Läs- och skrivundervisning i det nya medielandskapet

En presentation över ämnet: "Läs- och skrivundervisning i det nya medielandskapet"— Presentationens avskrift:

1 Läs- och skrivundervisning i det nya medielandskapet
Per-Olof Erixon, umeå universitet Onsdagen den 13 februari 2013

2 Tankens trädgård Tvåtusen tonårstankar(2000)
Närhetskultur och intimitet upplösning mellan det privata och offentliga (Habermas) Ziehe: skolans förtingligande och skolans psykologisering Drömmen om den rena kommunikationen (2004)

3 Genrer I rörelse (VR 2004-2006) - blev Skrift I rörelse (2007)
Teknologiernas betydelse en blind fläck inom utbildningsvetenskaplig forskning ett annat mönster som kunde sammanbindas med den medieteknologiska utvecklingen fotografier, teckningar och illustrationer samt ljud i den tryckta boken och den föreställning som avslutar projektet varje vår

4 Teknologiernas betydelse
Folkskolan –bok, papper och penna Ett oupplösligt och sammantvinnat förhållande mellan skola och literacy

5 Medieekologi Nordamerikansk tradition ( USA and Canada)
Marshall McLuhan Neil Postman Joshua Meyrowitz Walter Ong Christine Nystrom etc

6 Medieekologi – studiet av medier som miljöer
kommunikationsmedier – inte neutrala, genomskinliga eller värderingsfria kanaler för information mediers inneboende fysiska strukturer och symboliska form spelar roll ”Mediet är budskapet” Varje medium- en unik uppsättning av fysiska och symboliska karakteristika – ”biases”

7 Kress & van Leeuwen m fl Halliday - om alla texters tre mellan sig ständigt relaterade metafunktioner ideationella - texter utgör representationer av världen interpersonella - texter ingår alltid i identitetsformerande intersubjektiva relationer textuella – hur ”texter” ser ut

8 Joshua Meyrowitz - No Sense of Place (1985)
syntetiserar McLuhans On Media (1964) och Goffmans (1959) dramaturgiska analys av social interaktion ”print situations” - ”electronic situations” Elektroniska medier har lett till en nedbrytning av skriftkulturens specialiserade och segregerade informationssystem Privata situationer sammansmälter med offentliga (front stage – back stage) Dvs. nya medier skapar inte enbart nya relationer mellan sinnen och medier, utan också mellan människor

9 Skrift I rörelse (2007) skrivundervisning - spänningsfältet mellan kunskap om och träning i påståendekunskap (”declarative knowledge”) främjar färdighetskunskap (procedural knowledge (Frøydis Hertzberg, 2001) Stephen Krashen - frivillig, lustbetonad läsning den viktigaste faktorn för utvecklingen av skrivfärdigheten (Krashen, 1984).

10 Svenska I IT-samhället (1997)
Olle Josephson (red) Internationalisering Anglifiering Växande informationsflöde Intimisering Visualisering Sekundär muntlighet

11 Det linjära berättandet upphävs Flöde och collage (Williams, 1994)
Mediepanik (Drotner, 1992) TV-tittandet negativ faktor (Larsson, 1984) Jfr moralpanik

12 Inkluderande perspektiv
Metaforerna ekologi och landskap Samspel och samverkan mellan olika medier ”snakke om et økologisk syn på språk, tekst og kultur” (Smidt 2004:17) Unga människor närmar sig skriven text med hjälp av den textkompetens de tillägnar sig genom olika medier eller portaler Margaret Mackey (2002). Literacies across Media. Playing the Text Strategier importeras över mediegränserna

13 Svensk skrivpedagogisk forskning
Normativt perspektiv (Nyström, 2000) Betygen måttstock nya perspektiv; skrivandet en social aktivitet; Berge (1988) Skolestilen som genre - fokusering på de konventionella och sociokulturella egenskaperna i textstrukturering Nyström (2000): genrestudier

14 Literacy – begränsas till dess etymologi Litteracitet
förmågan att utnyttja alfabetet som semiotisk resurs.

15 Kommunikativ handling
Habermas offentlighetsteori Teorin om kommunikativ handling alla tal- och texthandlingar ingår situationellt och medieteknologiskt i ett medielandskap.

16 Bolter & Grusins Remediation. Understanding New media (1999)
mediereflexivitet Bolter & Grusins Remediation. Understanding New media (1999)

17 remedieringens dubbla logik
föreställningen om en omedelbar icke-medierad relation till verkligheten, eller fiktionen, dvs. immedialitet eller ”immediacy” – förstärks samtidigt framstår medier som medier, dvs. hypermedialitet eller ”hypermediacy” Fäster uppmärksamheten på medierna som sådana

18 Avslutning olika mediers inneboende styrkor och svagheter ”affordances” mediers påverkan på innehåll och form – men också på vårt sätt att tänka och agera Förändrar vilka vi är Flytande läsning måste läras in Läsning en privatakt som utmanas Fragmentering av innehåll Skrivandet en ständigt pågående process

19 Förändrade kognitiva förmågor
Skolans förhållningssätt Balanserad mediadiet Varje medium har sin styrka och svaghet varje medium utvecklar kognitiva förmågor på bekostnad av andra

20 Undervisning och forskning
Inte panik utan didaktik

21 Tack för er uppmärksamhet