Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220 1 RETTSRETTSRETTSRETTS Grundutbildning2013.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220 1 RETTSRETTSRETTSRETTS Grundutbildning2013."— Presentationens avskrift:

1 2013 RETTS grundutbildning RSPC v RETTSRETTSRETTSRETTS Grundutbildning2013

2 2 23-Aug-14 Slide 2 RETTS Rapid Emergency Triage and Treatment System

3 RETTS grundutbildning RSPC v Triage i Skåne n Primärtriage – symtom. n Triagehandboken – ger en vårdnivå. n (SOS index) n (Beslutsstöd Sjukvårdsrådgivningen – 1177) n Sekundärtriage - vitalparametrar och ESS. n RETTS är inte bara ett triagesystem utan också ett beslutstöd.

4 2013 RETTS grundutbildning RSPC v Triage i ambulans Gränssnittet mellan Triagehandbok och RETTS

5 RETTS grundutbildning RSPC v Patienten som ambulansen möter är redan prioriterad till högsta vårdnivå ”112” av SOS. Ambulansen gör triage enligt RETTS och kan använda Triagehandboken som ett beslutstöd efter att RETTS-triage slutförts. Ambulansen gör triage enligt RETTS och kan använda Triagehandboken som ett beslutstöd efter att RETTS-triage slutförts.

6 RETTS grundutbildning RSPC v

7 7 Varför RETTS?

8 RETTS grundutbildning RSPC v En äldre man i Gagnef trillade och blev liggande snön. Det var i mitten av februari som en man närmare hundra år gammal föll omkull utanför sin bostad i Gagnef och blev liggande i snön. En äldre man i Gagnef trillade och blev liggande snön. Det var i mitten av februari som en man närmare hundra år gammal föll omkull utanför sin bostad i Gagnef och blev liggande i snön. Han hittades kraftigt nerkyld och nattpatrullens sjuksköterska kallades till platsen. Sjuksköterskan larmade efter ambulans men ambulanspersonalen ville inte köra mannen till lasarettet i Falun. De hänvisade till att det fanns en sjuksköterska på plats och lämnade mannen trots att han bor i ett eget boende som saknar vårdpersonal. Sjuksköterskan larmade efter ambulans men ambulanspersonalen ville inte köra mannen till lasarettet i Falun. De hänvisade till att det fanns en sjuksköterska på plats och lämnade mannen trots att han bor i ett eget boende som saknar vårdpersonal.

9 RETTS grundutbildning RSPC v Mannens kroppstemperatur var 32 grader och när den bara stigit någon grad efter tre timmar så kontaktade sjuksköterskan jourhavande läkare.

10 RETTS grundutbildning RSPC v Mannens kroppstemperatur var 32 grader och när den bara stigit någon grad efter tre timmar så kontaktade sjuksköterskan jourhavande läkare. Mannens kroppstemperatur var 32 grader och när den bara stigit någon grad efter tre timmar så kontaktade sjuksköterskan jourhavande läkare. Idag har mannen köldskador på händer och fötter. Sjuksköterskan från nattpatrullen har anmält ambulanspersonalen till Socialstyrelsen och hon ifrågasätter bland annat deras agerande.

11 RETTS grundutbildning RSPC v Hur kunde det bli så?

12 RETTS grundutbildning RSPC v Accidentell hypotermi 35 –32° C Ogrumlat medvetande och huttrande. 32–28° C Medvetandesänkt utan huttring. Arytmirisk. < 28° C Medvetslös, mycket stor arytmirisk. < 25° C Spontanflimmer. < 25° C Spontanflimmer.

13 RETTS grundutbildning RSPC v

14 RETTS grundutbildning RSPC v ORANGE n Placeras på rum med övervakning n Kopplas på monitor n Tät tillsyn av sjuksköterska n Läkarkontakt inom 15 minuter

15 RETTS grundutbildning RSPC v Syftet med att införa ett beslutsstöd n Att minska ledtiderna på akuten: nej n Att få bort patienter som ”söker fel”: nej n Av ekonomiska skäl: nej n Öka den medicinska säkerheten: ja n Skapa ordning o reda i oredan: ja n Minska interindividuell variabilitet: ja n Starta akutprocessen direkt: ja n Göra färdigt tidigt i processen: ja n Av pedagogiska skäl: ja

16 RETTS grundutbildning RSPC v Varför standardisering ? Jo, vi gör hela tiden misstag n Missbruk n Misshandel n Missförstånd n Missnöje (patient och/eller personal) n Missbedömd (tidigare) n Missade rutiner n Missförstått uppdrag och ansvar hos personalen

17 RETTS grundutbildning RSPC v Vitalparametrar Anamnes Akutprocessen Disciplin/ledtider Monitorering Provtagning Reevaluering/omprio Omvårdnadsrutiner Gående Ambulansöverlämning Före RETTS

18 RETTS grundutbildning RSPC v Ambulansöverlämning RETTS Vitalparametrar enl. METTS (ABCDE) ESS algoritmer (emergency symtoms and signs) Akutprocessen Disciplin/ledtider Monitorering Provtagning Reevaluering/omprio Omvårdnadsrutiner Gående RETTS

19 RETTS grundutbildning RSPC v Akutmottagningen skall inte prioritera patienter som inkommer med ambulans, bara omprioritera vid behov.

