Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Carl Åke Farbring, 2009 Motiverande samtal – Att hjälpa patienter/klienter ändra livsstilsanknutet beteende – Vad vet vi? Motiverande samtal – Att hjälpa.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Carl Åke Farbring, 2009 Motiverande samtal – Att hjälpa patienter/klienter ändra livsstilsanknutet beteende – Vad vet vi? Motiverande samtal – Att hjälpa."— Presentationens avskrift:

1 Carl Åke Farbring, 2009 Motiverande samtal – Att hjälpa patienter/klienter ändra livsstilsanknutet beteende – Vad vet vi? Motiverande samtal – Att hjälpa patienter/klienter ändra livsstilsanknutet beteende – Vad vet vi? Ersta, 10 nov 2010: Carl Åke Farbring

2

3 MI - en kunskapsexplosion  > 1000 publikationer  > 200 randomiserade kliniska studier  Dussintals böcker och videoband  10 Multisite kliniska trials  Kodningssystem för att fastställa kvalitet  Forskning på hur MI bäst lärs in  MIA-STEP – Struktur som hjälp till tränare  MEN – MI är inte en ”färdig” metodik. Motivational Interviewing; carl åke farbring, workshopmaterial

4 What Works läget 2010  Låga och inkonsistenta effekter av program (d =.1) i metaanalyser  Effekter från metaanalyser ej bekräftade i studier av genomförda program 2000 – 2005 i UK och USA  Behandling kan göra skada:

5 Greenlight Project  Ett väl genomfört multidimensionellt re-entry demonstrationsprogram för att minska återfall i New York  Randomiserad design  Väl genomfört och övervakat  Evidensbaserade program (bl.a. R & R, återfallsprevention, träning för jobbförberedelse (länkar), social rådgivning, social träning, förberedelse för drogbehandling, prevention för hemlöshet (länkar), familjeåterföreningsgrupp; frigivningsplan etc)  Två kontrollgrupper  Resultat: ……..

6 Greenlight Project: resultat Utfall Greenlight TSP Upstate Total Signifikans n=344 n=278 n=113 n=735 n=344 n=278 n=113 n=735Gripna på nytt 44% 35% 32% 39%.02 Gripna nya brott 24% 19% 16% 21% Ns Återkallad 29% 25% 17% 25%.05 frivård Vera Institute of Justice

7 c åke farbring, 2008 Utvärdering av 38 program i Ohio Grupp N Effektstorlek Alla Fullföljda Lowenkamp, C. T., Latessa, E. J., & Smith, P. (2006). Does Correctional Program Quality Really Matter? Criminology & Public Policy, 5, 3,

8 c åke farbring, 2008 Ett närmare studium Correctional Program Assessment Inventory (CPAI) Otillfredsställande nivå (24 program): -1,7% Tillfredsställande behov av förbättring (13): - 8,1% Tillfredsställande (1): - 22% Mycket tillfredsställande (0) (Andrews & Gendreau, 2001)

9 DAA (Don Andrews, 2007) 9 Mean ES by Level of RNR Adherence and by Demonstration vs Regular Corrections

10 DAA (Don Andrews, 2007) 10 Två skilda världar  “REAL WORLD” (k =209) “DEMO PROJECT” (k = 47)  Any Human Service 65% 98% 65% 98% Mean RNR Adherence Mean RNR Adherence Mean Breadth Mean Breadth Staff Selection, Training, Clinical Supervision Staff Selection, Training, Clinical Supervision 01% 28% 01% 28% Sum Core Correctional Practices Sum Core Correctional Practices Sum of Integrity Scores Sum of Integrity Scores Mean ES Mean ES

11 c åke farbring, 2008 Hypoteser om färdigheter…  KBT. Klienter som hade tillägnat sig mer sociala, kognitiva el. problemlösnings- färdigheter återföll inte i mindre utsträckning. Samband saknas.  CRA. Samband saknas mellan ökad samhällstillvändhet och återfall.  12-steg. Ökad ”andlighet” samvarierar inte med mindre återfall. (Moos, 2003; Miller et. al., 2006)

12 c åke farbring, 2008 KBT i alkohol- och drogbehandling 1 - Magill, M, & Ray L. A. (2009) Cognitive-behavioural treatment with adult alcohol and illicit drug users. A meta-analysis of randomized controlled trials. Journal of Studies on Alcohol and Drugs: 2009, 70,  Första översikten sedan 1999 (N=52, K=9308)  ”Impressive research record”  Manualiserad behandling: vid spridning men liten fördel vid jämförelse  Ytterligare 8% drar fördel (*) av KBT jämfört med personer i kontrollgruppen som inte använde KBT. Stora variationer: störst skillnad jämfört med ingen behandling (29%).

13 carl åke farbring, Utvecklingen inom psykosocial behandling av livsstilsförändring under 30 år  Scott Miller och Barry Duncan. Jfr utvecklingen inom olympisk idrott och utvecklingen i psykosocial behandling.  Dra nytta av all kunskap om förändring Miller, Duncan, (och John Norcross, ICTAB 11, 2006)

14 Utfallsvarians som tillskrivs faktorer i terapi (%) Klientens bidrag 25% Oförklarad varians 45% Relation 10% Metod 8% Samspel 5% Rådgiv bidrag 7% John Norcross, ICTAB 11, 2006

15 c åke farbring, 2008 Har vi rätt fokus?  Hur öka effekter av behandling?  Mindre ”brand name” och i stället kombinationer  Vem ska göra förändringen?  Hur får vi klienten intresserad, hur får han/hon positiva förväntningar  Hur skapa samarbete?  Vad vet vi idag?  Tre prediktorer i MI – kanske snart fyra.

16 carl åke farbring, Korrelation mellan rådgivares empati och klienters alkoholkonsumtion vid uppföljningar (standarddrinkar/v) Miller & Baca (1983) Behavior Therapy 14: månaderr =.82 r 2 = månader r =.71r 2 = månaderr =.51r 2 =.26 Är empati en allmän faktor?

