berlin Tyskland och Sverige och kulturnäringarna

2 Biskops-Arnö 14 feb 2013 Ulrika Holmgaard, VD Svensk Scenkonst

3 Svensk Scenkonst För professionella företag i scenkonstbranschen –Branschorganisation för företag inom musik, dans och teater. –Arbetsgivarorganisation, förhandlar om kollektivavtal för medlemmars räkning och representerar arbetsgivarna i centrala förhandlingar. –Representerar 104 teatrar, orkestrar, operahus, danskompanier, länsmusikorganisationer, produktionsbolag och andra verksamheter inom den svenska scenkonsten. –Verkar för att skapa så goda förutsättningar som möjligt för medlemsföretagen att bedriva en professionell verksamhet, både nationellt och internationellt. Eventuell bildtext 3

4 Svensk Scenkonst Scenkonstinstitutionen - konstnärlig förnyare 4 –En del av våra offentliga investeringar i samhället –Utgör basen för vår konstnärliga infrastruktur –Målet för den anslagsfinansierade scenkonsten är inte att tjäna pengar utan konstnärlig förnyelse och utveckling –Bidrar till konstnärlig förnyelse och kommersiell utveckling inom andra företag –In- och utflöde med kreativa näringar, andra näringar (musiken!) –Scenkonst som når alla

5 Svensk Scenkonst Scenkonstinstitutionen som nod 5 –Institutionerna samlar det fria scenkonstlivet –Samverkar med de konstnärliga högskolorna –Bidrar till utbyte regionalt, nationellt och internationellt –Utvecklar konstnärer som även verkar kommersiellt

6 Svensk Scenkonst Scenkonstinstitutionen - arbetsgivare och företag 6 –Skapar arbetstillfällen för konstnärer och andra grupper –Köper olika tjänster, inklusive de kreativa –Lockar turister regionalt, nationellt och internationellt –Skapar möjligheter att mötas

7 Svensk Scenkonst Viktiga frågor 7 –pensionsvillkor för branschens kompetensutveckling –Digitalisering och upphovsrätt –Regional kultursamverkan –Scenkonstens finansiering –Stöd till internationellt kulturutbyte –Professionella arbetsgivare –Nationellt officiellt ansvar för scenkonstens statistik –Förändrade cenkonstarbetare –Den professionella scenkonstens, och dess konstnärers plats inom kulturnäringarna måste bli tydligare och synliggöras mer

8 Tyskland och Sverige och kulturnäringarna – Förutsättningar för uppdraget – Integrerat främjande - på vems villkor? – Kulturens roll i svenskt främjande – Kulturnäringarnas plats i sverigefrämjandet 2008

9 SI Prioriterade städer & Varumärkesplattform: nytänkande, öppenhet, omtänksamhet och äkthet (tom 2011) SIDA Från 180 milj 2007 till 40 miljoner 2011 Departement vid särskilda satsningar (ex Jordbruksdepartementet – Matlandet Sverige) Kulturdepartementet Lägger många miljoner på omkostnader för Kulturråden men ingen driftsbudget KUR, Konstnärsnämnden, Kulturråden (inte med i NSU) UD Utrikesdeklarationen Politiska företrädare (& deras tyska kollegor) UD-FIM-KULT NSU Nämnden för Sverigefrämjande (Exportråd, Handelskammare, Honorärkonsuler, Visit Sweden) Regionerna Samverkansmodellens konsekvenser Våra svenska konstnärer Obetalt biståndsarbete för Sverige i världen Tyskland och Sverige och kulturnäringarna Aktörer för Sverigefrämjandet

10 Tyskland och Sverige och kulturnäringarna UD:s Sverigebild i Utrikesdeklarationen 2011 ”Ett starkt varumärke för Sverige stärker oss såväl politiskt som demokratiskt och kulturellt” ”Den offentliga diplomatin och verktygen för detta är effektiva instrument för att uppnå detta syfte” Offentlig diplomati Kulturell diplomati Hur mäts framgång och effektivitet? Vem mäter mått av framgång av den offentliga diplomatin? Kulturens roll i Sverigefrämjandet?

