Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

AV GRUPP 4: LINNÉA JOHANSSON, WILHELMINA HORN, ELIN WAHLBERG, NINA HARALDSON OCH JOHANNA LINDMAN Fenomenologi.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "AV GRUPP 4: LINNÉA JOHANSSON, WILHELMINA HORN, ELIN WAHLBERG, NINA HARALDSON OCH JOHANNA LINDMAN Fenomenologi."— Presentationens avskrift:

1 AV GRUPP 4: LINNÉA JOHANSSON, WILHELMINA HORN, ELIN WAHLBERG, NINA HARALDSON OCH JOHANNA LINDMAN Fenomenologi

2 Inledning Kännetecknande för fenomenologin är att man så ingående som möjligt och från så många håll som möjligt försöker beskriva ett fenomen man är intresserad av. Växte fram som en motreaktion mot naturvetenskapens ideal. Individen som aktiv aktör snarare än strukturens offer.

3 Inriktningar Deskriptiv fenomenologi - Husserl Hermeneutisk fenomenologi - Heidegger, Gadamer, Ricoeur Existentiell hermeneutisk fenomenologi - Heidegger, Sartre, De Beauvoir, Merleau-Ponty

4 Husserl Från början matematiker men upplevde matematiken som för flummig Grundade fenomenologin Ville hitta den absoluta sanningen, och trodde att man kunde finna den genom att studera hur kunskap skapas.

5 Fenomenologisk reduktion Kallas på engelska för ”bracketing”, vilket betyder att sätta inom parentes Det som ska sättas inom parentes är existentiella frågor, exempelvis ”Finns jag?” ”Är det en bil jag ser?” De frågorna omformuleras till ”Vad får mig att tro att det är en bil jag ser?” FR togs fram av Husserl som en metod för att komma närmre sanningen och studera uppkomsten av kunskap

6 Typifieringar Skapas genom individens erfarenheter. Man lär sig vissa ”typer” och vad de betyder. Exempelvis känner man igen en ambulans på dess utseende. Med det igenkännandet följer vissa tankescheman. Kör man bil blir man medveten om att man bör hålla sig undan osv. Typifieringsbegreppet skapades av Schutz, som var Husserls lärjunge och tog över efter honom.

7 Livsvärlden Ett återkommande begrepp inom fenomenologin. Utvecklad av Husserl. Avser den värld som vi känner till genom våra levda erfarenheter och fungerar som referensram för hur vi förstår den. Heidegger utvecklade begreppet (livsvärlden praktisk till sin natur). Objekten i världen får sin mening utifrån sitt användningsvärde i vårt omedelbara sätt att närma sig (Granskär).

8 Intentionalitet/riktadhet Innebär att medvetandet alltid är riktat mot något. Vad vi riktar vår uppmärksamhet mot uttrycker alltså vår förståelse av världen och levda erfarenheter.

9 Etnometodologi Är en fenomenologiskt inspirerad metodriktning inom sociologin som intresserar sig av vardagslivets verklighet. Termen lanserades av amerikanen Harold Garfinkel på 1960-talet. Etnometodologin uppstod i och med Garfinkels kritik av Parsons strukturfunktionalism. Garfinkel såg individen som en aktiv aktör till skillnad från Parson som ansåg människan vara styrd av strukturella normer.

10 Fortsättning Etnometodologin har sin utgångspunkten i det som tas förgivet på ett oreflekterat sätt. Främst inriktad på hur vi tolkar och förstår omvärlden i vardagliga interaktioner samt hur den vetenskapliga förståelsen förhåller sig till vardagskunskapen.

11 Fenomenologi som kvalitativ forskningsansats Används till att försöka se på tillvaron ur den undersöktes perspektiv Djupintervju vanlig metod Undersöker vardagssituationer för att kunna sätta sig in i personens livsvärld Höga krav på forskaren

12 Den fenomenologiska forskningsprocessen Frågeformulering/syfte Strategiskt urval Datainsamling Transkribering Analys  Intuitiv fas  Bilda meningsbärande enheter  Bilda innebördskategorier (kluster)  Beskriv variationen och identifiera essensen Resultatredovisning


Ladda ner ppt "AV GRUPP 4: LINNÉA JOHANSSON, WILHELMINA HORN, ELIN WAHLBERG, NINA HARALDSON OCH JOHANNA LINDMAN Fenomenologi."

Liknande presentationer


Google-annonser