17 Are we good at conveying empathy?  384 occasions where lung cancer patients expressed feelings of worry and anxiety.  Only in 10% (N=39) of these instances were the met empathically by the doctor.  Why?  And why is it so important that it alone can engender change? (Archives of Internal Medicine, Sept. 2008) (Archives of Internal Medicine, Sept. 2008)

18 The devil is in the third year!  456 medicinstuderande vid Jefferson medicine college följdes under studietiden med avseende på utveckling av empati.  Under år 1 och 2 sker inga ändringar mätt med Jefferson Scale of Physician Empathy. Under år 3 – när särskild uppmärksamhet riktas mot omsorg om patienter sker en stor signifikant nedgång.  Hojat, M., Vergare, M. J., Maxwell, K., Brainard, G., Herrine, S. K., Isenberg, G. A., Veloski, J., & Gonnela, J. S. (2009) The devil is in the third year: A Longitudinal Study of Erosion of Empathy in Medical School. Academic Medicine, Vol 84, No 9/Septemb er 2009

19 Feature Empathy Sympathy Contribution of learning more significantless significant Contribution of cognitionmore significantless significant Contribution of affectsless significantmore significant Contribution of innate or genetic factorsless innatemore innate Objectivity vs subjectivitymore objectivemore subjective Likelyhood of accuracymore accurateless accurate Behavioral rootsadvancedprimitive Required effortsmore effortfulmore effortless Relation to clinician´s Performancelinearinverted U-shape Reaction timenon-spontaneousspontaneous Patient´s emotionsappreciated but not joiningperceived by joining Feeling feltthe kind and quality of theDegree and quantity of feelings patient´s feelings Brain processing areaneocortexlimbic system Psychological regulatory process AppraisalArousal Psychophysiological stateEnergy conservingenergy consuming Behavioral motivationaltruisticegoistic State of mindintellectualemotional Effect on caregiverpersonal growth, satisfactionexhaustion, fatigue, burnout Typical expression to patientI understand your sufferingI feel your pain Key mental processing mechanismCognitive/intellectual/understandingAffective/emotional/feeling Källa: Hojat, M. Empathy in Patient Care. (2007)

20 Empathy predicts behavior change in all treatments  ES – 0.3 over 47 studies (Norcross)  Weighed r (corrected) 0.30 (Bohart, Elliot, Greenberg and Lietaer (2004).  Not more effective in existential therapies but perhaps even more important in CB T.  Empathy is a general factor in therapy

21 Carl Åke Farbring, 2009 Utfallsvarians som tillskrivs faktorer i behandling (%) Klientens bidrag 25% Oförklarad varians 45% Relation 10% Metod 8% Samspel 5% Rådgiv bidrag 7% Norcross, ICTAB 2006

22 c åke farbring, 2008 Vad betyder klienters reaktioner?  C:a 8-9% av all behandling gör skada.  I nästan alla studier om allians, empati etc. predicerar klienters bedömningar utfall bättre än behandlarens  Klienters återkoppling är en bra indikator på om behandlingen ”surnat”.  Utbildning och erfarenhet har inget samband med effektivitet med avseende på utfall hos klienter!

23 Self-determination theory Autonomi continuum External TForce, rewards Unstable!l Internalised Inner tensions, uneasiness Identification Important for something that you value Integration In accordance with other values Inner motivation Change interesting in itself Deci & Ryan, (1985) Carl Åke Farbring, 2006 MI söker skapa inre motivation

24 Genomsnittliga effektstorlekar efter problemområde (N=72) MARMIT E Hettema, Steele & Miller, Genomsnittseffekt korttid =. 77 Som tilläggskomponent 1 år =.6 Narkotika

25 MI- en definition MI- en definition MI är en samarbetsinriktad, personcentrerad form av vägledning för att framkalla och stärka motivation till förändring... (Miller & Rollnick, 2010)

26 MI- specifika definitioner MI- specifika definitioner 1. MI är en samarbetsinriktad konversation för att stärka en persons egen motivation och åtagande till förändring... ( lekmannens definition ) (Miller & Rollnick, 2010)

27 MI- specifika definitioner MI- specifika definitioner 2. Motiverande samtal är en personcentrerad metod för rådgivning för att ta upp allmänna ambivalensproblem i samband med beteendeförändring... ( praktikerns definition ) (Miller & Rollnick, 2010)

28 MI- specifika definitioner MI- specifika definitioner 3. Motiverande samtal är en samarbets- och målinriktad metod för kommunikation som riktar särskild uppmärksamhet mot förändringens språk. Dess avsikt är att stärka personlig motivation och åtagande för förändring genom att framkalla och utforska individens egna argument för förändring... ( en teknisk definition ) (Miller & Rollnick, 2010)

29 Tre nödvändiga element i alla definitioner av MI Tre nödvändiga element i alla definitioner av MI 1. MI är en unik typ av konversation om förändring (rådgivning, terapi, konsultation, metod för kommunikation 2. MI är samarbetsinriktad (personcentrerad, i partnerskap, respekterar autonomi, speglar inte relationen expert-mottagare 3. MI är framkallande – försöker framkalla människors egen motivation och åtagande till förändring. (Miller & Rollnick, 2010)

30 MI- förtydligande om MI som”styrande metod” (MI 3) MI- förtydligande om MI som”styrande metod” (MI 3) ”Styrande” som rådgivarbeteende: Målinriktning (kompass) Målinriktad (directional) snarare än styrande… (Miller & Rollnick, 2010)

31 Effektstorlekar av MI över tid MARMITE Hettema, Steele & Miller, Kontrollerade Additiva Komparativa

32 Metaanalyser  Fem metaanalyser till dags dato (2009)  Medicinsk hälsoområde (Rubak m.fl, 2005: 72 studier – 19 statistiskt bearbetade).  Senaste (2009) Lundahl et al. 119 studier. Genomsnittseffekt = 0.22 (Hedge´s g)  25% = ingen effekt. 50% > än 0.20, 25% högre än medium.  Vasilaki m fl. (2006) – enbart alk. (N=9). Genomsnittseffekt 0.18 (men d= 0.60 om undersökningstid < 3 månader.  Se också NoK.Se/handbokMI

