Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Christina Agvald-Öhman Thomas Nolin Egenkontroll av data Varför då?

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Christina Agvald-Öhman Thomas Nolin Egenkontroll av data Varför då?"— Presentationens avskrift:

1 Christina Agvald-Öhman Thomas Nolin Egenkontroll av data Varför då?

2  Varför?  För vems skull?  Vem ska göra det?  När ska det göras?  Finns hjälp att få?  Hur kan jag börja eller fortsätta?

3 Vi vill kunna lita på våra data för att  Internt kunna jämföra år från år och värdera om förbättringsåtgärder haft någon effekt  Kunna presentera valida data till beställarstyrelser, SKL- öppna jämförelser m.m.  Använda i undervisning av all personal  Debitera våra tjänster

4 Egenkontroll - hur gör vi på bästa sätt?  Genom att: – Samarbeta och lära av varann – Inse att kvalité kostar – tid, pengar och personal – Kvalitetssäkring är viktigt och roligt – vi kan åstadkomma positiva förändringar som resulterar i bättre vård för våra patienter

5 Viktiga frågor att ställa sig  Hur bra registrering har jag på min avdelning?  Hur kan jag förbättra den?  Hur mycket resurser är rimligt att satsa?  Satsa på några prioriterade åtgärder?  Komplikationer – vad säger dom om min avdelning?

6 Registrera data till SIR – så här?

7 Eller så här?

8  Exempel från IVA Karolinska Huddinge – CVK-relaterade infektioner – Förekomst av multiresistens – Åtgärder – SAPS3

9 SK050 CVK-relaterad infektion  Incidens – vi började registrera 2002  Började samtidigt med omslagstid  Läkarna ansvariga för komplikationsregistreringen  Egenkontroll via laboratoriet – vi missade 2/3 av infektionerna !!  Varför??

10 Svårt att förstå och kolla odlingssvar… Därför….. CVK-relaterad infektion - definition  Alt 1: Positiv odling av blod från perifer ven samtidigt som samma bakterie isolerats från kateterspetsen eller  Alt 2: Samma bakterier hittas i blododlingar som tagits samtidigt från perifer ven och central venkateter och där tid till växt för kateterblod är minst 120 min kortare än tid till växt för blod från perifer ven

11 Svenska Intensivvårdsregistret11 Lättare att förstå en bild?

12 Vår incidens över åren?  2.20 /1000 dagar 2009  3,99 /1000 dagar 2010  4,35 /1000 dagar 2011  > 3,3/1000 dagar – åtgärder behövs!!  Realistiskt mål 2013?  Hur ska vi nå dit?

13 Utan spaning, ingen aning….

14 Karolinska IVA Huddinge  Förekomst av multiresistens  Smittisolering

15 Incidens MRB i SIR 2010

16 Kvalitetsindikatorn 2010 …

17 Incidens MRB i SIR 2011….

18 Kvalitetsindikatorn 2011 …

19 Åtgärder med start och sluttid  Prioriterat: CVK-liggetid, smitt- och skyddsisolering, ventilatortider (invasiv + NIV) och CRRT - dubbelkollas!  Mindre prioriterat: TEE, EN, TPN,bronkoskopi, tracheotomi (kir + percutan) m.m. Noteras oftast men dubbelkollas ej.

20 SAPS3 – start 2011 i ”skarpt läge”  Januari 2011 – kompletta SAPS3 35,6 %….. – Probleminventering - majoriteten blev fel pga tidsfönstret. – Benchmarking – hur gör CIVA Karolinska Solna? – Få till stånd en datalösning som förenklar – Undervisning av läkarna vid flera tillfällen  December kompletta SAPS3 75 % – Datalösning ej klar –siktar mot 100% när den är i drift.

21 Hur gör vi vår registrering?  Infektionsregistrering – en dedicerad sjuksköterska och en läkare ansvariga. Följer alla patienter varje vecka konsekutivt.  Komplikationer och åtgärder – läkare ansvariga och registrerar på sina patienter varje dag i samband med rond samt vid in- och utskrivning.  ”Brandvägg” i form av IVA-ansvarig läkare varje vecka plus en dedicerad sjuksköterska.

22 Att registrera noggrant med hög kvalité är viktigt, men… Många registreringar blir det. Tänkte inte på det…

23 Förbättringsutrymme?  Registrera så nära händelsen som möjligt! – Α och Ω!  Vem registrerar vad och när på avdelningen? – Finns riktlinjer och ansvarsfördelning för detta?  ”Att göra” påminnelser – Avvägning: underlätta vs irritation  Finns kunskapen? – Kan jag som registrerar SIR:s riktlinjer?  Egenkontroll av data – Kan jag lita på mina data?

