Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Förvaltningshögskolan Makroekonomi Osvaldo Salas FÖRELÄSNING 5  Pengar  Prisnivå och växelkurs Litteratur: kapitel 11 och 12, (F&J) © Fregert och Jonung,

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Förvaltningshögskolan Makroekonomi Osvaldo Salas FÖRELÄSNING 5  Pengar  Prisnivå och växelkurs Litteratur: kapitel 11 och 12, (F&J) © Fregert och Jonung,"— Presentationens avskrift:

1 Förvaltningshögskolan Makroekonomi Osvaldo Salas FÖRELÄSNING 5  Pengar  Prisnivå och växelkurs Litteratur: kapitel 11 och 12, (F&J) © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur 1

2 2 Handel i en bytesekonomi  Bytesekonomi En ekonomi i vilken en vara byts mot en annan utan ett allmänt accepterat betalningsmedel.  Antalet priser i en bytesekonomi är mycket större än i en penningekonomi.  Byteshandel är kostsamt och hindrar därmed specialisering och tillväxt.

3 © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur 3 Handel i en penningekonomi  Pengar Allmänt accepterade betalningsmedel  Monetär ekonomi En ekonomi i vilken varor byts mot pengar som sedan byts mot andra varor.  Likviditet Bytbarhet. Pengar är den mest likvida varan.

4 © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur 4 Pengars funktioner  Pengar har tre funktioner: –Bytesmedel (medium of exchange)  tillräcklig förutsättning –Värdebevarare (store of value)  nödvändig förutsättning –Värdemätare (unit of account)  ej nödvändig förutsättning

5 © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur 5 Från varupengar till kreditpengar  Mynt Ursprungligen metall i standardiserade viktenheter för vilka penningenheten är lika med en viktenhet. När myntet minskar i vikt eller renhet minskar myntets värde och inflation uppstår.

6 © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur 6  Kreditpengar Pengar i form av depositionsbevis (sedlar) eller banktillgodohavanden som skapats genom utlåning av banken.  Reservkvot Kvoten mellan bankens reserver, till exempel guld, och depositioner.  I en modern ekonomi utgörs bankens reserver av centralbankens pengar (kontanter och bankernas tillgodohavanden hos centralbanken)

7 © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur 7  Potentiellt problem med kreditpengar: Bankpanik ( bank run) Den rusning som uppstår när insättare till följd av ett (sant eller falskt) rykte förlorar förtroendet för banken och därmed kräver att få sina depositioner inlösta. –Solid Att kunna uppvisa ett positivt eget kapital. –Likvid Att ha tillräcklig mängd likvida medel till sitt förfogande.

8 © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur 8  Sedlar Depositionsbevis i jämna belopp. Under metallmyntfot kan sedlar lösas in mot metall.  Giro-, check- och betalkortssystem Metoder för att meddela banken om överföringar mellan bankkonton. Hur betalar man med kreditpengar?

9 © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur 9 Betalning med banktillgodohavande: girosystem

10 © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur 10 Betalning med banktillgodohavande: checksystem

11 © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur 11 Från metallmyntfot till pappersmyntfot  Metallmyntfot Ett system i vilket pengar består av metall eller är inlösliga mot metall.  Pappersmyntfot Ett system i vilket pengar inte är inlösliga mot någon metall. –Dagens myntfot är en pappersmyntfot –Förutsättning 0: Pengarna är skyddade som lagligt betalningsmedel (legal tender) –Förutsättning 1: Pengar kan ej lätt förfalskas –Förutsättning 2: Pengar finns i begränsat utbud

12 © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur 12 Penningmängden  Från snävt till brett augusti 2008, miljarder SEK M0 = allmänhetens innehav av kontanter = 96 M1= M0 + ej tidsbunden bankinlåning = M2 = M1 + tidsbunden bankinlåning = M3 = M2 + korta penningmarknadsinstrument= 2 176

13 © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur 13 Centralbanken och penningmängden  Steg 1: Bestämning av den monetära basen  Monetär bas = utelöpande sedlar och mynt = M0 + bankernas kontantinnehav  Centralbanken har monopol på att ge ut monetär bas.