33 Burke, Arkowitz, Menchola, 2003  30 rct-studier  I 11 studier påvisades signifikant effektstorlek jämfört med placebo eller ingen behandling: alkohol (SEC), alkohol (BAC = koncentration i blodet) narkotikaberoende, diet och fysisk träning samt en social effekt. (Ej signifikant: HIV- riskbeteenden, rökning) –  Effekten försumbar av MI jämfört med annan effektiv behandling

34 Hettema, Steele, Miller, 2005 (1)  72 rct-studier  Genomsnittseffekt 0.77 som minskade till 0.30 efter 1 år.  Starkast stöd för alkohol i jämförelse med ingen behandling (d=>0.7)  13 studier relaterar till narkotika (0.51 resp 0.29) Se  Stora skillnader mellan effekter ( ); vad betyder det?

35 Hettema, Steele, Miller, 2005 (2)  Effekt av MI + annan behandling = 0.6 vid1 års uppföljning.  Rökning: 0.14 (N=6), ätstörningar (N=1):  Motion och kosthållning (N=4) = 0.78  Var försiktig med manualer  Vattenrening (N=4): 0.30  Spelmissbruk (N=1): 0.29  Fullföljande av behandling (N=5): 0.72

36 Rubak, Sandbaek, Lauritzen, Christensen, 2005 (1)  MI i korta samtal i hälso- och sjukvård (15 minuter)  72 (varav 19 med statistiska objektiva mått)  Genomsnittseffekt 0.18 (men d= 0.60 om undersökningstid < 3 månader.  Signifikanta effekter vid viktproblem (BMI), högt systoliskt blodtryck, höga blodfetter, hög alkoholkonsumtion.  C:a 75% av studierna visar positiva effekter  Mer än ett sammanträffande ökar sannolikheten för en positiv effekt.

37 Rubak, Sandbaek, Lauritzen, Christensen, 2005 (2)  I 8 av 12 studier redovisas positiva resultat för rökavvänjning.  I 10 av 13 studier redovisas positiva resultat av behandling av diabetes, astma och viktrelaterade problem. (Vissa mått indirekta)  Läkare/psykologer redovisas positiva effekter i c:a 80% av studierna, övriga yrkeskategorier inom hälso- och sjukvård i 46 % av studierna.  Effekten ovan kan inte härledas till utbildningsbakgrund.

38 Översikt: Rubak m.fl, 2005 Antal studier: N=72 per behandlings- område POS EFFEKT N INGEN EFFEKT N Diabetes/astma viktminskning/fysisk aktivitet Alkoholmissbruk 23 5 Psykiatri/beroende 12 7 Rökstopp 8 4

39 Lundahl, Tollefsen, Gambles, Brownell & Burke, 2009 (1)  MI i belysning av 25 års empiri: 119 rct-studier  Genomsnittseffekt = 0.22 (Hedge´s g)  25% = ingen effekt. 50% > än 0.20, 25% högre än medium.  Jämför MI med svag/ingen och aktiv/positiv  Jfr svag: Kliniskt signifikanta effekter (genomsnitt g=0.28) – narkotika (0.16), tobak (0.35), spelmissbruk (0.39), hälsobeteenden (0.15), engagemang i behandling (0.35)

40 Lundahl, Tollefsen, Gambles, Brownell & Burke, 2009 (2)  MI i jämförelse med annan aktiv behandling – positiva men inte signifikanta resultat: g=0.09. För tobak och narkotika är effekterna negativa men ej signifikanta: resp  MI förefaller effektivare för ”utstötta” – annan etnisk tillhörighet än vita och afroamerikaner  MI i grupp (?) förefaller (obs) försvaga effekter  I jämförelse med svaga behandlingar visar längden av MI signifikant högre effektstorlek  MET synes ge bättre effekter när MI ges som solitär behandling.

41 Lundahl, Tollefsen, Gambles, Brownell & Burke, 2009 (3)  Samband saknas med grad av trohet till MI.  Tidigare bild av manualer ifrågasätts: t.ex. MET  Samband saknas med teoretisk bakgrund och nivå på MI-utbildning  Tid i behandling spelar roll  Denna metaanalys uppvisar sammantaget något svagare effektstorlekar än tidigare metaanalyser.  Vad är det i MI som fungerar och hur???

42 Lai, DTL et al (2010) Cochrane database of systematic reviews on smoking cessation  MI genomförd av sjuksköterskor  14 trials, N=10538 cf tau /brief advice  Svag signifikant ökning av ”cessation” vid 6 månader  Tilläggskomponenter kan ha bidragit till ökningen: nikotinersättning, audiovisuella hjälpmedel  Tolkningen av resultat osäker  Jämför t.ex. med större metaanalys

43 A meta-analysis of teen cigaretta smoking cessation (Sussman, S.,. Ping Sun., Dent, C Health Psychology, No 5, ) FFG  I miljard rökare idag, 8,4 miljoner beräknas dö årligen 2020 om trenden fortsätter.  Ungdomar år. 48 studier  Relativ fördel (2,9%) en ökning av sannolikheten att sluta röka med 46%.  Större sannolikhet om programmen innehöll 5 sessioner eller mer och dessutom innehöll motivationella, kbt- och ”social influence” inslag.

44 Socialstyrelsen om MI och diabetes  Som på flera områden motstridiga:  Viktminskning bland diabetespatienter (N=217) varav 38% afroamerikaner.  Resultat: Patienter i MI-betingelsen minskade mer i vikt vid 6 och 18 månader (P = 0.01 resp 0. 04).  Resultatet medierades genom större retention och efterlevnad av beteendebaserat viktminskningsprogram.  Slutsats: MI kan vara en positivt tillskott till beteendebaserat program (dock inte för afro-a.)  Smith West, A., DeLillo, V., Bursac, Z., Gore, S.A., Greene, P. G. (2006) Motivational Interviewing improves weight loss in women with type 2 diabetes.