11 Tyskland och Sverige och kulturnäringarna Officiell lunchbjudning hos generalkonsuln i Hamburg Offentlig diplomati

12 Tyskland och Sverige och kulturnäringarna Klas Östergren charmar tyskspråkig beundrarinna på Leipziger Buchmesse och är också en levande kulturnäring i symbios med svenska riksintressen Kulturell diplomati

13 Kulturrådsrollen och kultursynen Oförenliga storheter? – Integrerat främjande för att bygga Sverigebilden – Konstnärlig trovärdighet för att skapa ”credd” Mätbarheter – Kulturnäringarna tar nya grepp - mäts nu bara från 2009 – lämnas pga nya mätenheter (nace1, nace 2, Grönboken reviderad) – Kvantitativa metoder: Pressklipp, besökstal, programpunkter, storlek på nätverk, kontakter, sociala medier, försäljning, uppsatta pjäser (Jonas Hassan Khemiris ”Invasion!”) – Kvalitativa metoder? Normbetingat – vems norm? – Vad använder vi siffrorna till? ”Everything that can be counted does not necessarily count; everything that counts, cannot necessarily be counted” Albert Einstein Tyskland och Sverige och kulturnäringarna

14 Kulturnäring i det integrerade främjande? Projektexempel: – EU-ordförandeskapsinvigning juni 2009 – Correct me if I’m critical – Kronprinsessparets besök 2011 – Filmfest München 2011

15 EU-ordförandeskapsinvigning juni 2009 Förutsättningar: – Ett års förberedelser: augusti 2008 till juni – Samarbete med personer från hela Sverige – Öppet hus i två dagar. – Två dagars kulturfest på normalt stängd ambassadyta för första (och sista ?) gången. – besökare

16 Tyskland och Sverige och kulturnäringarna Astrid Lindgrens Värld drar publik vid invigningen av det svenska EU-ordförandeskapet juni 2009

17 Tyskland och Sverige och kulturnäringarna Correct me if I’m critical juni – september 2010 – Internationellt samarbete mellan konsthallar, street level aktörer och konstnärer i Berlin under en längre period. – Ett trovärdigt projekt i Berlin – Förhållandevis fritt projekt ur styrningssynpunkt. – Tillvägagångssättet en huvudfråga: är nationalstatstänkandet en enögd främjandesyn? – Kan ett statsstött projekt tillåtas vara kritiskt?

18 correct me if i am critical Tyskland och Sverige och kulturnäringarna

19 Kronprinsessparets Tysklandsbesök 24:e - 27:e maj 2011 – Uppdrag från hovet – En timme producerade kulturnäringar – Integrerat i kronprinsessparets Berlinbesök

20 Hur har Sverige aktivt jobbat med svensk kultur i Tyskland och i Berlin? Svensk ”schwerpunkt” vid Filmfest München i juni Roy Andersson var årets hedersgäst. Sverigebilden i sverigefrämjande arbetet! Tyskland och Sverige och kulturnäringarna

21 – Dubbla huvudmän, dubbelt ledarskap – Kulturdep ansvarar för kulturråden – UD-FIM-KULT äger verksamhetsmedel – Budget: – – Anställda: 2,5 + 1 kulturråd Nordiskt & EU-samarbete – PKI-gruppen med fem kulturavdelningar – Felleshuset med delat utställaransvar – EUNIC (European Union National Institutes for Culture) Maskeradbalen, Stockholms Opera Förutsättningar vid det nordiska ambassadområdet i Berlin

22 Tyskland och Sverige och kulturnäringarna Det kreativa Nordens framtid? Vad är nordiskt i kulturen? Musiken? Litteraturen? 2003 Den nordiske kulturmodel – forskningsprojekt Peter Duelund 2004 Nordiska konstrådet – en ny aktör i Nordiska Ministerrådets kultursamarbete – sedan la man ner NordScen (för konstnärs- och processinriktat?) Nordisk forskning? Skolan och språkutbildning? Tysklands syn på Norden / Skandinavien Vad hände sedan?

23 Tyskland och Sverige och kulturnäringarna KreaNord (2008) skapas i symbios med kulturnäringarnas ökade angelägenhetsgrad ”Twenty years ago the Nordic region was a cultural backwater. The backwater has now turned into an entrepot” (The Economist 2 feb 2013) Vaekst, kreativitet og innovation i Norden – 18 nordiska cases 2013 Sverige ordförandeland i Nordiska Ministerrådet, första mötet i Washington. Vilka är de svenska kultursatsningarna? Nordic Cool 2013 i Washington 19 februari – 16 mars 2013 Stor scenkonstsatsning – vilka är målen? Förväntningarna?

