Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för god vård och omsorg.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Socialstyrelsens nationella riktlinjer för god vård och omsorg."— Presentationens avskrift:

1 Socialstyrelsens nationella riktlinjer för god vård och omsorg

2 Syfte med Socialstyrelsens riktlinjearbete – Lena Weilandt (enhetschef Nationella riktlinjer, Socialstyrelsen) Arbetsprocessen för riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder – Maria Branting Elgstrand (projektsekreterare) Riktlinjernas rekommendationer – Lars Weinehall (ordförande prioriteringsgruppen) Hälsoekonomiska bedömningar, ekonomiska och organisatoriska konsekvenser – Lars Hagberg (hälsoekonom) Indikatorer – Margareta Kristenson (ordförande indikatorgruppen)

3 Socialstyrelsens riktlinjeuppdrag Nationella riktlinjer för god hälso- och sjukvård tandvård socialtjänst -Stöd till styrning och ledning -Rekommendationer på gruppnivå

4 Vad ska riktlinjerna leda till? God vård och omsorg genom att stödja: öppna och systematiska beslut om resursfördelning ordnat införande av nya metoder och insatser utmönstring av ineffektiva och skadliga metoder och vara underlag för: beslut om vårdens organisation regionala och lokala vårdprogram

5 Patientversion stärka patienten i mötet med vården Centrala rekommendationer ”Stöd för styrning och ledning” Vetenskapligt underlag ”Sök i riktlinjerna på webben" Vad består riktlinjerna av?

6 Rekommendationer –bör, kan, kan i undantagsfall (1-10) –bör inte (icke-göra) –endast inom ramen för forskning (FoU) Nationella indikatorer för god vård och omsorg - verktyg för uppföljning Vad innehåller ”Stöd för styrning och ledning”?

7 7 Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor

8 8 Riktlinjernas inriktning Metoder för att förebygga sjukdom genom att stödja förändring av levnadsvanorna –tobaksbruk –riskbruk av alkohol –otillräcklig fysisk aktivitet –ohälsosamma matvanor

9 9 Levnadsvanor Patienter, dvs person som erhåller eller är registrerad för att erhålla hälso- och sjukvård (Spri 1997) Befolkningsinriktat sjukdomsförebyggande Individinriktat primärt och sekundärt sjukdomsförebyggande Tidig diagnos och behandling Behandling av manifest sjukdom Rehabilitering, omvårdnad

10 Vägen till rekommendationerna Formulera frågeställning Tillstånds- och åtgärdspar Samla bästa tillgängliga kunskap Systematiska översikter Enskilda studier Konsensus Hälsoekonomiskt underlag Prioritera Vetenskapligt underlag Tillståndets svårighetsgrad

11 Prioritera Rekommendation Åtgärdens effekt Tillståndets svårighetsgrad Kostnads- effektivitet

12

13 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? 50% av alla kvinnor och 65% av alla män har minst en ohälsosam levnadsvana 20% av sjukdomsbördan i Sverige beror på ohälsosamma levnadsvanor ingen enhetlig praxis i sjukvården socialt utsatta har oftare ohälsosamma levnadsvanor 13

14 Kriterier rökning Dagligrökare oavsett antal cigaretter per dag 14

15 Kriterier riskbruk av alkohol 15 Återspeglar veckovolym och intensivdrickande. Uttrycks i ”standardglas”. Intensivdrickande: ≥ 4 glas för kvinnor vid samma tillfälle och ≥ 5 glas för män. Riskbruk: För kvinnor > 9 glas per vecka eller minst ett intensivdrickartillfälle per månad. För män > 14 glas per vecka eller minst ett intensivdrickartillfälle per månad.