45 Metaanalys om psykologiska interventioner för att förbättra glycaemic control (The Lancet, 2009, Vol 363, p )  25 studier fram till  Psykoterapeutiska interventioner i vid mening för typ 2.  Resultat: Inga förbättringar när det gäller blood glucose concentration eller viktminskning för patienter som går i psykoterapi.  K. Ismail, K. Winkley, S. Rabe-Hesketh.

46 Mönster och reflektioner  The black box: har MI använts? Med acceptabel kvalitet? Räcker det?  Utfall varierar trots att samma behandling givits.  Personer kan vara viktigare än typ av behandling.  Enligt Miller & Rollnick varierar utfall mellan 0- 75% beroende på rådgivare.  Supershrinks ger påtagligt bättre resultat.  Lämplighet ger inte automatiskt bättre utfall om inte organisationen arbetar effektivt – IMPLEGRERING.

47 carl åke farbring, Det enda säkra: en evidensbaserad MI – modell Förändringsprat (äv. negativt) predicerar beteende MI Problemigenkänning Behov Vilja Kunna Göra Förändring W R Miller, ICTAB 11, 2006

48 Kausalitetsanalys i MI (Apodaca & Longabaugh, 2009) Motiverande samtal Rådgivar- beteende Utfall (missbruk) Klient- beteende

49 MI – anda hos rådgivare (Apodaca & Longabaugh, 2009) Motiverande samtal MI Anda Utfall (missbruk) Klient- beteende

50 Rådgivare – MI konsistens (Apodaca & Longabaugh, 2009) Motiverande samtal MICO Utfall (missbruk) Klient- beteende 0.64 Guame m fl. och Moyers m fl. (2009) rapporterar MICO CT och CCT; Houck & Moyers (2008) : MICO CT

51 MI-inkonsistenta beteenden (Apodaca & Longabaugh, 2009) Motiverande samtal MIIN Utfall (missbruk) Klient- beteende

52 Rådgivares specifika komponenter i MI (Apodaca & Longabaugh, 2009) Motiverande samtal Rådgivar- specifika Utfall (missbruk) Klient- beteende Guame m fl., 2009; Baer m fl., 2008; Moyers m fl., 2009 påvisar ytterligare stöd för denna länk

53 Klienters beredskap till förändring (Apodaca & Longabaugh, 2009) Motiverande samtal Rådgivar- beteende Utfall (missbruk) Klient beredskap till förändring ?

54 Klienters motstånd (Apodaca & Longabaugh, 2009) Motiverande samtal Rådgivar- beteende Utfall (missbruk) Klient motstånd Miller

55 Klienters tilltro till förändring (Apodaca & Longabaugh, 2009) Motiverande samtal Rådgivar- beteende Utfall (missbruk) Klienters Self efficacy 0.25 Barnett (2010) föreslår visst underlag för denna länk

56 Klienters upplevelse av diskrepans (Apodaca & Longabaugh, 2009) Motiverande samtal Rådgivar- beteende Utfall (missbruk) Klient upplevelse av diskrepans Walters (2009) visar visst förstärkt underlag för denna länk

57 Kausalitetsanalys i MI (Apodaca & Longabaugh, 2009) Motiverande samtal Rådgivar- beteende Utfall (missbruk) Klient- beteende

58 Verksamma mekanismer i MI  Apodaca & Longabaugh (2009):  Mekanismer f f g undersökta i kausalitetskedjor. Resultat:  MI-rådgivare uppvisar fler MI-konsistenta beteenden än standard.  MI-inkonsistenta beteenden (motstånd) - motstånd en stark prediktor trots föga undersökt  Förändringsprat  Engagemang påverkas av MI  Specifika tekniker: öka diskrepans  Och MI-anda, öka tilltro, beredskap till förändring?  Slutsats: MI påverkar rådgivares beteende, vilket i sin tur påverkar klienters beteende och samband med utfall kan påvisas. Klienters beteende är mer prediktivt (r=0.23) än rådgivares (0.13)

59 Vad betyder människan som motivatör Vad tror du handläggaren som person betyder för att motivera någon? Vad tror du behövs för att motivera? Hög teoretisk utbildning... - pondus...? Hur var din favoritlärare när du gick i skolan? Hur gick det för dig i det ämnet? dåliga betyg bra betyg negativ positiv åsikt om läraren : Finns det något samband? Fritt efter Carolina Yahne

60 Affirmationer i MI Carl Åke Farbring Han fick oss att känna oss större än vi var…

61

62 Defensiva förhållningssätt – varför? Defensivt förhållningssätt är adaptivt och naturligt. Det minskar hot mot självbilden. Det är maladaptivt inför behov av viktiga förändringar. Defensiv bias. Kan man underlätta för människor att bli mer öppna för ”hotande” information och mer öppna för förändringar?

63 c åke farbring, 2009 TRE SÄTT ATT NÄRMA SIG MI Den transteoretiska modellen Vilja – Kunna - Redo Tre stilar

64 BIBEHÅLLANDET ÅTERFALL/MISSBRUK = att fortsätta förändringen…! ”Nu är det lika bra att ”en gång --alltid…” köra - eller…” GENOMFÖRANDET FÖRE ÖVERVÄGANDET What Works; ackrediterade program, Det obekymrade känsloläget behandling; åtgärder... BESLUTET ”nu får det vara nog… ÖVERVÄGANDET måste ta itu med det här…” = det ambivalenta känsloläget börjar se nackdelar... FÖRBEREDANDET funderar men… prövar på... börjar fråga en del… STAGES OF CHANGE; Förändringshjulet enligt Prochaska-DiClemente C. Åke Farbring, 2003