24 Tyskland och Sverige och kulturnäringarna Förutsättningar för kulturen i Tyskland Förbundsrepubliken Tyskland: -Invånarantal: ~ (2010). -Förbundsrepublik: 16 förbundsländer -Länderna är i hög utsträckning självständiga; inom flertalet områden är (förbundsregeringen i) Berlin förbjuden att ingripa. -Kulturpolitiken är ländernas ansvar, och varje land har ett egen lagstiftning och egna förhållningssätt. -Detta federalistiska system leder till decentraliserat kulturliv. -Samverkansmodellen får Sverige att börja likna Tyskland. Och ändå inte. -Tendenser till en centraliserad kulturpolitik anas efter 1991 års tyska återförening. Bildkälla: Wikipedia. Bilden används under GNU FDL. Kartritare: användare ”Ziegelbrenner”.

25 Tyskland och Sverige och kulturnäringarna Tyska kulturpolitiska institutioner på nationell nivå Bernd Neumann (CDU) ”Kulturstaatsminister” sedan 2005 Förbundsdagens kulturutskott (Ausschuss für Kultur und Medien) Inrättat Arbetar med nationella kulturella frågor på övergripande nivå: Förbundsregeringens Kulturminister (Beauftragter der Bundesregierung für Kultur und Medien, BKM) Ingen minister i egentlig bemärkelse. Ansvarar bl. a. för: – nationellt kulturarv – främjande av historisk förståelse och minnesplatser över 1900-talets brott. – ländernas representation i Berlin – kulturella näringar (kreativa näringar behandlas av näringsdepartementet) Monika Grütters (CDU) Kulturutskottsordörande sedan 2005

26 Tyska kulturrådet (Deutscher Kulturrat) Intresseorganisation för kulturarbetare och -utövare gentemot förbunds- dagen och förbundsregeringen. – 234 nationella kulturföreningar och kulturorganisationer Kulturministerkonferensen, KMK (Ständige konferenz der Kultusminister) -Förbundsländernas kulturministerråd -Centralt organ i tysk kulturpolitik -Vetenskap, utbildning, kultur -Främjar samarbete mellan länderna Tyskland och Sverige och kulturnäringarna Tyska kulturpolitiska institutioner på nationell nivå Förbundskulturstiftelsen (Bundeskulturstiftung) Tyska statens stödstiftelse för kulturprojekt: – ”kryphål ut ur kulturfederalismen” – Innovativ/a kultur/projekt – Kulturella fyrtorn (”Leuchttürme”) – fem konstformsfonder och en öppen

27 Tyskland och Sverige och kulturnäringarna Med stöd från Tysklands utrikesdepartement Goethe-institut: – Främjar tyska språket och tysk kultur i utlandet. – € 291 milj, varav 215 från tyska UD – 149 institut i 92 länder – anställda – genomförda språkkurser i utlandet – deltagare på tyskspråkkurser utanför Tyskland – 286 stödda boköversättningar till 92 språk – utlånade böcker i utlandet (Källa: Tyska kulturpolitiska institutioner på nationell nivå (Auswärtiges Amt) DAAD Deutsche akademische Austauschsdienst Tyska akademiska utbytestjänsten – självstyrande samarbetsorgan för akademiskt utlandsutbyte – finansieras till största delen av tyska UD – arbetar bland mycket annat för främjandet av germanistik utanför Tyskland. - Flera svenska konstnärer har haft stipendium där, bland andra Jonas Hassen Khemiri

28 Ulrika Holmgaard VD Svensk Scenkonst Tyskland och Sverige och kulturnäringarna Relaxad happening i underground konsthall/bar Basso i Kreuzberg, jag och arty berlinare tittar på… : Tage Danielssons och Hans Alfredssons Picassos äventyr ”Correct me if I’m critical”.

29 Tyskland och Sverige och kulturnäringarna Siegessäule, ”Segerkolonnen”, ett av Berlins landmärken. (Bild från Wikimedia Commons [http://bit.ly/pOWgUb]. Använd under Creative Commons-licens, Upphovsman: användare ”Der Wolf im Wald”) Ett av Tysklands kulturcentrum Ständigt konkurshotat och miljarder i underskott ”Berlin ist arm aber sexy (Wowereit) 50-tal scener, 9699 föreställningar, 170 museer, 284 biografer 1000-tals svenska konstnärer på plats hela tiden Förbundshuvudstad och eget land parallell status leder till parallell = dubbel, kulturfinansiering

30 Tyskland och Sverige och kulturnäringarna Några begrepp runt tillväxt, entreprenörsskap, kreativitet, nyskapande.. Kreativitet - nyskapande, originelle småskaliga kreatören, är inte… Produktivitet - volymiöst med ekonomisk vinst, kan innebära… Intelligens – logikerna (administratörerna?) är inte nyskaparna Glada administratörer med mig på knä? Upplevelseindustri (KK-stiftelsen) Kulturella och kreativa näringar Kulturella och kreativa sektorer Kulturnäringar – alla näringar kan vara kulturella, alla bör vara kreativa