24 Ledningsfråga på avdelningen!  Korrekt och så fullständig registrering som möjligt är en naturlig del av arbetet – Kulturfråga  Valida data  Egenkontroll av verksamhetens kvalitet

25 Vad är egenkontroll av data?  Det är en systematisk kontroll av Din intensivvårdsavdelnings datakvalitet utifrån SIR:s riktlinjer  Det är ej medicinsk kvalitetsrevision (MKR) – som är en professionell granskning av medicinsk kvalitet på Din avdelning  Termen ”revision” är hämtad från ekonomin. Ordet klargör att granskningen har en mer formell karaktär än en kollegial diskussion.

26 Vad är det som kontrolleras? 1.Är registrerat värde till SIR detsamma som finns dokumenterat i journalen? 2.Är data till SIR korrekt data enligt SIR:s riktlinjer? Med journal avses här all information som har med patientens vård att göra – t.ex., journaltext, laboratorievärden, övervakningslista, röntgensvar, bakteriologiska svar osv.

27 Vem gör kontrollen?  1-2 personer från egna avdelningen med kunskap om intensivvård och i avdelningens IT-system och som har avsatt tid för arbetet

28 Vilken är SIR:s roll?  Data från egenkontroll skickas ej till SIR  Det är ett avgränsat verktyg i klinikens kontinuerliga förbättringsarbete med datakvalitet  SIR:s roll är att tillhandahålla ett hjälpmedel för avdelningens egenkontroll

29 Hur presenteras resultatet?  I slutet av excelfilen finns 3 kalkylblad med kumulativ summering av granskningens resultat, i antal och andel – dels i tabellform, – dels i diagramform  Antal  Andel

30 Utgångsläget - Tabell

31 Efter kontroll av 10 fall….

32 Utgångsläget – Diagram (antal)

33 Efter kontroll av 10 fall….

34 Utgångsläget – Diagram (andel)

35 Efter kontroll av 10 fall….

36  Post-för-post redovisning – Varje variabel redovisas för sig som en andel – Ex S-Bilirubin i Box III för SAPS3  Sammansatt redovisning – Sum. reg. enl. SIR:s riktlinjer Sum. reg. som borde ha gjorts enl. SIR:s riktlinjer – Ex Avlidna på IVA uppföljning enligt protokoll  Allt-eller-Inget redovisning – Lämpar sig för variabler som i sin tur byggs upp av 4-8 mätbara delar – Ribban anges så att endast om alla ingående delkomponenter fyller SIR:s riktlinjer, så räknas det i täljaren – Antingen är all registrering enligt SIR:s riktlinjer eller så är den det inte – Ex registrering av vissa negativa händelser och komplikationer Hur beskriva resultatet? Hur är inställningen i valideringsprogrammet?

37 Avlidna intensivvårdspatienter  Vårdtillfälle finns och matchande protokoll finns – Så borde det vara!  Vårdtillfälle finns, men inget protokoll finns – Protokollet har ännu inte fyllts i?  Vårdtillfälle finns, men inget matchande protokoll – Reservnummerproblematik?  Webbaserat protokoll finns, men inget matchande vårdtillfälle – Varför? Kontinuerlig bevakning av fullständigheten Webbaserade protokoll utan vårdtillfälle i SIR!

38 ”Allt-eller-Inget” Mätning  Om avd har 5 statistiskt oberoende kvalitetsindikatorer för vården, där avdelningen når 90 % i var och en av dessa, kan det tyckas att kvaliteten är mycket god  Andelen patienter vars vård uppfyller kraven för alla dessa 5 indikatorer blir dock endast 59 %  ”Som man ropar i skogen får man svar” All-or-None Measurement

39 Vad kan kontrolleras?  Grunddata  Diagnoser  Riskjustering  Sviktande organsystem  Åtgärder  Vårdtyngd  Negativa händelser och komplikationer  Behandlingsstrategi  Avliden på IVA uppföljning

40 Excelfilens blad  Grunddata  Diagnos  SAPS3  SOFA  Åtgärd IVB  Åtgärd CRRT  VTS  NEMS  Multiresistenta bakterier  VAP  Clostr Diff Enterocolit  Svår hypoglykemi  CVK relaterad infektion  Pneumotorax  Trakealtub/-kanyl dysfunktion  Nattlig utskrivning  Oplan reintub el rekanyl  Oplan återinläggning  Resultat - Tabell - Diagram, antal - Diagram, andel  Riktlinjer för granskning  Slumpvis urval av vårdtillfällen för kontroll  Avliden på IVA uppföljning  Behandlingsstrategi