65 Liten illustration av strategival i relation till förändringsstadierna enligt Prochaska & DiClemente stöt inte bort klienten; skapa förtroendefull relation; försök locka fram något som klienten ser som problem med sin livsstil; försök locka fram anhörigs bekymmer över situationen; få klienten att utveckla problemsyn; förmedla att ambivalens är naturligt; hjälp klienten att väga för och emot; ställ nuvarande livsstil mot värderingar; försök få klienten att uttala tillit till självkompetens; försök få klienten att utforska fördelar med förändring; locka fram förhoppning på behandling; betona klientens fria vilja och eget ansvar för framtida val; försök locka fram uttalanden som syftar till förändring; summera - med tonvikt på uttalanden som innehåller förhoppningar och avsikt att förändra; be klienten berätta om när det fungerat tidigare och vad man kan lära av det; om klienten tillåter - erbjud råd, meny; what works-program; förhandla plan

66 Motivation en funktion av angelägenhetsgrad (A)och tillit till sig själv (T) f(A x T) = B Olika förhållningssätt erfordras från rådgivaren beroende på om A eller T är låg. Prioritet och Inre/Yttre motivation. Klienten måste själv genomföra förändringen Varaktig förändring sker inom klientens referensram Rådgivaren måste arbeta inom referensramen Vad får balansen att tippa över...? motivational interviewing, workshopmaterial carl åke farbring -2002

67 Öka diskrepans Öka diskrepans/öka upplevelse av kompetens Öka upplevelse av kompetens Vänta Öka kompetens Balansera Öka kompetens Balansera  "FÖRE ÖVERVÄGANDET", det obekymrade känslostadiet i Prochaska-DiClementes modell; 4-6  "ÖVERVÄGANDET", det ambivalenta stadiet i stadiemodellen  "FÖRBEREDANDET", "BESLUTET" eller kanske rent av "GENOMFÖRANDET" i stadiemodellen. Motivation. Klinisk användning av modellen... Angelägenhetsgrad; hur mycket vill jag? Upplevelse av kompetens; hur mycket kan jag? motivational interviewing, workshopmaterial carl åke farbring -2002

68 Tre kommunikationsstilar Styra - Vägleda/Guida - Följa Carl Åke Farbring, 2010 från Miller W R. Informera /Guida/vägleda /Lyssna

69 69 The three styles intervention relates to this recent book The three styles further developed in : Rollnick, S., Miller, W. R., & Butler, C. C. (2008) Motivational Interviewing in Health Care. Helping Patients Change Behavior. Guilford Press. Swedish edition

70 MI utanför terapirummet En interaktiv produkt med videoinspelade ”situationer” Anpassad till vardagskommunikation Manual Tre kommunikationsstilar i ”korta” och ”svåra” samtal – säga till, lyssna, vägleda ► Minska stress för personal ► Skapa ett mer förändringsinriktat klimat för klienter Stor randomiserad forskningsinsats Carl Åke Farbring, 2006

71 carl åke farbring, Styra - Vägleda/Guida - Följa Beteendeterapi MI Psykodynamisk terapi Kognitiv terapi Lösningsfokuserad Klientcentrerad terapi Dr Phil ETT NATURLIGT KONTINUUM

72 carl åke farbring, Beskrivs inte i MI 2 Däremot i MI in Health Care Nödvändig i vardags- och yrkesliv Definierat som icke konsistent med MI Kan göras respektfullt med ord som appellerar till cortex Styra, informera, säga till vad som gäller utifrån befattningsbeskrivning

73 carl åke farbring, ”Du måste klä av dig helt naken när du lämnar urinprov. Du ska följa reglerna här som alla andra. Är det svårt att förstå…” ”Du kan kanske uppfatta reglerna som fyrkantiga men dom är till för att hålla stället drogfritt. Hur ser du själv på risken att få in droger om man underlättar för fusk. Dina levervärden är verkligen katastrofala. Du måste helt och hållet avstå från alkohol under lång tid framöver. Jag måste som din läkare tyvärr informera dig om att ditt blodtryck inte har blivit mycket bättre. Du har misslyckats med att komma igång med motivation och viktminskning. Tillsägelser kan göras respektfullt med ord som appellerar till cortex (patientperspektivet ≠ rådgivarperspektivet) Exempel:

74 Vardagssamtal (Talking Sense)– ett sätt att på sikt förbättra klimatet i en organisation En delvis interaktiv produkt med videoinspelade ”situationer” Manual, övningsmaterial Tre kommunikationsstilar i ”korta” och ”svåra” samtal – säga till, lyssna, vägleda ► Inlärning sker under uppföljning med hjälp av övningar på problemsituationer, rollspel, diskussioner anpassade till lokal verklighet. Stor randomiserad forskningsinsats DEMO

75 Vardagssamtal – en bättre idé för kommunikation  Ett effektivare sätt att kommunicera särskilt i ”svåra” situationer…  Härlett ur MI men ≠ MI ( ); upphovsman: Steve Rollnick, universitetet i Wales  Kriminalvården partner i samarbetet  Syfte A: underlätta för personal genom att ge verktyg för mer effektiv kommunikation, mindre stress, större arbetstillfredsställelse  Syfte B: skapa gynnsamt (omgivande) klimat som underlättar intagnas arbete med förändring

76 Vardagssamtal En utveckling/anpassning av MI som går ut på att lära sig behärska och tillämpa olika kommunikationsprinciper i vardagligt uppkomna arbetssituationer: -Aktivt lyssnande -Vägleda -Instruera och säga till!

77 Hypoteser kring Vardagssamtal Hypotes: vardagssamtal kan minska kraven i arbetsmiljön genom att … 1. En smidigare dialog med de intagna kan underlätta kombinationen av vård/övervakning genom ökad ömsesidig förståelse 2. Förbättra klimatet vilket i sin tur ger upphov till färre incidenter och lugnare arbetsmiljö (cirkulärt samband)

78 Hypoteser kring vardagssamtal, forts Men även: 3.Vardagssamtal kan öka resurserna genom att verka kompetenshöjande: a) behärska tekniken att samtala om svåra saker på en professionell nivå (empowerment) ’avprivatiserar’ vårdaren i en eventuell konflikt

79 MI utanför terapirummet: Hur sker inlärning så att metoden kan tillämpas i verkligheten? CD är bara första steget Inlärning sker under efterarbetet under ledning av lokal MI- tränare. Tillämpning av ”svåra situationer”….