20 RETTS grundutbildning RSPC v ”RETTS Familjen” RETTS (Vuxen) retts-pRETTS-psyk

21 2013 RETTS grundutbildning RSPC v RETTS-PSYK

22 RETTS grundutbildning RSPC v RETTS-PSYK n Är nu driftsatt på samtliga psykakuter i Skåne n Primärt till för att fånga somatisk sjukdom hos psykpatienter. n Ännu ej aktuellt för användning i ambulansen.

23 RETTS grundutbildning RSPC v

24 24 retts-p

25 RETTS grundutbildning RSPC v retts-p Är nu införd på samtliga barnakutmottagningar i Skåne

26 2013 RETTS grundutbildning RSPC v Personalens erfarenheter vid införande av RETTS

27 RETTS grundutbildning RSPC v

28 RETTS grundutbildning RSPC v

29 RETTS grundutbildning RSPC v

30 RETTS grundutbildning RSPC v

31 RETTS grundutbildning RSPC v

32 RETTS grundutbildning RSPC v Ambulansjournalen består av två delar: n Akutjournal Ambulans där främst ambulanslogistiska uppgifter, men även kompletterande uppgifter, dokumenteras. n Akutjournal enligt METTS där bl.a. anamnes, status, bedömning, vidtagna åtgärder och läkemedel dokumenteras. n Vissa uppgifter skall också skrivas in i ISPASS, se direktiv 90 ISPASS - uppdragsrapport

33 RETTS grundutbildning RSPC v Index Index

34 2013 RETTS grundutbildning RSPC v Fält i Akutjournal enligt METTS

35 RETTS grundutbildning RSPC v Ambulans, personal, ID, datum och medgivande. n Amb.nr = sex sista siffrorna i RAKEL-numret. n MA signerar alltid journalen. I de fall SL fört journalen signerar även SL för att man skall kunna se vem som fört journalen. n Med ID-handling avses giltigt pass, körkort eller annat identitetskort. Signeras av legitimerad ssk.

36 RETTS grundutbildning RSPC v Ambulans, personal, ID, datum och medgivande. n Medgivande; Enbart en ruta skall kryssas. Om osäkerhet lämnas detta fält tomt. ”Nej” innebär att patienten har sekretess. SP = speciell person; enbart angiven person får ta del om uppgifter om att patienten men att det i övrigt råder sekretess. n Rutan ”Akut ssk” ifylls ej av ambulans.

37 RETTS grundutbildning RSPC v Patientidentitet Om kontrollerat svenskt personnummer skriv:

38 RETTS grundutbildning RSPC v Patientidentitet Om kontrollerat svenskt personnummer saknas skrivs ärendenumret ovanför ”klistra patientetikett”. Detta för att ärendenumret om möjligt skall synas sedan etikett med patient ID klistrats på inne på akuten.

39 RETTS grundutbildning RSPC v Patientidentitet n I den händelse patienten får ett reservnummer på sjukhuset medan ambulansteamet är kvar bör teamet om möjligt klistra en etikett med reservnumret på den kopia som går till RSPC. n Med reservnumrets hjälp kan ansvarig läkare på RSPC spåra patienten i sjukhusets Meliorjournal.

40 RETTS grundutbildning RSPC v Aktuellt n Här anges vilket eller vilka symptom som föranledde att man beställde ambulans och vilken tid de började. n Hänvisa till Kompletterande uppgifter (fält 4) i Akutjournal Ambulans för kompletterande information.

41 RETTS grundutbildning RSPC v Anamnes tidigare sjukdomar Med immunosupression menas patient med cytostatika- eller cortisonbehandling eller känd immunbrist. Fråga om patienten har nedsatt immunförsvar.

42 RETTS grundutbildning RSPC v RETTS 2013 Skåne Anvisningar Prioritering vid vissa tillstånd (1) Det är av största vikt att nedanstående tillstånd detekteras och noteras på akutjournalen. Patient med primär (Addisons sjukdom) eller sekundär binjurebarksvikt skall alltid prioriteras till RÖD om sökorsaken är infektion, diarré, kräkning eller att patienten ej kunna ta sitt cortison av någon anledning. Patient som är immunosupprimerad dvs. har cytostatika-, kortison- eller annan immunosupprimerande behandling eller har annan känd immunbrist, skall alltid prioriteras till lägst ORANGE vid central eller perifer infektionsrelaterad sökorsak. Se ESS 51 för ovanstående tillstånd

43 RETTS grundutbildning RSPC v Anamnes tidigare sjukdomar Ökad blödningsbenägenhet skall efterfrågas och avser patienter som behandlas med: n Waran ® eller annan po koagulationshämmare t.ex. Pradaxa ® (dabigratan), Xarelto ® (rivaroxaban), eller Eliquis ® (apixaban) alternativt, n LMWH (lågmolekylärt Heparin t.ex. Fragmin®, Innohep ®, eller Klexane®) alternativt, n ASA i kombination med annan po trombocytaggregations- hämmare tex.Plavix ® Brillique ® eller Effient ® med flera.

