Forskningsprojektet Mineralrike norr Projektledare: Ulf Wiberg Medarbetare: Erika Knobblock och Örjan Pettersson Kulturgeografiska institutionen, Umeå.

En presentation över ämnet: "Forskningsprojektet Mineralrike norr Projektledare: Ulf Wiberg Medarbetare: Erika Knobblock och Örjan Pettersson Kulturgeografiska institutionen, Umeå."— Presentationens avskrift:

1 Forskningsprojektet Mineralrike norr Projektledare: Ulf Wiberg Medarbetare: Erika Knobblock och Örjan Pettersson Kulturgeografiska institutionen, Umeå Universitet

2 Mineralrike norr - Finansiär: Sparbanksstiftelsen Norrland - Projektperiod: 20071001– 20091231 - Syfte: att undersöka de regionala möjligheterna till hållbar tillväxt baserad på ny prospekterings- och utvinningsverksamhet inom mineral- och gruvområdet i norra Sveriges inland. Fokus läggs på en analys av tillväxtmöjligheter genom ökad samverkan och klusterbyggande inom norra Sverige.

3 Mineralrike Norr - Förväntade resultat: Projektet ska leda fram till konkreta förslag till strategi och handlingsplaner för en tillväxtinriktad samverkan och klusterbyggande lokalt och regionalt.

4 Mineralrike norr  Nära samarbete med nyckelaktörer kring tillvaratagandet av regionala spridningseffekter via en särskilt tillsatt styrgrupp eftersträvas.  Intervjuer med företrädare för mineralnäringen, underleverantörer, näringslivsföreträdare i allmänhet, kommunala och regionala företrädare ska genomföras.  Samarbete med pågående projekt gällande kartläggning av underleverantörssystemet kan komma att utvecklas  Undersöka hur andra länder/regioner arbetar för att tillvarata/ öka de positiva regionala effekterna som mineralnäringen ger.

5 Mineralrike norr Fas 1: Utvärdera de senaste årens utveckling, beskriva nuläget samt presentera alternativa scenarier om framtida regionala socio-ekonomiska effekter Fas 2: Utarbetande av en strategi- och handlingsplan

6 Vad kan vi lära av de senaste åren? - ett femårigt backspegelperspektiv  Exempel på problem och flaskhalsar - behövs t ex starkare/förenklat regelverk, mer tillgång på riskvilligt kapital?  Är uppstartningsfasen för lång? Hur kan den i så fall kortas?  Vilka är de drivande nyckelaktörerna?  Är det möjligt att få långsiktiga och varaktiga positiva lokala samhällseffekter av de gruvinvesteringar som görs och planeras – puckelproblematik och veckopendling snarare än hållbar ortsutveckling genom kvarstannande och inflyttning?

7 forts…vad kan vi lära av de senaste åren? Finns det någon skillnad i hur olika gruvföretag agerar, ex vis rekrytering av arbetskraft och anlitande av underleverantörer? Har det funnits kompetensförsörjningsproblem? Hur har i så fall detta hanterats och hur agerar man idag när ytterligare investeringar är att vänta? Samarbetar företagen med olika utbildningsinstanser för att lösa frågan? Vad betyder den tekniska FoU-verksamheten i länet och samverkan med Luleå tekniska universitet för gruvutvecklingen?

8 Table 1. Population change 1995-2007 in municipalities in the Västerbotten county with identified mineral resources. MunicipalityPopulation 2007 Change 2000-2007 % Change 1995-2000 % Skellefteå72 090 -0,5-3,8 Norsjö 4 380 -6,6-8,4 Malå 3 338 -7,5-9,3 Lycksele12 503 -4,3-6,5 Sorsele 2 811-12,0-5,8 Storuman 6 383 -7,9-6,8 Åsele3 265-9,9-9,7 Dorotea 2 993-10,7-7,3 Source: Statistics Sweden.

9 Tabell 2. Employment change (settled in the municipality) 1995-2006 in municipalities in the Västerbotten county with identified mineral resources. MunicipalityNumber of employed 2006 Change 2000-2006 % Change 1995-2000 % Skellefteå33 016 +3,6 -0,2 Norsjö 2 030 +7,6-10,1 Malå 1 563 -0,1 -3,0 Lycksele 5 735 +1,9 -4,4 Sorsele 1 248 -3,7 -2,1 Storuman 2 746 -2,4 -4,0 Åsele1 300-5,6-8,3 Dorotea 1 250 -3,3 -4,9 Source: Statistics Sweden.

10 Tabell 3. Employment change within mining and manufacturing industry (settled in the municipality) 1995-2006 in municipalities in the Västerbotten county with identified mineral resources. Source: Statistics Sweden. MunicipalityNumber of employed 2006 Change 2000-2006 % Change 1995-2000 % Skellefteå6 875-0,5-2,8 Norsjö601+2,7-10,0 Malå451-6,4+2,6 Lycksele 787-12,7+17,1 Sorsele210-35,2+38,5 Storuman 342-20,5+8,9 Åsele172-30,1-10,1 Dorotea373+10,7-0,6

11

12 Gruvprojekt som bedöms ge tydliga samhällseffekter inom 5-10 år Dragon Mining - Svartliden Lappland Goldminers AB - Blaikengruvan - Fäboliden Northland ResourcesInc- Barsele Tertiary Minerals plc.- Blaiken Berörda kommuner: - Lycksele - Storuman - Sorsele

13 Kalkyl över lokala samhällseffekter vid gruvetableringar i Svartliden och Fäboliden, kommunerna Lycksele och Storuman (Sörensson, 2003)  Fäboliden 200 direkta årsarbetstillfällen i 10 år  Svartliden 50 direkta årsarbetstillfällen i 8 år  Total investering 1 250 miljoner kronor  Ca 10 000 sysselsatta i berörda kommuner, dvs 2,5% i direkt tillskott  Successivt växande sysselsättning, puckel i samband med gruvinvesteringen, därefter successiv minskning  Tydligt växande inkomster, men först efter gruvinvesteringen  Successivt växande bruttoregionprodukt (förädlingsvärde)  Uppbromsad befolkningsminskning under hela perioden

14 Alternativa regionala scenarios; Ger olika demografiska och socioekonomiska samhällseffekter - Konkurrerande resursanvändningsperspektiv Sårbar naturmiljö som bör bevaras eller prioriterad markresurs för andra näringar, vilket starkt reducerar potentialerna till utveckling. - Exploatering ledd av globala aktörer Svaga regionala spridningseffekter, svåra att påverka om inte regelverk införs. - Regionalt tillväxtkoncept Utvecklingsinitiativ formade i samverkan mellan företag och myndigheter; samverkan mellan exploatörer, FoU- organ, underleverantörer, arbetsmarknadsinsatser, samhällsplanering etc.

15 Exempel från Kanada: Socioekonomiska överenskommelser/ effekt- och förmånsavtal mellan gruvföretag, kommun och företrädare för lokalsamhällena/ ursprungsbefolkning (Ritter,2000)  Sysselsättningskvoter eller mål  Speciella utbildningar lämpliga för lokalbefolkningen  Mål för lokala inköp av varor och tjänster  Stöd till lokal företagsutveckling  Stöd till sysselsättning och utbildning för kvinnor  Främjande av den lokala kulturens utveckling

16 Ulf Wiberg Ulf.Wiberg@geography.umu.se 090-786 55 37 eller 070-548 6466 Erika Knobblock Erika.knobblock@geography.umu.se 090-786 59 01 eller 070-78 11 009 Örjan Pettersson Orjan.pettersson@geography.umu.se 090-786 60 66