80 carl åke farbring, MI ANDA (MI SPIRIT) Gemensamt och genomsyrar alla färdigheter: Framkalla – Ta fram – inte montera in Samarbete – Aktivera. Det är klienten som ska förändra sig. Autonomi – Respektera klientens rätt att bestämma över sig själv. Tillägg i MI 3: Medkännande (compassion) Menschenbild – inte egentligen sympati eller att identifiera sig.

81 RULE - ett alternativt sätt att beskriva principer för vägledning i MI (från MI in Health Care) R ättningsreflexen – … kan få paradoxala effekter. Människor har en naturlig tendens att vilja motstå övertalning. Fara för katastrofscenariot! Rättningsreflexen måste motstås (vilket kan vara svårt). U tforska och förstå patientens motivation - Det är patientens skäl för förändring som har störst sannolikhet att genomföras. Det viktiga är att framkalla dessa skäl och få patienten/klienten att uttrycka dem. L yssna - Att lyssna är en komplex klinisk färdighet i MI och förutsätter empatiskt intresse för patienten/klienten. E mpowerment – Det är större sannolikhet att klienter kan genomföra förändring om de tror att de kan genomföra den. Egna resurser och idéer är avgörande för varaktig förändring. Motivational Interviewing; carl åke farbring, workshopmaterial

82 Fyra grundläggande principer för att skapa inre motivation D iskrepans - Öka diskrepans mellan mål och verklighet. Känslomässigt obehag inför den upplevda diskrepansen mellan vad som är och vad som kunde vara, är startmotorn för förändringen! Tankarna på vad som kunde vara bättre kan utgöra grund för förändringsinriktade uttalanden. R ulla med motstånd/argumentera inte - (psykologisk judo) Om motstånd möts med motstånd höjs konfliktnivån. Överbevisa inte klienten om att han har fel. Undvik rättningsreflexen. Motstånd är oftast känslomässigt grundad - logiska analyser fungerar dåligt; en skada som uppstår i relationen försvårar förändringsarbetet K ompetenskänsla - Förmedla upplevelsen ”JAG KAN”…Den kemiska reaktionen uppstår när ”jag borde” förenas med ”jag kan”. Tron på möjligheten till förändring är motivationsskapande. Eftersträva balans. Om ”borde” väger avsevärt tyngre än ”kan” är risken för tillbakagång i förändringscykeln överhängande. E mpati - Acceptans av klienten underlättar förändring = (behandlingsparadoxen) Förmedla att ambivalens är naturlig. Reflektivt lyssnande är grundläggande. Förmedla känslan av att klienten blir ”sedd” som person - inte bara som klient. Motivational Interviewing; carl åke farbring, workshopmaterial DRaKE

83 Eller – i MI 3: (?) - Fyra processer  Engagemang - skapa relation  Fokusera - vägleda sätta agenda, hitta fokus (vems?), ge information och råd  Framkalla – vägen till MI selektivt framkallande, selektiva svar, selektiva summeringar  Planering

84 Carl Åke Farbring, 2009 Förväntningar styr utfallet!

85 Carl Åke Farbring, 2009 Alliansinstrumentet Låt klienten värdera er allians!

86 Alliansinstrument - Relationsbarometer – Engagement ruler

87 Carl Åke Farbring, 2009 Allians Låt klienten föreslå hur du kan bli bättre!

88 Carl Åke Farbring, 2009 Allians Lambert (2003) rapporterar en ES på 0.39 av feedback jämfört med en grupp där feedback ej givits. I en färsk studie i Norge (2009) rapporterar Anker, Duncan & Sparks en 4 ggr större kliniskt signifikant skillnad till förmån för feedbackgruppen. (JCCP, 2009, Vol 77, No 4,

89 Fyra tidiga strategier (fyra färdigheter…) B ekräfta: Det är viktigt att klienten blir ”sedd” Ö ppna frågor: Ge klienten chans att själv utforska sin problematik R eflektivt lyssnande: ( ung. = empati ”) ”Att följa med.” Den viktigaste färdigheten! Förmedlar intresse och ger klienten drivmedel för att utveckla inom sin egen referensram… S ummera: Gör sammanfattning med särskild betoning på förändringsinriktade uttalanden Motivational Interviewing; carl åke farbring, shopmaterial FÖRÄNDRINGSPRAT: Att framkalla förändringsinriktade uttalanden är ett övergripande mål genomgående i Motiverande Samtal. BÖRS

90 Utfall - förändrarna (n=31) Utfall - förändrarna (n=31) Proportion drogfria dagar i genomsnitt per utfallsgrupp och utvärderingsperiod Carl Åke Farbring, 2006 från Miller W R.

91 Förändrarna (n=31) Förändrarna (n=31) Genomsnittlig åtagandestyrka per decil Carl Åke Farbring, 2006

92 Avvikarna (n=9) Avvikarna (n=9) Genomsnittlig åtagandestyrka per decil Carl Åke Farbring, 2006

93 c åke farbring, 2008 COMPASS DIRECTION

94 Att prata om förändring: En nomenklatur för klienters uttalanden Miller, Moyers, Amrhein & Rollnick, 2006 Förberedande tal: Förståelse av orsak Vilja Kunna Behöva Åtagande till förändring (göra) Ta steg mot förändring : Vilja till status quo Oförmåga Skäl till s q Behov till s q Åtagande för s q Avbryta Ej överens Nedvärdera Minimera Argumentera Byta ämne Förändringsprat Neutralt Status quo-prat Motstånd Riktat mot förändringsföretag riktat bort från förändring Neutral diskussion som kan innehålla flera olika spår K o m p a s s k u r s Farbring, Bearbetning efter Moyers, ICTAB 2006.