44 RETTS grundutbildning RSPC v RETTS A 2013 Skåne Anvisningar Prioritering vid vissa tillstånd (2) Det är av största vikt att nedanstående tillstånd detekteras och noteras på akutjournalen. Patienter med AK-beh eller blödningsbenägenhet d.v.s. som behandlas med: Waran ®, eller annan po koagulationshämmare t.ex. dabigatran-Pradaxa ® apixaban-Eliquis ® faktor Xa eller eller LMWH (lågmolekylärt Heparin t.ex. Fragmin®, Innohep ®, eller Klexane® ) alternativt ASA i kombination med annan po trombocytaggregations-hämmare tex.Plavix ® Brillique ® eller Effient ® eller har ökad blödningsbenägenhet av annan orsak, skall alltid prioriteras till lägst ORANGE vid sökorsak relaterat till blödning, trauma, bortfall, huvudvärk, akut påkommen smärta i buk eller thorax/bröst.

45 RETTS grundutbildning RSPC v Anamnes tidigare sjukdomar Om rutan ”Diabetes” kryssas skall man komplettera med ”Ins” och/eller ”Tabl” om patienten ej enbart är kostbehandlad.

46 RETTS grundutbildning RSPC v Anamnes övrigt n Med överkänslighet menas läkemedel som gett allergiska symtom i form av hudutslag, andningsbesvär eller cirkulationspåverkan. n MRB (multiresistenta bakterier) misstanke - kryssa ”Ja” om patienten: Under de senaste sex månaderna utanför Sverige vårdats på sjukhus, behandlats polikliniskt för sårskada eller vistats på barnhem alternativt i Sverige vårdats på sjukhus/vårdinrättning där okontrollerad MRSA-spridning förekommer, eller har tidigare känd MRSA, eller har tidigare känd VRE - Vancomycinresistenta enterokocker.

47 RETTS grundutbildning RSPC v Anamnes övrigt n GE -gastroenterit. n ”Ökad fallrisk”: Hos patienter ≥ 65 år och andra vuxna med neurologiska eller med kognitiva tillstånd, oavsett ålder, finns en ökad fallrisk. Om det framkommer från patienten eller anhöriga att patienten trillat sista året eller vårdpersonal som känner patienten meddelar att fallrisk finns skall ”Ja”-rutan kryssas. n Omvårdnadsbehovet bedöms bäst i hemmet. Om ”Ja”-rutan kryssas för omvårdnadsbehov kompletteras med lämpliga rutor under ”Autonomi: brister i”

48 RETTS grundutbildning RSPC v Triage Blå ruta används ej av ambulans – alla patienter triageras.

49 RETTS grundutbildning RSPC v ”Larm”-rutan kryssas om ambulansteamet förvarnar akutmottagningen.

50 RETTS grundutbildning RSPC v Kryssa i om luftvägen är ofri eller stridor hörs. Kryssa i om luftvägen är ofri eller stridor hörs.

51 2013 RETTS grundutbildning RSPC v Vitalparametrar - varför är de viktiga?

52 RETTS grundutbildning RSPC v Vitalparametrar - varför är de viktiga?

53 RETTS grundutbildning RSPC v Bakomliggande fysiologi i RETTS vitalparametrar n A= Luftväg n B= Andning n C= Cirkulation n D= CNS n E= Temp. n Vilken/vilka parametrar faller ut och signalerar vilket/vilka organsystem som sviktar ?

54 RETTS grundutbildning RSPC v AF starka prediktiva värde beror på alveolär ventilation AF /min Tidal volym ml Dead space Alveolär ventilation För varje andetag <10/min sjunker den alveolära ventilationen med ca: 450ml/min - Patient med AF 30 är alltid prio RÖD i METTS-A oavsett kontaktorsak

55 RETTS grundutbildning RSPC v All andfåddhet är inte lungsjukdom n Acidos n Blödning eller annan hypovolemi. n Cirkulationssvikt n Hjärnskada n Hjärtsvikt n Lungemboli n Pneumoni n m.fl.

56 RETTS grundutbildning RSPC v C= Cirkulation n HF x SV = CO l/min n Slagvolymen är beroende på den diastoliska tiden=fyllnadstiden. n Kortare fyllnadstid ger lägre VK fyllnad lägre CO n D.v.s. hjärtat kan bara pumpa ut det blod som hinner flyta in i hjärtat innan nästa slag. Högre hjärfrekvens - kortare tid mellan slagen - mindre blod pumpas ut i varje slag. Till slut kan inte den ökande frekvensen kompensera för den minskade slagvolymen” CO HR

57 RETTS grundutbildning RSPC v BT mmHg HF/min Normalt PrechockChock Ge akt på pulsens relation till blodtrycket.

58 RETTS grundutbildning RSPC v Extrakardiella orsaker till takycardi. n Acidos n Blödning n Chock n Feber n Hjärtsvikt n Hypovolemi n Sepsis n Smärta n Tamponad n Ventilpneumotharax n Ångest n m.fl.

59 RETTS grundutbildning RSPC v D=CNS n RLS 1-8 n 1 alert ”Akut oklar” n 2 slö, oklar, konfusion n 3 mkt slö och oklar, kraftiga tillrop krävs n 4 Medvetslös men lokaliserar smärta n 5 Medvetslös undandragande rörelser vid smärta n 6 Medvetslös med stereotypa böjrörelser n 7 Medvetslös med stereotypa sträckrörelser n 8 Medvetslös utan reaktion

60 RETTS grundutbildning RSPC v Ickestrukturella orsaker till sänkt medvetande. n Acidos n Encophalopati n Leversvikt n Uremi n Hypoglykemi n Intox n Koldioxidretention pga andningssvikt. n Kolsyrenarkos n Meningit n Osmolalitetsrubbning

61 RETTS grundutbildning RSPC v Svimning och syncope enligt METTS n Svimning - medvetslöshet med förkänning. ”Jag märkte hur det svartnade, sedan tuppade jag av.” n Syncope - plötslig medvetslöshet. ”Jag stod upp, sedan vaknade jag på golvet.” golvet.”