31 Tyskland och Sverige och kulturnäringarna Hur mycket kultur ryms i kulturnäringarna i Tyskland, jämfört med Sverige?

32 Tyskland och Sverige och kulturnäringarna Privat sektor: Kreativa sektorn i smalt perspektiv: musik, litteratur tryck, konst- marknad, film, kommersiell levande scenkonst Ideell sektor: Ideella organisationer, Föreningar… Offentlig finansierad kultur : opera, teater, museum, bibliotek, orkestrar Konstnärlig / kulturell produktion Staten Ekonomin Civilsamhälle Tresektormodellen, utvecklad av Michael Söndermann (Task Force for Cultural Statistics e.V.) för ProjektZukunft, Kreativwirtschaft Berlin, sätter konstnärerna och kulturaktörerna i centrum för kulturnäringarna

33 – Period: – Syfte: ”[…] to provide dance in Germany with more recognition and establish it as a art form of equal value along with opera and theatre in the public perception and in the perception of those responsible for cultural policy.” – Budget: € , finansieras av federala kulturstiftelsen (Kulturstiftung des Bundes). –Tanz Transit: Stöd för äldre dansare att inom det kulturella fältet utveckla och bygga vidare på danskarriären. – UferStudios: i samverkan m dansbranschen och två konstnärliga högskolor i fd. busshallar i Wedding, multitasking och internationellt, har dansen fått hyreskontrakt på 25 år. Långsiktigt tänkande värnar kontinuitet Tyskland och Sverige och kulturnäringarna TanzPlan Deutschland

34 ”Teatern kan spela en central roll för en stads självförståelse. Teatern är en offentlig plats där människor samlas, där människor tar itu med sig själva och samhället.” Citat från Heimspiels hemsida. (http://bit.ly/qG6wRc) – Flerårig fond inrättad av Federala kulturstiftelsen ((Kulturstiftung des Bundes), för stöd till teater som behandlar den ”nya sociala och urbana verkligheten”, och som samtidigt söker ny publik. – Fondbudget år 2011: € – Professionella och icke-professionella deltagare i projekten. – Stöd ges till projekt som "på konstnärligt utstickande sätt behandlar den urbana och sociala verkligheten i staden”. Tyskland och Sverige och kulturnäringarna Heimspiel

35 Tyskland och Sverige och kulturnäringarna De tyska kulturarvslyften – bestående satsning för kulturarvet i de ”fem nya länderna”, dvs. i f.d. DDR (f.d. Östberlin undantaget). – 23 st institutioner. Utvalda av förbundsregeringens kulturminister Neumann i samråd med respektive lands kulturminister. – Pengar skjuts till från Förbundsregeringen. – Riktlinjer dras upp i Förbundsregeringens blåbok. (http://bit.ly/nyiU1y). Exempel på kulturella fyrtorn: – Stiftung Preußischer Kulturbesitz (Brandenburg) – Bauhaus Dessau (Sachsen-Anhalt) – Museum der bildenden Künste i Leipzig (Sachsen) – Händel-haus i Halle (Sachsen-Anhalt) Bauhausbyggnaden i Dessau–Roßlau. Bild från Wikimedia Commons, använd under Public Domain. Upphovsman: användare Mewes på tyska wikipedia.

36 Tyskland och Sverige och kulturnäringarna ” Totalt beräknas personer få en anställning med lönebidrag inom kulturområdet. […] målgruppen är personer som har en särskilt svag förankring på arbetsmarknaden[…]. Satsningen bidrar samtidigt till det viktiga arbetet med kulturarvet.” -Från regeringskansliets hemsida angående Kulturarvslyftet. Budget: SEK 800 milj. ”Kulturarvslyftet i korthet”. Hämtad från Det svenska kulturarvslyftet

37 Tyskland och Sverige och kulturnäringarna Svenska satsningar på kulturnäringar sedan 1999… Kulturella och kreativa sektorers behov har identifierats genom olika studier som har framställts på nationell, regional och lokal nivå ända sedan sent 90-tal: KK-stiftelsens satsning på upplevelseindustrin Kreativa näringar i Stockholmsregionen Regionplanekontoret 2004 (då RTK) Förslag till handlingsprogram för de kreativa näringarna i Stockholmsregionen Kultur i regional utvecklingsplanering, Regionplanekontoret 2008 (då RTK) Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, Regionplanekontoret 2009 Kulturutredningen SOU 2009:16 Regeringens handlingsprogram för kulturella och kreativa näringar, 2009 Kulturvision 2030, Stockholm stad 2009 ….och i övriga Sverige