16 Kriterier otillräcklig fysisk aktivitet Fysiskt aktiv med minst måttlig intensitet mindre än 30 minuter per dag (150 minuter per vecka) 16

17 Kriterier ohälsosamma matvanor Index utifrån Livsmedelverkets matvaneundersökning –Fyra enkla frågor –Fångar de ca. 20 procent i befolkningen som har betydande ohälsosamma matvanor 17

18 Hur vanliga är de ohälsosamma levnadsvanorna? Dagligrökning 13% Riskabla alkoholvanor14% Otillräcklig fysisk aktivitet35% Ohälsosamma matvanor 20% Ökad risk för bl.a. högt blodtryck, övervikt/fetma, diabetes, hjärtkärlsjukdom, cancer, leverskador, olycksfall, psykisk ohälsa, alkoholberoende 18

19 Riktlinjernas rekommendationer Alla rekommendationer är någon form av rådgivning. Tre nivåer: –kort rådgivning –rådgivning –kvalificerad rådgivning Tid, innehåll och personalens kvalifikationer Generellt bättre effekt med en högre nivå 19

20 Kort rådgivning Mycket korta, standardiserade råd eller rekommendationer Ingen särskild uppföljning Tar maximalt 10 minuter Ev. komplettering med skriftlig information 20

21 Rådgivning Tidsmässigt mer omfattande (vanligen 10–30 minuter) Mer av ett samtal eller dialog Mer patientcentrerad Kan kompletteras med verktyg och hjälpmedel Kan också kompletteras med särskild uppföljning 21

22 Kvalificerad rådgivning Ofta tidsmässigt mer omfattande Patientcentrerad Är strukturerad/teoribaserad Exempel på metoder MI och KBT Personalen särskilt utbildad Kan kompletteras med verktyg och hjälpmedel Kan också kompletteras med särskild uppföljning 22

23 I vissa fall Uppföljning som förstärkning Läkemedel som tillägg Skriftlig ordination och stegräknare som tillägg 23

24 Sammanfattning av rekommendationerna LevnadsvanaKort rådgivning RådgivningKvalificerad rådgivning tillägguppföljning Rökningx Riskbruk av alkohol x Otillräcklig fysisk aktivitet xx Ohälsosamma matvanor x 24

25 Vilka omfattas av riktlinjerna? Vuxna med ohälsosamma levnadsvanor Särskilda tillstånd Inför operation, vid graviditet, vid amning och när man är förälder Högriskgrupper Ökad risk för negativa hälsomässiga konsekvenser, t.ex. rökning hos vuxen med lungsjukdom 25

26 Mer specifikt - rökning Hälso- och sjukvården bör erbjuda kvalificerad rådgivning - till vuxna dagligrökare i grupp - till vuxna dagligrökare individuellt - till ammande - till föräldrar/andra vårdnadshavare - till personer som ska genomgå operation rådgivning till gravida som röker proaktiv telefonrådgivning till vuxna dagligrökare 26

27 Mer specifikt – riskbruk av alkohol Hälso- och sjukvården bör erbjuda rådgivning - till personer med riskbruk - till nyblivna föräldrar med riskbruk av alkohol - till gravida som brukar alkohol webb- och datorbaserad rådgivning till personer med riskbruk 27

28 Mer specifikt - otillräcklig fysisk aktivitet Hälso- och sjukvården bör erbjuda rådgivning - med tillägg av skriftlig ordination eller stegräknare samt - med särskild uppföljning 28

29 Mer specifikt - ohälsosamma matvanor Hälso- och sjukvården bör erbjuda kvalificerad rådgivning -till personer med ohälsosamma matvanor -till gravida med ohälsosamma matvanor 29

30 Hälsoekonomiska bedömningar 30

31 Kostnadseffektivitet God kostnadseffektivitet –Jämfört med ingen rådgivning –Jämfört med billigare men mindre verksam rådgivning –Låg kostnad per vunnet QALY –Innebär effektivisering av vården som helhet 31

32 Ekonomiska konsekvenser Kostnadsökning jämfört med idag -tid som personalen behöver avsätta -kompetenshöjning och fortbildning Störst kostnadsökning mat och rökning, mindre för alkohol och fysisk aktivitet 32