62 RETTS grundutbildning RSPC v Vitalparametrarna i journalen. Skriv in de numeriska värdena från den första mätningen av vitalparametrarna. Skriv in de numeriska värdena från den första mätningen av vitalparametrarna.

63 RETTS grundutbildning RSPC v För över värdena för respektive parameter. (Blod- trycket förs bara in om det är under 90 systoliskt.) För över värdena för respektive parameter. (Blod- trycket förs bara in om det är under 90 systoliskt.) Syrgasbehandling utvärderas efter 2 minuter ”SPO2 <90% med O2”

64 RETTS grundutbildning RSPC v Kryssa i ”EKG Ja” Om EKG tagits och sänts. Kryssa i ”EKG Ja” Om EKG tagits och sänts.

65 RETTS grundutbildning RSPC v Prehospitalt EKG Principer för och på vilka ESS EKG skall tas framgår av RSPC Direktiv76. Generellt gäller att EKG tas på samma indikation prehospitalt som på akutmottagningen om patienten inte förs till akutmottagningen. I de fall patienten förs till akutmottagningen tas EKG om hög risk för hjärtsjukdom eller om tidsvinst görs till definitiv vård. Rytmregistrering i form händelseresumé och EKG skall skrivas ut och lämnas hos den vårdgivare som tar som tar emot patienten. RETTS 2013 Skåne Anvisningar

66 RETTS grundutbildning RSPC v BEDÖMNING AV SMÄRTA enligt RETTS n Objektiv bedömning av sjuksköterska n Använder ej VAS skalan n Smärtlindring enligt PM n Smärtan i sig självär ingen orsak till högre prio utan ger enbart prio i enstaka ESS

67 RETTS grundutbildning RSPC v n SVÅR SMÄRTA Patienten ser uttalat smärtpåverkad ut, dvs ger tydliga objektiva tecken som kallsvett eller förhöjd puls. Patienten ser uttalat smärtpåverkad ut, dvs ger tydliga objektiva tecken som kallsvett eller förhöjd puls. n MÅTTLIG SMÄRTA Patienten ser smärtpåverkad ut men ger inga tydliga objektiva tecken på smärtpåverkan Patienten ser smärtpåverkad ut men ger inga tydliga objektiva tecken på smärtpåverkan n LINDRIG SMÄRTA Patienten ser inte smärtpåverkad ut Patienten ser inte smärtpåverkad ut

68 RETTS grundutbildning RSPC v ESS

69 RETTS grundutbildning RSPC v Anamnes Ta en övergripande anamanes innan ESS väljs. Det är en risk om man för tidigt väljer ett ESS och därefter bara ”bockar av ESS-rutorna”. Viktig information kan missas.

70 RETTS grundutbildning RSPC v ESS – Emergency signs and symptoms. n Fångar alvarligt sjuka patienter som har normala vitalparametrar. Till exempel kan en ST-höjningshjärtinfarkt ha normala vitalparametrar. Till exempel kan en ST-höjningshjärtinfarkt ha normala vitalparametrar. n Uppgraderar patienter med riskfaktorer n Nedgraderar patienter utan alarmsymtom n Ger ett beslutstöd n Prioriteringen blir lika oberoende av vem som gör den

71 RETTS grundutbildning RSPC v

72 RETTS grundutbildning RSPC v Kontaktorsaker kan sökas på två sätt:

73 RETTS grundutbildning RSPC v I bokstavsordning

74 RETTS grundutbildning RSPC v Grupperade

75 RETTS grundutbildning RSPC v RETTS© Nytillkommet vänstergrenblock - ST-höjning - Thorakal plötsligt smärta med vegetativa symtom (kallsvett, illamående) eller syncope - Ischemitecken på EKG + pågående bröstsmärta - Nyligen/pågående brsm med vegetativa symtom (kallsvett,illamående) - Brsm/bröstkorgssmärta+dyspné - Brsm som kommer i vila och/eller vid ringa ansträngning - Brsm + syncope - Måttlig/lätt brsm men med normalt EKG - Riskfaktorer -Inget av ovanstående Processåtgärd hospital EKG tas om på alla patienter som som inte haft ST-höjning prehospitalt. TNI-serie på röd, orange och gul prio.. Reevaluering: Vid återkommande eller förvärrad bröstsmärta under vård på akuten skall patientens symtom och tecken återigen värderas enligt algoritmen. 5. RETTS - Bröstsmärta/Bröstkorgsmärta UNS R07.4 Faktaruta somatik Bröstsmärta är den vanligaste sökorsaken inom akutsjukvården. Ofta beskrivs bröstsmärtan som diffus och med oklar lokalisation. När började bröstsmärtan, var den andningskorrelerad, kom den vid ansträngning, kyla? Har tidigare bröstsmärta akut ändrat karaktär? Med vegetativa symtom menas blek, kallsvettig och kladdig hud samt illamående patient. Finns det riskfaktorer för ischemisk hjärtsjukdom som tidigare kardiovaskulär sjukdom (även Claudicatio intermittens, stroke, TIA), hypertoni, rökning, diabetes, hyperlipidemi, ärftlighet? Förekomst av en eller flera riskfaktorer ökar sannolikheten för att akut koronart syndrom kan föreligga och stärker indikationen för utredning vid akut bröstsmärta. Ett normalt EKG utesluter inte akut koronart syndrom. Ett patologiskt EKG bekräftar inte akut koronart syndrom. En vanlig orsak till patologiskt EKG är att det felkopplat. Är EKG felkopplat ??? Processåtgärd prehospitalt: EKG på alla; följ Vårdprogram PHAVIS. Aktuella öppettider angionlab/ PCI se Informationsblad 80, RSPC Triageåtgärd: EKG