14 © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur 14  Hur påverkar centralbanken den monetära basen? –lån till allmänheten –öppen marknadsoperation –valutamarknadsintervention  vanligaste metoden i Sverige: –öppen marknadsoperation (i form av s.k. repor)

15 © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur 15 Expansiv öppen marknadsoperation: centralbanken köper statspapper från allmänheten i utbyte mot monetär bas: TillgångSkuld ValutareservMonetär bas  Statspapper  Eget kapital TillgångSkuld Utländska tillgångar Lån Statspapper  Monetär bas  Eget kapital Centralbankens balansräkning Allmänhetens balansräkning Centralbanken Allmänheten MB Statspapper

16 © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur 16  Steg 2: Fördelning av den monetära basen mellan allmänhet och banker  Allmänheten behåller en viss mängd monetär bas som kontanter och sätter in återstoden på banken.

17 © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur 17  Steg 3: Kreditmultiplikatorns inverkan  Banker skapar pengar genom utlåning.  bankreserver = bankernas innehav av kontanter + bankernas tillgodohavanden i centralbanken  reservkvot = reserver / inlåning

18 © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur 18 De tre stegen : MB  Centralbanken kontrollerar indirekt penningmängden CU = kontanter hos allmänheten, D = bankinlåning M = CU + D = penningmängd MB = R + CU = monetär bas Steg 1: Centralbankens penningpolitik:  MB  =  CU +  D RR  CU Steg 2: Allmänhetens beslut DD Steg 3: Bankernas utlåning

19 © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur 19 Förhållandet mellan monetär bas och penningmängd D CU R M = CU + D = penningmängd MB = CU + R = monetär bas

20 © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur 20 Ökning av monetär bas och penningmängd om CU är konstant D CU R M = CU + D = penningmängd MB = CU + R = monetär bas  D =  M RR

21 © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur 21  Kreditmultiplikatorn Kvoten mellan penningmängd och monetär bas, ett tal större än ett när reservkvoten är mindre än ett.  Kreditmultiplikatorn =  = = – c = CU/D = allmänhetens kontanter/bankinlåning, (steg 2) – r = R/D = bankernas reserver/bankinlåning (steg 3) –Härledning: FJ, sid. 227, fotnot 2  Exempel: –a) Allmänheten använder inte kontanter: c =0; r = 0,1   =10 –b) 10 % av allmänhetens penninginnehav är i form av kontanter: c =0,1; r = 0,1;  = (0,1+1)/(0,1+0,1) = 5,5

22 © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur 22 Den klassiska kvantitetsteorin  Pengars omloppshastighet Ett mått på hur ofta pengar används under en viss tidsperiod. Omloppshastigheten, V, beräknas genom att totala utgifter divideras med penningmängden.  V

23 © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur 23  Definition V  Bytesekvationen M  V = P  T  Totala utgifter är lika med penningmängden, M, gånger omloppshastigheten, V, i sin tur lika med prisnivån, P, gånger mängden transaktioner, T.  Exempel: M = 50, V= 4, T = 100, P=2 Totala utgifter = M*V = 50*4 = 100*2 = P*T = 200

24 © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur 24  Inkomstomloppshastighet Nominell BNP dividerat med penningmängden V = P  Y/M Y = real BNP

25 © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur 25 Kvantitetsteorin  V = P  Y/M  V = P  Y  Om V och Y är konstanta: –Prisnivån är direkt proportionell mot penningmängden ty: P = M  V/Y = M  konstant

26 © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur 26 Köpkraftsparitetsteorin för växelkurser  Arbitrage Riskfri vinst som uppstår genom att någonting köps billigt och säljs dyrt.  Lagen om ett pris Samma vara ska, uttryckt i gemensam valuta, ha samma pris på olika platser, transport- och tullkostnader borträknade.

27 © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur 27  Absolut köpkraftsteori för växelkursen Nivån på växelkursen är på lång sikt lika med kvoten mellan priserna i lokal valuta för varukorgar med samma innehåll. –Specialfall: Big Mac-index, P = kronor per Big Mac i Sverige, P* = dollar per Big Mac i USA. (see

28 © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur 28 Sverige-USA: SEK/dollar

29 © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur 29  Depreciering En försvagning av valutan till följd av att priset på utländsk valuta stiger.  Appreciering En förstärkning av valutan till följd av att priset på utländsk valuta sjunker.


Ladda ner ppt "Förvaltningshögskolan Makroekonomi Osvaldo Salas FÖRELÄSNING 5  Pengar  Prisnivå och växelkurs Litteratur: kapitel 11 och 12, (F&J) © Fregert och Jonung,"

Liknande presentationer


Google-annonser