95 c åke farbring, 2008 COMPASS DIRECTION Det kommer inte att funka för mig. Det verkar hopplöst…. - Du tycker att det ser mörkt ut just nu. -Min suparbroder Kalle, han bara la av med spriten… - Han tröttnade på spriten till slut.

96 carl åke farbring,  ”Du måste klä av dig helt naken när du lämnar urinprov. Du ska följa reglerna här som alla andra. Är det svårt att förstå…”  ”Du kan kanske uppfatta reglerna som fyrkantiga men dom är till för att hålla stället drogfritt. Hur ser du själv på risken att få in droger om man underlättar för fusk.  Dina levervärden är verkligen katastrofala. Du måste helt och hållet avstå från alkohol under lång tid framöver.  Jag måste som din läkare tyvärr informera dig om att ditt blodtryck inte har blivit mycket bättre. Du har misslyckats med att komma igång med motivation och viktminskning.  Tillsägelser kan göras respektfullt med ord som appellerar till cortex (patientperspektivet ≠ rådgivarperspektivet)  Tillsägelser kan göras respektfullt med ord som appellerar till cortex (patientperspektivet ≠ rådgivarperspektivet) Exempel:

97 EMMEE: en randomiserad studie EMMEE: en randomiserad studie  140 deltagare betalade för att komma till New Mexico; alla fick bok och videoband  Undervisning, mat och husrum betalda…  $ 40 efter 4 och 8 mån; $ 50 efter 12 mån  Budskap: Lära sig lära…  Välutbildad grupp – hög motivation att lära?  Upplägg: Baselinjevärdering, skådespelarklient efter träning och därefter 4, 8 och 12 månader efter träning; band med faktisk klient.

98 Randomiseringen  Alla fick bok och videoband  W = bara workshop (feedback efter 8 månader)  WF= Workshop + feedback (feedback på alla band under hela studien samt efter 8 månader: 6 coaching tillfällen)  WC= Workshop + coaching (6 individuella coaching tillfällen per tel. under 4 mån efter workshop)  WFC= Workshop + feedback + coaching  STC = Självträningsgrupp = väntelista under 6 månader. Därefter = WFC.

99 carl åke farbring, Endast de tre grupper som fick åtgärd utöver grundträning visade skillnad jämfört med baseline. Spirit: p = % MI consistency: p =.125

100 carl åke farbring, Klinisk skicklighet i jämförelse med baseline P =.006 Efter 4 mån

101 4-årigt kodningsprojekt av band (Timothy Apodaca, Ph.D)  Distanskurs, träning i närvaro av lärare, MI följd av supervisor, booster träning (MIA step) – inspelning av band.  Resultat: ingen ökning av refl.lyssnande; ingen ökning av empati, ingen ökning av MI-spirit etc. En enda skillnad: ökning av öppna frågor mot slutet av projektet.

102 Handledningsstöd:  I en randomiserad studie (Mitcheson, Bhavsar & McCambridge, 2009) kunde man inte se några skillnader (mätt med MITI version 2 – mellan dem som enbart fått workshop och en grupp som deltagit i fyra supervisionsträffar - två individuella och två i grupp – där avlyssning av band ingått och ytterligare material och artiklar skickats ut per e-post. Endast vissa specifika förbättringar med avseende på MI-anda kunde urskiljas. Författarna drar slutsatsen att det fordras ”intensivt stöd vid inlärning av egen praktik” för att få en ökning av MI-färdigheter.

103 c åke farbring, 2008 Implementering & kliniska färdigheter (hör ihop)  ”Counseling rapport had a unique predictive value beyond that offered by the other measures.  I två kohorter (n=354, n=223) är rapport (≈allians) en mer signifikant prediktor för missbruks- och kriminalitetsutfall än retention, tillfredställelse med behandlingen eller behandlingsstatus efter. Det sambandet försvinner!  Strategier som var prediktiva i ”rapport”: kommunikationsfärdigheter, sätta mål, problemlösning, förbättring av klients objektivitetsuppfattning  Joe, Simpson, Dansereau, Rowan-Szal, Relationships Between Counseling Rapport and Drug Abuse Treatment Outcomes (2001) Psychiatric Services, Vol. 52, No. 9, )

104 c åke farbring, 2008 SOCRATES 8/D N Probl recognition /Ambivalence/ Steps N Probl recognition /Ambivalence/ Steps ,36 - 0,66 1, ,36 - 0,66 1,84 p<.03 p<.0001 p<.0001 p<.03 p<.0001 p< Averagedifference from pre- to post test

105 c åke farbring, 2008 SOCRATES 8/A N Probl recognition /Ambivalence/ Steps N Probl recognition /Ambivalence/ Steps ,63 - 0,56 1, ,63 - 0,56 1,78 p<.03 p<.01 p<.0001 p<.03 p<.01 p< Averagedifference from pre- to post test

106 c åke farbring, 2008 URICA N Pre C/ Contempl/ Action/ Maintenance N Pre C/ Contempl/ Action/ Maintenance ,54 -0,83 1,69 -1, ,54 -0,83 1,69 -1,11 p<.004 p<0001 p<.0001 p<.0001 p<.004 p<0001 p<.0001 p< Averagedifference from pre- to post test

107 c åke farbring, 2008 The Change Questionnaire – a motivational index based on change talk (Miller, 2008) DIMENSIONS: Problem recognition: p <.02 Need: p <.3 Desire: p <.0006 Confidence: p <.002 Commitment: p <.02 Taking Steps: p <.0009 Total (N=88) p <.0005 ____________________________________  Pearson r =.072 (2-tailed) p<.0001 (N=78)