76 RETTS grundutbildning RSPC v METTS 2011 Skåne Anvisningar

77 RETTS grundutbildning RSPC v RETTS 2013 Skåne Anvisningar

78 RETTS grundutbildning RSPC v RETTS 2013 Skåne Anvisningar

79 RETTS grundutbildning RSPC v RETTS 2013 Skåne Anvisningar

80 RETTS grundutbildning RSPC v ESS och vårdprogram

81 RETTS grundutbildning RSPC v RETTS© Nytillkommet vänstergrenblock - ST-höjning - Thorakal plötsligt smärta med vegetativa symtom (kallsvett, illamående) eller syncope - Ischemitecken på EKG + pågående bröstsmärta - Nyligen/pågående brsm med vegetativa symtom (kallsvett,illamående) - Brsm/bröstkorgssmärta+dyspné - Brsm som kommer i vila och/eller vid ringa ansträngning - Brsm + syncope - Måttlig/lätt brsm men med normalt EKG - Riskfaktorer -Inget av ovanstående Processåtgärd hospital EKG tas om på alla patienter som som inte haft ST-höjning prehospitalt. TNI-serie på röd, orange och gul prio.. Reevaluering: Vid återkommande eller förvärrad bröstsmärta under vård på akuten skall patientens symtom och tecken återigen värderas enligt algoritmen. 5. RETTS - Bröstsmärta/Bröstkorgsmärta UNS R07.4 Faktaruta somatik Bröstsmärta är den vanligaste sökorsaken inom akutsjukvården. Ofta beskrivs bröstsmärtan som diffus och med oklar lokalisation. När började bröstsmärtan, var den andningskorrelerad, kom den vid ansträngning, kyla? Har tidigare bröstsmärta akut ändrat karaktär? Med vegetativa symtom menas blek, kallsvettig och kladdig hud samt illamående patient. Finns det riskfaktorer för ischemisk hjärtsjukdom som tidigare kardiovaskulär sjukdom (även Claudicatio intermittens, stroke, TIA), hypertoni, rökning, diabetes, hyperlipidemi, ärftlighet? Förekomst av en eller flera riskfaktorer ökar sannolikheten för att akut koronart syndrom kan föreligga och stärker indikationen för utredning vid akut bröstsmärta. Ett normalt EKG utesluter inte akut koronart syndrom. Ett patologiskt EKG bekräftar inte akut koronart syndrom. En vanlig orsak till patologiskt EKG är att det felkopplat. Är EKG felkopplat ??? Processåtgärd prehospitalt: EKG på alla; följ Vårdprogram PHAVIS. Aktuella öppettider angionlab/ PCI se Informationsblad 80, RSPC Triageåtgärd: EKG

82 RETTS grundutbildning RSPC v RETTS© Huvudvärk - Kräkningar/illamående/yrsel - Trauma - AK-behandling eller blödningsbenägenhet* - DBT >120 mmHg - Patient med intermittenta bortfall inom 7 d - Bortfall/stroke som ej uppfyller kriterier för strokelarm - DBT >110 mmHg - Inget av ovanstående - Patienten uppfyller kriterier för strokelarm Processåtgärd hospitalt: Bladderscan på alla misstänkta färska stroke. Betänk ökad fallrisk och ökat omvårdnadsbehov. PK-INR, APTT på orange prio. Reevaluering: Vid återkommande symtom/bortfall under vård på akuten skall patientens symtom och tecken återigen värderas enligt algoritmen. 12. RETTS -Stroke I64.9 -Neurologiskt bortfall/TIA G45.9 Faktaruta somatik *Definition: AK-behandling= alla läkemedel som påverkar koagulationssystemet, eller behandling med >1 trombocythämmare. Stroke är en av de vanligaste frågeställningar hos patienter med neurologiska symtom som söker på akutmottagningen. Vid stroke finns ofta ett antal viktiga faktorer att ta hänsyn till vid prioritering, diagnostik och behandling. Det är särskilt viktigt att hitta patienten tidigt i förloppet vid misstanke om hjärninfarkt men också finna de som eventuellt kan ha en blödning för ställningstagande till åtgärd. Med blödningsbenägenhet menas känd koagulationsdefekt eller pågående AK-behandling (se ovan). Processåtgärd prehospitalt: Rytmregistrering och om arytmi EKG. Vid strokelarm; kontakta läkare på närmsta akutmottagning för besked om destination och prioritet. EKG Regionala kriterier för strokelarm i Skåne Symtom enligt nedan med debut de senaste 4 timmarna: medvetandepåverkan, talsvårigheter, halvsidiga neurologiska bortfallssymtom eller sväljningsbersvär. Senaste 24 timmarna: Minst två intermittenta episoder med symtom enligt ovan, eller debut av pågående symtom enligt ovan hos patient med blödningsbenägenhet.