33 Finansiella aspekter En del av kostnadsökningen finansieras redan från början med lägre vårdkostnader –operation, graviditet, läkemedel, olyckor På lång sikt finansieras kostnadsökningen till större delen av lägre vårdkostnader 33

34 Räkneexempel på kostnader för rådgivning Två exempel: –Årliga kostnader för det vanliga flödet av patienter –Engångskostnad av att en ny rutin införs och ges till ”alla” patienter Exemplen avser –Kostnad för vårdpersonal –Rådgivningen ges en gång/omgång per patient –Hälften av befolkningen med den ogynnsamma levnadsvanan omfattas

35 Räkneexempel årliga kostnader RekommendationAntal patienterÅrlig kostnad för nya patienter (miljoner kronor) Kvalificerad rådgivning, rökning ,5 Rådgivning, riskbruk av alkohol Rådgivning med tillägg och uppföljning, otillräcklig fysisk aktivitet ,5 Kvalificerad rådgivning, ohälsosamma matvanor Räknat på en årskull (ca individer), varav 10% röker, 30% har ett riskbruk, 35% är otillräckligt fysiskt aktiva och 20% har ohälsosamma matvanor. Antal patienter i tabellen är ungefärliga siffror, och utgår från att 50% får åtgärden.

36 Räkneexempel engångskostnader RekommendationAntal patienterKostnad (miljoner kronor) Kvalificerad rådgivning, rökning Rådgivning, riskbruk av alkohol Rådgivning med tillägg och uppföljning, otillräcklig fysisk aktivitet Kvalificerad rådgivning, ohälsosamma matvanor Räknat på befolkningen år (ca 7,4 miljoner individer), varav 13% röker, 14% har ett riskbruk, 35% är otillräckligt fysiskt aktiva och 20% har ohälsosamma matvanor. Antal patienter i tabellen är ungefärliga siffror, och utgår från att 50% får åtgärden.

37 Riktlinjer och indikatorer

38 möjliggöra uppföljning möjliggöra jämförelser initiera förbättringar på både lokal, regional och nationell nivå Kvalitetsindikatorer Målsättning:

39 Typer av indikatorer Process – vad som görs i vården (åtgärder för att främja goda levnadsvanor) Resultat – effekt av åtgärder, relaterade till målen med åtgärderna (mått på levnadsvanor)

40 Exempel rökning Resultatindikator: Andel dagligrökare Processindikator: Andel dagligrökare som fått kort rådgivning rådgivning rådgivning med uppföljning kvalificerad rådgivning telefonrådgivning webb- eller datorbaserad rådgivning 40

41 Utvecklingsarbete Idag saknas datakällor för att följa de föreslagna indikatorerna på nationell nivå. Därför är riktlinjearbetets indikatorer ’utvecklingsindikatorer’. 41

42 Levnadsvanefrågor Är underlag till resultatindikatorerna Kan användas för att rikta åtgärderna till dem med störst behov av att förbättra sina levnadsvanor Uppföljning av förändring i levnadsvanorna 42

43 Tobaksbruk 1. Mina rökvanor Jag har aldrig varit rökare Jag har slutat röka för mer än 6 månader sedan Jag har slutat röka för mindre än 6 månader sedan Jag röker, men inte dagligen cigaretter/dag cigaretter/dag 20 eller fler cigaretter/dag 2. Mina snusvanor Jag har aldrig varit snusare Jag har slutat snusa för mer än 6 månader sedan Jag har slutat snusa för mindre än 6 månader sedan Jag snusar, men inte dagligen Jag snusar dagligen dosor/vecka dosor/vecka 7 eller fler dosor/vecka

44 Alkoholbruk 1. Hur många standardglas dricker du en vanlig vecka? Dricker <1 standardglas/vecka eller inte alls 1 – 4 standardglas/vecka 5 – 9 standardglas/vecka 10 – 14 standardglas/vecka 15 eller fler standardglas/vecka 2. Hur ofta dricker, du som är kvinna 4, och du som är man 5 standardglas eller mer vid ett och samma tillfälle? Aldrig Mer sällan än 1 gång/månad Varje månad Varje vecka Dagligen eller nästan dagligen

45 Riskbruk Kvinnor: mer än 9 glas per vecka eller 1 eller fler intensivdrickartillfällen per månad. Män: mer än 14 glas per vecka eller 1 eller fler intensivdrickartillfällen per månad. Gravida: all alkoholkonsumtion är riskbruk.