108 c åke farbring, 2008 Motivational factors (scales)  Desire: 3,85; p<.0001  Self Efficacy: 0,43; p<.0001  Priority; 0,83; p<.0001  Inner motivation: 0,61; p<.0001  Total;3,85; p<.0001 Averagedifference from pre- to post test The Scale of Balance Exercise: Why I want to change personally (ME) or Other people or circumstances that influence me (OTHERS) MEOTHERS

109 c åke farbring, 2008 Graphical position in TTM

110 c åke farbring, 2008 Results N Prep-5th 5th-later N Prep-5th 5th-later ,82 24,51 P<.0001 P<.0001 P<.0001 P<.0001  Average  difference  from pre- to  post test

111 c åke farbring, 2008 Program counselors assessment of client´s progress during intervention QuestionN%yes%no% no answer Does the client intend to go into more treatment Does the client want follow-up sessions in BSF Have you noticed improvement in collaboration Have you noticed improvement in desire to change

112 c åke farbring, 2008 Client´s own assessment of the effect of the program on their thinking about change Statement StatementN % Absolu tely NOT% May- be % Yes, to some degree % Yes, very much % No answer I am thinking more about change now than I did before the programme I have already started to make changes

113 113 Implegration – Implegration – a practitioner´s report a practitioner´s report ICTAB 12, Santa Fe, February 8-10, 2010 Carl Åke Farbring ICTAB 12, Santa Fe, February 8-10, 2010 Carl Åke Farbring Implegration - Integrated implementation of Motivational Interviewing, an evidence based treatment in Swedish Corrections

114 c åke farbring, 2008 Två perspektiv på implementering  Bedöma lämplighet och anpassa uppdrag  Utgöra informationsunderlag för förbättring Vad passar vår organisation bäst? = Implegrering Vad passar vår organisation bäst? = Implegrering

115 c åke farbring, 2008 ISI (IMPLEGRERING – Systemisk Inlärning) - Schema

116 c åke farbring, 2008 ISI - exempel på kodnyckel

117 Dean L. Fixsen, NIRN  99% av budget går åt till att förstå etiologi och ta fram evidensbaserade behandlingar; 1% av budget går åt till att få dem att fungera  Människor kan inte tillgodogöra sig behandling som de inte upplever!  Implementeringsteam! 80% på 3 år jämfört med 14% på 17 år.  Behandlingsintervention är inte samma sak som implementering! EffektivINTE effektiv EffektivBra utfallEj hållbart över tid, dåliga utfall INTE effektivDåliga utfallDåliga och rent av skadliga utfall Implementering Behandling ICTAB 12, Santa Fe, 2010

118 Article ( accepted for publication CBMH): Forsberg, L., Ernst, D. B. & Farbring, C. Å * 118 Karolinska Institute performs randomized research on the implementation. Submitted : Reviewers suggest two studies in stead of one: 1) learning effects * 2) outcome effects on clients Preliminary findings of learning effects – reservations: * Criminal Behaviour and Mental Health

119 Global variables EmpathyEvocationCollaborAutonomMI SpiritDirection UPI M n=10 SD BSF M N=14 SD BSF+ M N=21 SD (*) * * * Mean value for estimate of global measures in all intervention groups Analysis of variance: BSF+ > (s) UPI/BSF in empathy, evocation, autonomy and MI spirit. BSF+ scores > 3 on average (ref.value 3.5 (Moyers et al., 2007) No difference between UPI and BSF Adjusted (Bonferroni, post hoc tests) indicate significant differences in evocation : (mean difference -.995, p =.019), autonomy (-.943, p =.012), MI spirit: -878, p =.008)

120 Global variables Reflec- tions/q Complex r/r (%) Open q/q (%) MI adherent MI non- adherent Informa- tion giving Ref value UPI M n=14 SD BSF M n=27 SD BSF+ M n=42 SD M= M= *.21 M= * Mean value of indices calculated on estimates of behavioral measures and behavior counts for all intervention groups BSF+ > (s) UPI in percentage complex reflections and MI adherent than UPI. Mean MITI scores BSF > UPI but not significant. Here BSF+ and even – if not significantly – BSF seems to matter. (Note no difference between BSF and BSF+) However suggested level of proficiency is not reached.

121 Conclusions  MI implegration has been highly successful in increasing client motivation to change  MI implegration (MI+) outperforms significantly UPI. Effect is probably underestimated, since the study was performed very early …  Even MI by manual only outperforms usual planning interview routine in prison but the difference is not significant. 121

122 122 Summary: Organizational factors contributing to more than motivational sessions/year  Head staff informed, support from director general, org. Structure  Semi structure = MI program (avoiding chat item); learning by doing  manuals focusing on accreditation (management (coaching sessions every 5 weeks, certification), teaching, evaluation etc.)  A completed series is followed by reinforcement by superiors/mark in the statistics makes the head look good  Integrated ”monitoring of audio tapes  MI Integrity form  Program sessions happen: possible to evaluate - integrity, number  Coaching in stead of ”objective” feedback  Supportive (not critical) atmosphere  Enjoyment (coffee etc.)... Positive communication ≠ demands on accomplishment

123 Slut på bildspel. Tack för uppmärksamheten!

124 c åke farbring, 2008 KBT i alkohol- och drogbehandling 2 - Magill, M, & Ray L. A. (2009) Cognitive-behavioural treatment with adult alcohol and illicit drug users. A meta-analysis of randomized controlled trials. Journal of Studies on Alcohol and Drugs: 2009, 70,  Den relativa fördelen försvann efter 6-9 månader och 12 månader efter behandling.  Bäst effekt för cannabis – (19%). Ingen skillnad vid multipelt drogbruk. Kvinnor +.  Men : jämförelsematerialet svagt.  Slutsatser: CBT ”was not convincingly more effective than other structured therapies.


Ladda ner ppt "Carl Åke Farbring, 2009 Motiverande samtal – Att hjälpa patienter/klienter ändra livsstilsanknutet beteende – Vad vet vi? Motiverande samtal – Att hjälpa."

Liknande presentationer


Google-annonser