83 RETTS grundutbildning RSPC v RETTS© Buksmärta av intervallkaraktär - Feber > 38,5 o och frossa nu eller före inkomst - Riklig vaginal blödning - Hb < 90 - Postpartum och anamnes på feber - Måttlig vaginal blödning - Hb < Lindrig buksmärta* - Inget av ovanstående - Plötslig debut med pågående smärta på allmänpåverkad patient - Hb <70 Processåtgärd hospitalt: Blodstatus med CRP på gul och grön prio. PK-INR och APTT på orange prio. Blodgrupp på röd och orange prio. Svält och vätska enligt PM. Graviditetstest på fertila kvinnor I övrigt så följ de lokala rutiner och PM som finns Blododla vid feber och postpartum 21. RETTS -Underlivsbesvär hos kvinnor -Graviditet -Vaginal blödning -Postpartum < 30 d Faktaruta somatik Denna algoritm/ESS skiljer sig från Buksmärta ESS 6 då den skall fånga problem från retroperitoneala organ hos kvinnor. Viktigt att tänka på är att här prioriterar man också ett ofött barn hos gravida utöver själva patienten. Detta medför att RETTS med denna algoritm ger risk för mer övertriage än algoritm Nr 6. *Där ESS 6 ej används Följ lokala anvisningar kring hänvisning till förlossning eller gyn-mottagning Triageåtgärd: Hb Processåtgärd prehospitalt: Graviditet följ Vårdprogram Nytt liv på väg. Kontakta och förvarna alltid förlossningsavdelningen i aktuellt område som kan ge råd om transportdestination. Riklig blödning under graviditeten och efter förlossning Till och med 21+6 graviditetsveckor till närmaste gynekologiska akutmottagning. Från och med 22+0 graviditetsveckor till närmaste förlossningsavdelning. Efter förlossning till närmaste gynekologiska akutmottagning. Misstanke eklampsi och preeklampsi till närmaste förlossningsavdelning. Misstanke extrauterin graviditet till närmaste akutmottagning på akutsjukhus. Misstänkt placentaavlossning transport till närmaste för- lossningsavdelning Skyndsam transport är mycket viktig. Navelsträngsframfall till närmaste förlossningsavdelning.

84 RETTS grundutbildning RSPC v RETTS© Pulserande blödning - Svår smärta, tecken till kompartmentsyndrom. - Infektionstecken och smärta vid flektion/extension - Kraftigt svullnad och konsistensökning - Fraktur/lux med kraftig felställning/öppen fraktur - Ak-behandling eller blödningsbenägenhet* - Nedsatt distalstatus - Misstanke om eller fraktur/ledluxation - Djup sårskada som behöver sutureras - Misshandel kan bli lägst gul prio - Inget av ovanstående - Amputation ovan fotled - Minst 2 frakturer på långa rörben Processåtgärd hospitalt: Komplettera på orange prio med intox-prover, PK-INR, APTT enligt rutin. Sårskador skall primärsutureras inom 6 timmar från skadan. Tillse att patienten blir rengjord i och omkring sårområdet direkt efter triage. 34. RETTS -Skada Höft/lår S79.9 -Skada knä/underben S89.9 -Skada fot S99.9 Faktaruta somatik Med långt rörben menas, femur medan fibula och tibia räknas som ett (1) rörben i skadesammanhang. Nedsatt distalstatus är om pulsar och eller känsel är påverkade bortom skadan. Kompartmentsyndrom uppstår när en muskel i benet svullnar så mycket att trycket påverkar muskel, blodflöde och nerver. Det kan även uppstå om ett gips är för trång och trycket på vävnaden därigenom blir för högt. Måste behandlas skyndsamt för att undvika bestående skador. Denna ESS avser handläggning av patienter som inte kommer via larm eller traumateamsaktivering. Detta hindrar förstås inte att handläggningen är standardiserad eftersom traumaanamnesen kan vara initialt fel både från patient och ev. medföljare/anhörig. *Definition: AK-behandling= alla läkemedel som påverkar koagulationssystemet, eller behandling med >1 trombocythämmare. Med blödningsbenägenhet menas känd koagulationsdefekt eller pågående AK- behandling (se ovan). Överväg traumalarm Processåtgärd prehospitalt: Vid höfttrauma: Till Akutmottagningen Obs! AK-behandling och blödningsbenägenhet ej kontra-. Indikation för Vårdprogram Höftfraktur Följ Vårdprogram Höftfraktur och tag EKG Exklusionskriterier = Till akutmottagningen: Annan misstänkt akut sjukdom som är högre prioriterad t.ex. hjärtinfarkt och stroke. Cirkulatorisk påverkan. Skalltrauma med medvetandepåverkan. Påverkat distalstatus på den skadade sidan. Tidigare höftopererad på den skadade sidan. Kontaktperson på sjukhus ej nåbar på telefon

85 RETTS grundutbildning RSPC v RETTS A 2013 Skåne Anvisningar Prioritering vid vissa tillstånd (3) Vid trauma används ESS 39 för ställningstagande till om sjukhuset skall förvarnas. RETTS Akutjournal förs på sedvanligt sätt. Om patienten inte blir röd eller orange enligt ESS 39 görs därefter fortsatt triagering enligt det trauama-ESS som är mest tillämpligt.