38 Tyskland och Sverige och kulturnäringarna Svenska satsningar på kulturnäringar sedan 2009 Regeringens handlingsplan för utvecklat entreprenörskap och företagande inom KKN - 73 miljoner Tillväxtverket – 18 miljoner. Utreder och rapporterar sitt uppdrag. Föreslår i sin rapport sig själva till fortsatt nationellt uppdrag. Vinnova, Tillväxtanalys, Konstnärsnämnden, Riksarkivet, KUR, SFI, Almi, Riksantikvarieämbetet mfl har haft något slags uppdrag inom handlingsplanen men alla har inte fått del av anslaget Generator – förlängt tom 31 mars Föreslås konkurrensutsättas i upphandling om fortsättning. De får antas ha några års försprång på temat. Mäklarfunktioner, det enda av fler områden inom Handlingsplanen, som har slutrapporterats av Tillväxtverket (+) och Riksantikvarieämbetet som rapporterar från kulturhåll (-). De 5 kulturmyndigheten rapporter arbetstid på 8520 timmar för sin del i detta arbete. Kräv in slutrapportering från alla delar av regeringens handlingsplan NU!

39 Tyskland och Sverige och kulturnäringarna Hur mycket kultur ryms det i programmen för kulturnäringar i Sverige? Skrift: ”Konstnärer och kulturnäringar” (Konstnärsnämnden) med introduktion av Ingrid Elam. Delade meningar – kulturen får ingen plats och kulturmyndigheter inga medel Nu satsar man på Tillväxtverket – eller? Generator finansierat tom 31 mars 2013 i väntan på… Tillväxtverket 40% sänkta anslag från och med 2013 Konferenser, seminarier, work shops, utbildningar, supportstöd, handlingsplaner, kulturplaner, målsättningar, kreativitet, nytänkande, nyskapande, entreprenörsskap, utredningar, analyser, möten Ett antal nya företag har startats.

40 Tyskland och Sverige och kulturnäringarna Hur mycket kultur ryms det i programmen för kulturnäringar i Sverige? Slitningarna mellan kulturlivet och övrig kreativ näring oundvikliga Hundratals miljoner investerade svenska kronor. Hur många nya företag har skapats? Vilka är kvar efter fem år? Hänger musikexportens försäljningssiffror ihop med satsningar? ”Rådet för kulturella och kreativa näringar ” ser i sin rapport en branschorganisation, ett Svenskt Näringsliv, som oundvikligt. Var finns kulturen och kulturskaparna? Vad är det svensk politik bygger nu ute i varje region och län? Multiplikatorer, facilitatorer, inkubatorer – och när ska kulturnäringens nya tjänstemän och tjänsteföretag stå på egna ben? Befintlig kulturkompetens nyttjas undermåligt i arbetet med kulturnäringarna, både nationellt eller i Sverigefrämjandet

41 Tyskland och Sverige och kulturnäringarna Hur mycket kultur ryms i de tyska programmen för kulturnäringar? – Tysk kulturpolitik ger kulturen större utrymme inom ramen för kulturnäringarna – Konst och kultur sätts i första rummet – sekundära effekter (ekonomiska, nyttor) uppmuntras, men förblir sekundära – Om Sverige akterseglar kulturen, så gör Berlin (Tyskland?) det med invandrarna – Konkreta handlings- och stödprogram riktade till scenkonstinstitutionerna (Heimspiel, Tanzplan Deutschland, Leichtürmer) – Ger institutionerna chans till utveckling – vettigt då man investerat mycket i dessa, de besitter mycken kunskap, viktiga nod för projektrörelser och satellitverksamheter

42 Hur mycket kultur ryms i de tyska programmen för kulturnäringar? Kulturella näringar en del av kulturpolitiken; kreativa näringar en del av näringspolitiken Utbildning av professionella kulturskapare och kompetensutveckling viktigt Småföretagarens mikrokreditmöjlighet på upp 5000€ lanserades tidigt Snabbare anpassning skattefrågor; en privatföretagare kan ha ett statligt uppdrag också Kort och koncist – en slutsats Sverige måste bli bättre på att ta kulturen på allvar om vi ska leka kulturnäring med Tyskland


Ladda ner ppt "Biskops-Arnö 14 februri 2013 Ulrika Holmgaard, VD Svensk Scenkonst Fd Kulturråd vid Sveriges Ambassad i Berlin Tyskland och Sverige och kulturnäringarna."

Liknande presentationer


Google-annonser