Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Framtida lokala samhällseffekter av nya gruvor i Västerbottens inland Tommy Lind Kulturgeografiska institutionen Umeå universitet.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Framtida lokala samhällseffekter av nya gruvor i Västerbottens inland Tommy Lind Kulturgeografiska institutionen Umeå universitet."— Presentationens avskrift:

1 Framtida lokala samhällseffekter av nya gruvor i Västerbottens inland Tommy Lind Kulturgeografiska institutionen Umeå universitet

2 Norrländsk regionstudie 2008 Uppfattningar i studieområdet Ca 100 svar Stora positiva förväntningar på gruvnäringen. Vilken är Din uppfattning om: Starta fler gruvor Enligt din uppfattning – hur viktigt är följande för att Ditt län ska utvecklas i framtiden? Råvaruutvinning (skog, malm, m.m.):

3 Ett nytt gruvdistrikt - Guldlinjen Gruvnäringen – viktig för lokal och regional utveckling. Trendbrott inom gruvnäringen de senaste åren. Guldlinjeområdet berör i första hand samhällsutvecklingen i fem kommuner: Malå, Lycksele, Sorsele, Storuman och Vilhelmina. Målet med studien är att uppskatta sysselsättnings- och befolkningseffekter av nya gruvor i Guldlinjeområdet. Tidsperspektivet är 2007 till 2030.

4 De nya gruvorna är utspridda över ett stort och glesbefolkat område med svag transport- infrastruktur. Guldlinjen

5 Befolkning och sysselsättningsutveckling BefolkningFörändring (%) Förändring (%) AnställdaFörändring (%) Förändring (%) Kommun Malå3338-7,5-9, ,7+3,2 Lycksele ,3-6, ,7-5,5 Sorsele ,0-5, ,3-1,3 Storuman6383-7,9-6, ,7-3,6 Vilhelmina7220-8,8-5, ,6-4,7 Totalt ,1-6, ,4-3,8

6 Faktorer som styr hur stor den lokala effekten blir på sysselsättningen Storleken på den lokala arbetsmarknaden och invånarantalet Strukturen på industrin Var platsen ligger i förhållanden till större regionala centra Detta innebär att storleken på den lokala effekten kan variera avsevärt från fall till fall.

7 Rönnbäcken ca 1500 De två Blaiken- gruvorna ca 4000 Svartliden ca 6000 Fäboliden 7500 Arbetskraftsutbud inom 5 mil från de planerade gruvorna

8 Lågalternativ 670 nya gruvjobb Högalternativ 1070 nya gruvjobb De större investeringarna är anrikningsverk, de andra investeringarna är löpande som tex. uppgraderingar på väg och elnät osv. Två tänkbara scenarier med 6 gruvor Gruva Start år Slut år Låg Hög Genomsnittligt antal jobb under produktionsfasen Låg Hög Uppskattade totala investeringar (MSEK) Låg Hög Svartliden (Au) Blaiken 1 (Au) Blaiken 2 (CaF2) Fäboliden (Au) Rönnbäcken (Ni) Ytterligare en gruva i högalternativet

9 Metod I studien har rAps-modellen använts. Ett regionalt analys- och prognossystem konstruerat på uppdrag av NUTEK (Tillväxtverket). Består av fem interaktiva moduler: befolkning, arbetsmarknad, bostadsmarknad, regional ekonomi och en kommun- modell.

10 Referensscenario som i princip är en trendframskrivning av de senaste årens sysselsättnings- och befolkningsutveckling i de berörda kommunerna En del av arbetskraftsbehovet förväntas lösas genom veckopendling

11 Gruvorna ger upphov till både direkta och indirekta sysselsättningseffekter Den direkta effekten består av jobb i gruvan, en högre bruttoregionprodukt och högre hushållsinkomster. I sin tur leder detta till indirekta effekter inom ex vis transporter och service. I lågalternativet har beräknats att sysselsättningsmultiplikatorn blir 1,4, dvs att 100 nya gruvjobb skapar 40 jobb i andra verksamheter. I högalternativet har beräknats att sysselsättningsmultiplikatorn blir 1,5.

12 Direkta och indirekta sysselsättnings- effekter i högalternativet Två investerings- pucklar Stora osäkerheter om hur stor andel av de större investeringarna som ger effekter inom regionen.

13 Fördelning av indirekta effekter 2030 Företagsservice står för den största ökningen, 40 % av den indirekta effekten. Utbildning och administration ökar delvis pga. befolkningsökningen vilket skapar ett ökat servicebehov.

14 Sysselsättningsutveckling Stabiliserar i bästa fall sysselsättnings- utvecklingen. Möjlighet till tillväxt i Storuman och Lycksele Arbetslösheten låg genom hela perioden i alla tre scenarier. I genomsnitt ca 1600 fler sysselsatta i högalternativet

15 Befolkningsutveckling Vänder inte den negativa trenden Men bromsar nuvarande minskningstakt Beräknas minska med 4 % i högalternativet jämfört med 9 % i referensscenariot personer fler i genomsnitt per år i högalternativet, 500 i lågalternativet. Stabil utveckling i Storuman och positiv utveckling i Lycksele. Origo ≠ 0

16 Befolkning och sysselsättningsutveckling i Lycksele Ca 570 fler i den sysselsatta dagbefolkningen i genomsnitt. Ca 350 personer fler boende jämfört med referens- scenariot. Origo ≠ 0

17 Befolkning och sysselsättningsutveckling i Vilhelmina Ca 250 fler i den sysselsatta dagbefolkningen. Ca 200 personer fler boende jämfört med referensscenariot. Origo ≠ 0

18 En åldrande befolkning minskar utbudet av arbetskraft Veckopendling – lösning eller problem? Rådande ekonomisk kris ej med i prognosen Tidigare analyser av stora investeringar så som vattenkraftverk, gruvor och slutförvar av kärnavfall visar positiva effekter men inte tillräckligt för att definitivt bryta en negativ trend. Kommentarer till resultaten

19 Det finns inte något linjärt samband mellan förändringar i sysselsättning och befolkning. Ett jobb inom gruvnäringen skapar olika multiplikativa effekter beroende på den lokala omgivningen. I Guldlinjeområdet är det låga invånarantalet och näringslivets begränsade omfattning huvudorsaker till att de lokala spridningseffekterna av nya gruvjobb inte blir så höga. Rådande trend i Sverige: Färre flyttar på grund av arbetsrelaterade skäl. Gruvor kan bli både kortlivade och långlivade – denna osäkerhet kan reducera intresset för permanent inflyttning. Sammanfattningsvis

20 Tack för uppmärksamheten!


Ladda ner ppt "Framtida lokala samhällseffekter av nya gruvor i Västerbottens inland Tommy Lind Kulturgeografiska institutionen Umeå universitet."

Liknande presentationer


Google-annonser