86 RETTS grundutbildning RSPC v RETTS© 2013  SpO2<90% med 02 eller ofri luftväg  AF >30 eller < 8/minut  Puls >130/min  Systoliskt BT < 90mmHg  RLS >3 eller GCS <12  Neurologiskt bortfall  Ryggskada med neurologiskt bortfall  Penetrande våld på huvud, hals eller bål, proximalt om armbåge/knä.  Instabil bröstkorg  Minst 2 frakturer på långa rörben  Instabilt bäcken  Amputation ovan hand eller fot  Trauma med rökskada eller brännskada >18%  Trauma med drunkning eller nedkylning 39. RETTS-T Traumalarmsaktiveringsalgoritm Ett eller flera uppfyllda kriterier: RÖTT traumalarm (Nivå1)  Bilolycka, beräknad hastighet >60/h  Utlöst krockkudde  Fordonet voltat, personen fastklämd  Utkastad ur fordonet  Dödsfall i samma fordon  MC/moped/cykelolycka >30km/h  Fotgängare eller annan oskyddad trafikant påkörd av motorfordon  Fall från höjd > 3 meter  Annat uppenbart högenergivåld (t.ex ridolycka) Faktaruta trauma Använd RETTS trauma journal (kan hämtas från Algoritmen används genom att larmssk erhåller rapport om vitalparametrar, skador* och skademekanismer från ambulans. Larmssk på AKM aktiverar larmnivå. *Skador definieras som kända/uppenbara eller misstänkta i röd ruta. Vid ankomst genomförs reevaluering på akutmott/sjukhus. Ett eller flera kriterier i röd ruta ger RÖD traumalarmsnivå. De som saknar uppenbara eller misstänkta kriterier för röd blir orange även om man inte finner lämpligt kriterium i orange ruta. Dessa blir orange traumalarmsnivå. Inget rött kriterium och ett eller flera i orange: Orange traumalarm (Nivå 2) (se faktaruta ovan) Om inget rött eller orange kriterium görs därefter fortsatt triagering enligt det mest tillämpliga trauma- ESSet (30-37) Processåtgärd prehospitalt

87 RETTS grundutbildning RSPC v ESS-nummer och ESS prioritet förs in. ESS signeras av MA.

88 RETTS grundutbildning RSPC v Slutgiltig prioritet 13. Slutgiltig prioritet Högsta färg på A, B, C, D, E, eller ESS ger slutgiltig prioritet och process. Om MA anser att prioriteringen är för låg prioriteras patienten upp under ”Omprio/reevaluering”. Högsta färg på A, B, C, D, E, eller ESS ger slutgiltig prioritet och process. Om MA anser att prioriteringen är för låg prioriteras patienten upp under ”Omprio/reevaluering”.

89 RETTS grundutbildning RSPC v METTS PRIOGRUPPER : RÖD Livshot, omedelbar läkarkontakt ORANGE Akut, läkarkontakt inom 15 minuter GUL Observation, läkarkontakt inom 1 – 2 timmar GRÖN/BLÅ Läkarkontakt inom 4 timmar

90 RETTS grundutbildning RSPC v Omprioritering Prioritera upp 1. MA gör bedömningen utifrån klinisk blick och erfarenhet att patienten är för lågt prioriterad. 2. Vitalparametrar ändras och ger högre prioritering.

91 RETTS grundutbildning RSPC v Omprioritering Prioritera ner Prioritera ner Sjuksköterska kan prioritera ner om vitalparametrar ändras och ger lägre prioritering. (Om vitalparametrarna därmed blir lägre än ESS gäller prioriteringen för ESS) Sjuksköterska kan prioritera ner om vitalparametrar ändras och ger lägre prioritering. (Om vitalparametrarna därmed blir lägre än ESS gäller prioriteringen för ESS) Sjuksköterska kan ej prioritera ner ESS.

92 2013 RETTS grundutbildning RSPC v Fält i Akutjournal Ambulans

93 RETTS grundutbildning RSPC v LARMDATA

94 RETTS grundutbildning RSPC v Uppgifter om personal, tider, extrapersonal och RLS

95 RETTS grundutbildning RSPC v Triage enligt RS Triagehandbok till annan vårdnivå. n Patienter som är gula eller gröna enligt RETTS kan i vissa fall övervägas för annan vårdnivå än sjukhus. Som stöd för sådant beslut skall Region Skånes Triagehand-bok användas. n Om patienterna är gula enligt RETTS, lämnas hemma eller då man vid kontakt med Vårdcentral finner att patienten inte kan få tid på Vårdcentralen samma dag, skall RLS kontaktas. n Om patienten triageras till annan vårdnivå än sjukhus skall det dokumenteras i journalen enligt nästa bild.