46 Fysisk aktivitet 1. Hur mycket tid ägnar du en vanlig vecka åt fysisk träning, som får dig att bli andfådd, till exempel löpning, motionsgymnastik, bollsport? 0 minuter/ Ingen tid Mindre än 30 minuter minuter (0,5 – 1 timme) minuter (1 – 2 timmar) mer än 120 minuter (2 timmar) 2. Hur mycket tid ägnar du en vanlig vecka åt vardagsmotion, till exempel promenader, cykling, trädgårdsarbete? Räkna samman all tid (minst 10 minuter åt gången). 0 minuter/ Ingen tid Mindre än 30 minuter minuter (0,5 – 1 timmar) minuter (1 – 1,5 timmar) minuter (1,5 – 2,5 timmar) minuter (2,5- 5 timmar) mer än 300 minuter (5 timmar)

47 Otillräcklig fysisk aktivitet Mindre än150 aktivitetsminuter i veckan. Resultaten från fysisk aktivitetsfrågorna 1 och 2 vägs samman till ett mått kallat ”aktivitetsminuter”. Tiden i den mera intensiva aktiviteten i fråga 1 räknas dubbelt. Ex. 45 minuters promenad + 45 minuters löpning blir: 45+90=135 aktivitetsminuter.

48 Matvanor 1. Hur ofta äter du grönsaker och/eller rotfrukter (färska, frysta eller tillagade)? Två gånger per dag eller oftare (3 p) En gång per dag (2 p) Några gånger i veckan (1 p) En gång i veckan eller mer sällan (0 p) 2. Hur ofta äter du frukt och/eller bär (färska, frysta, konserverade, juice etc.)? Två gånger per dag eller oftare (3 p) En gång per dag (2 p) Några gånger i veckan (1 p) En gång i veckan eller mer sällan (0 p) 3. Hur ofta äter du fisk eller skaldjur som huvudrätt? Tre gånger i veckan eller oftare (3 p) Två gånger i veckan (2 p) En gång i veckan (1 p) Några gånger i månaden eller mer sällan (0 p) 4. Hur ofta äter du kaffebröd, choklad/godis, chips eller läsk/saft Dagligen (0 p) Nästan varje dag (1 p) Några gånger i veckan (2 p) En gång i veckan eller mer sällan (3 p)

49 Ohälsosamma matvanor Ett kostindex där maxpoäng är 12. 0–4 poäng: betydande ohälsosamma matvanor, 9–12 poäng: följer kostråden i stort sett De föreslagna frågorna ska fånga upp dem med störst förbättringspotential, det vill säga de som får 0–4 poäng

50

51 Vad händer nu? Synpunkter fram till 13 december Nyhetsbrevet – det senaste om riktlinjerna och andra nyheter från Socialstyrelsen Slutlig version våren 2011

52

53 Principer för prioriteringen Hög prioritet Allvarliga tillstånd och stort behov Stor medicinsk nytta Låg kostnad per effekt Låg prioritet Liten medicinsk nytta i förhållande till kostnaden Ofullständigt/motstridigt vetenskapligt stöd och samtidigt andra alternativ med gott vetenskapligt stöd Andrahandsval

54 Sök i riktlinjerna


Ladda ner ppt "Socialstyrelsens nationella riktlinjer för god vård och omsorg."

Liknande presentationer


Google-annonser