41 Grunddata  Fokus på – Vårdtyp – Start/slut tider för vårdtillfället – Ankomsttid – Ankomstväg – Utskriven till – Vårdresultat

42 Diagnoser  Fokus på – Primär IVA-diagnos – Vissa infektiösa sjukdomar  Infektiös agens  Antibiotikaresistens – Nyckeldiagnoser – Viktiga diagnoser – Viktiga associerade el komplicerande diagnoser/tillstånd – Patientsäkerhetsdiagnoser

43 Riskjustering  SAPS3 – Box I – Box II – Box III

44 Sviktande organsystem  SOFA – In SOFA – Daglig SOFA 1 – Daglig SOFA 2 – Ut SOFA

45 Åtgärder  Fokus på – Invasiv ventilatorbehandling (IVB) – Kontinuerlig njurersättningsbehandling (CRRT)

46 Vårdtyngd  VTS – Saknade registreringar  NEMS

47  Bakteriell multiresistens på IVA  Ventilatorassocierad pneumoni, VAP  Clostridium difficile enterocolit  Svår hypoglykemi som uppkommit på IVA  Central venkateter (CVK) relaterad infektion  Pneumotorax, åtgärdskrävande  Trakealtub-/kanyl dysfunktion som leder till allvarlig händelse  Nattlig utskrivning  Oplanerad reintubation eller rekanylering  Oplanerad återinläggning på samma IVA ≤ 72 timmar Vissa negativa händelser och komplikationer

48 Avliden på IVA uppföljning  Ifyllt protokoll  Protokoll granskat av DAL/DAS  Kontakt med transplantationskoordinator vid diagnostik enligt direkta kriterier

49 Behandlingsstrategi  Under arbete i väntan på reviderade riktlinjer från SFAI

50 Hur kan filen användas?  Alt 1 – Välj slumpmässigt 10 % av avslutade vårdtillfällena under en definierad tidsperiod, t ex 1 månad – ex 10 % av 55 vårdtillfällen under mars månad 2012 blir 6 vårdtillfällen att granska  Alt 2 – Välj att begränsa antalet variabler som ska granskas till 1 eller 2, och bestäm hur många vårdtillfällen Du ska titta på.  Detta alternativ kan vara ett sätt att komma igång med arbetet.

51 SOSFS 2011:9  5 kap Systematiskt förbättringsarbete. – Riskanalys (ser framåt…) – Egenkontroll (granskar bakåt…), 2 §  Egenkontrollen ska göras med den frekvens och i den omfattning som krävs för att kunna säkra verksamhetens kvalitet  Allmänna råd – Nationella och regionala kvalitetsregister – Öppna jämförelser – Avdelningens nuvarande resultat med tidigare resultat – Granskning av journaler – …. Gäller fr.o.m. 1 jan 2012 Genom författningen upphävs SoS:s föreskrifter (SOSFS 2005:12) om Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i HoS Förutsätter valida data Avdelningens egenkontroll av data

52 Datakvalitet – relevanta mått  Exakthet (Accuracy) – Riktigheten i registrerade data, dvs. graden av överensstämmelse mellan registrerade data och kontrollerad uppgift (=journalhandlingar)  Fullständighet (Completeness) – I vilken utsträckning som nödvändiga/efterfrågade data har registrerats av de som hade kunnat registreras (enligt riktlinjer)

53 Nollvision?  Nollvision möjlig? – Är det en realistisk målsättning att inte ha några fel i vår registrering?

54 Fel i data – var uppstår de? Automatic data collection Manual data collection Data errors Arts DG, De Keizer NF, Scheffer GJ. Defining and Improving Data Quality in Medical Registries: A Literature Review, Case Study, and Generic Framework. J Am Med Inform Assoc 2002; 9: National Intensive Care Evaluation registry, NICE

55 Referenser 1.Medicinsk kvalitetsrevision. Ett instrument för att förbättra den medicinska verksamheten. Sveriges läkarförbunds och Svenska Läkaresällskapets enhet för Medicinsk Kvalitetsrevision. 2.Nolan T, Berwick DM. All-or-None Measurement Raises the Bar on Performance. JAMA 2006; Arts D et al. Defining and Improving Data Quality in Medical Registries: A Literature Review, Case Study, and Generic Framework. J Am Med Inform Assoc 2002; 9:600– Goldberg SI et al. Analysis of Data Errors in Clinical Research Databases. AMIA 2008 Symposium Proceedings Page SOSFS 2011:9. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. 6.Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). Meddelandeblad Nr 11/


Ladda ner ppt "Christina Agvald-Öhman Thomas Nolin Egenkontroll av data Varför då?"

Liknande presentationer


Google-annonser