96 RETTS grundutbildning RSPC v

97 RETTS grundutbildning RSPC v Kompletterande uppgifter

98 RETTS grundutbildning RSPC v Luftvägsåtgärder

99 RETTS grundutbildning RSPC v Uppgifter för registrering av hjärtstopp.

100 RETTS grundutbildning RSPC v Journalhantering principer n Originalet Lämnas vid den vårdenhet där man lämnar patienten om patienten inte medföljer ambulansen skickas originalet till RSPC n Kopia 1 till RSPC n Kopia 2 sparas på stationen.

101 RETTS grundutbildning RSPC v Patient som transporteras från akutmottagning till annat sjukhus n Akutjournalen som medföljer patienten från akutmottagningen märks. n Den journal som påbörjas av ambulansen märks.

102 RETTS grundutbildning RSPC v Vilka arbetar med och är ansvariga för triage i Skåne?

103 RETTS grundutbildning RSPC v Arbetsgrupp Sekundärtriage n Forum för hospitala RETTS-frågor n Hospitala implementeringsfrågor. n Utveckla hospital RETTS-metodik n Består av en representant från varje akutmottagning och representanter från den prehospitala akutsjukvården. n Den prehospitala akutsjukvården representeras av två medarbetare från Falck Ambulans AB; Marie Juhlin (Hässleholm) och Anders Nilsson (Hörby/Ystad), samt en överläkare från RSPC; Johan Silfverstolpe. n Rapporterar till Styrgrupp Sekundärtriage

104 RETTS grundutbildning RSPC v Styrgrupp Sekundärtriage Har ansvar för RETTS (sekundärtriage) hospitalt och i det regionala perspektivet. Har ansvar för RETTS (sekundärtriage) hospitalt och i det regionala perspektivet. Styrgrupp Sekundärtriage består av: Chefer från de fem akutmottagningarna och en representant för närakutmottagningarna, samt RSPC Representant för Chefer Närakuterna Representant för Chefer Närakuterna RSPC representeras av klinikchef Poul Kongstad och en Johan Silfverstolpe RSPC representeras av klinikchef Poul Kongstad och en Johan Silfverstolpe Rapporterar till Styrgrupp Triage Rapporterar till Styrgrupp Triage

105 RETTS grundutbildning RSPC v Styrgrupp Triage n Har det övergripande ansvaret för triage (primär- och sekundär-) i Region Skåne. n Ordförande Matz Widerström n RSPC representeras av Poul Kongstad. n Rapporterar till Rolf Ohrlander Chef för Avdelningen för Krisberedskap och Säkerhet – AKS, i Koncernkontoret. n Rolf Ohrlander rapporterar till Regiondirektören

106 2013 RETTS grundutbildning RSPC v

107 RETTS grundutbildning RSPC v Här följer några bilder som man kan använda om man vill beskriva det fortsatta arbetet på akuten.

108 RETTS grundutbildning RSPC v Den fortsatta processen på akuten

109 RETTS grundutbildning RSPC v RÖD n Placeras på akutrum n Kopplas på monitor n Sjuksköterska på rummet n PVK och provtagning enligt priogrupp och tillägg för vissa ESS. n Läkarbedömning omedelbart

110 RETTS grundutbildning RSPC v ORANGE n Placeras på rum med övervakning n Kopplas på monitor n Tät tillsyn av sjuksköterska n PVK och provtagning enligt priogrupp och tillägg för vissa ESS. n Läkarkontakt inom 15 minuter

111 RETTS grundutbildning RSPC v GUL n Placeras liggande i väntan på undersökningsrum n Provtagning enligt priogrupp och tillägg för vissa ESS. n Tillsyn varannan timme, kontroll av den vitalparameter som föll ut n Läkarkontakt inom 2 timmar

112 RETTS grundutbildning RSPC v GRÖN n Sittande i väntrum, om nödvändigt liggande i korridor på avsedd plats n Enbart prover vid enstaka ESS n Tillsyn var 4:e timme

113 RETTS grundutbildning RSPC v Här följer några bilder som man vid behov kan använda för att besvara frågor om det statistiska underlaget för RETTS.

114 RETTS grundutbildning RSPC v RETTS prediktiva värde n=12317Blå n= 3430 Grönn=3391Guln=3461Orangen=1339Rödn=696 Hem312191%236070%162646,6%41124%8612,4% Inskrivna3099%103130%186553,4%129575,8%56080,4% Avlidna (på akuten?) 00%00%00%30,2%507,2%

115 RETTS grundutbildning RSPC v RETTS prediktiva värde: slutenvården n=17921 Alla inskrivna 2006 Blån=251Grönn=6714Guln=6500Orangen=3302Rödn=1154 Antal Mortalitet % 0%0,7%1,4%4,3%13%

116 RETTS grundutbildning RSPC v Sensitivitet o specificitet 2008 RETTS-T Pre-hospital Red n=431 Pre-hospital Orange n=645 In hospital Red (level 1) 326 (76%) 16 (1,7%) In hospital Orange (level 2) 76 (18%) 230 (36%) In hospital yellow No trauma team activation 29 (6%) 399 (62%)

117 RETTS grundutbildning RSPC v Outcome 30 dagar 2008 Red (level 1) n=431 Orange (level 2) n=645 Emergency hospital at day Rehabilitation on day Secondary hospital on day At home day Dead at day


Ladda ner ppt "2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220 1 RETTSRETTSRETTSRETTS Grundutbildning2013."

Liknande presentationer


Google-annonser