Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Christer Foghagen 2013.  Economies of Signs and Space (Lash & Urry 1994)  Gränserna mellan kultur och ekonomi håller på att lösas upp och ingetdera.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Christer Foghagen 2013.  Economies of Signs and Space (Lash & Urry 1994)  Gränserna mellan kultur och ekonomi håller på att lösas upp och ingetdera."— Presentationens avskrift:

1 Christer Foghagen 2013

2  Economies of Signs and Space (Lash & Urry 1994)  Gränserna mellan kultur och ekonomi håller på att lösas upp och ingetdera fält kan existera som separat delsystem i samhället.

3  Ekonomins kulturalisering och kulturens ekonomisering  Storytelling och ekonomiskt mervärde  Den ‘politiska kulturen’. Politiken tillskriver kulturen rollen som motor för ekonomisk tillväxt – men vad händer då med kulturen 

4  Vilken kultur är kultur i en kulturell ekonomi?  Kulturindustrins globalisering och den globala kulturens unikitet – föreställningar om kulturella praktiker.  * det rurala  * konsten  * maten och dess tillredande  * turismen  Dessa blir medel i regioners tillväxtsträvan

5 Köpslåendet Det är sant att prosaförfattaren skriver och att diktaren också gör det (kunde lika väl vara målaren och konstmålaren). Men dessa två skriv-handlingar har inget annat gemensamt än rörelsen hos handen som nedtecknar bokstäverna. I övrigt finns ingen kommunikation mellan prosaistens universum och diktarens (Sartre 1964). Utan tvivel ligger känslan, ja, till och med lidelsen – och varför inte också vreden, den sociala indignationen, det politiska hatet – till grund för dikten (Sartre 1964). Att då politiskt omöjliggöra denna konstyttring om den inte “prostituerar” sig och ekonomiseras, är att ekonomisera språket, dess utforskning och i förlängningen, dess utveckling.

6 The excavation siteKöpslåendet Att vandra på Öland under hösten, vintern eller våren kan ofta ge känslan av att vandra i ett artefaktlandskap. Doften av sommarens grillfester, minnet av sand i hårbotten och den evigt dunkande musiken från nöjespalatsen är som en avlägsen saga. Istället slår tystnaden emot en och de igenbommade skyltfönstren står som monument över en förfluten tid (Foghagen,c 1994). Säsongsproblematik September är brytningstid, efter att en hel sommar ha samlat överflöd inför vintern, går butikerna i ide. Men vänta! Hösten, mickelsmäss, konst och skörd – ny säsong för öns turism

7 Bondens prisvarugörandet Levande landsbygd Skördefest Bo på lantgård Konstrunda Äppelriket Astrid Lindgrens landskap Mekanisering Import och export

8  Rurality and identity  KRAV-landet  Men vad är lönsamt  Turism och konstutövning; inga ‘riktiga landsbygdssysslor’.

9 From Lefebvres (1991) triad of Space: Spatial practice Representations of space Representational space Transformed into rural space by Halfacree (2007); Frisvoll (2012); Foghagen (2013): Rural localities Formal representations of the rural Everyday lives of the rural

10 Hur förändras landsbygden och vilka konsekvenser får det? Vilken roll får arbete som representation för det rurala tillsammans med andra rurala representationer? Veterantraktorplöjning och traktoklubbar som markör för rurala identiteter (I huvudsak maskulina markörer).

11  Ekonomi som kulturell och socio-politisk sfär får ofta bli överordnad kulturen  Efterkrigstiden har inneburit att byråkratin och ekonomin har koloniserat vardags- och kulturlivet.  Hegemonisk cementering snarare än förening av de kulturella och ekonomiska sfärerna.

12

13

14

15  Redan i september sveper Öland tystnadens filt över landskapet.  Företagen börjar summera den gångna säsongen.

16  Men skördefesten då?  I skördetid och Mickelsmässa tar en ny säsong form. Ölands skördefest.  Under några dagar i september eller oktober blommar landskapet upp på nytt, människan återvänder och platserna fylls med liv.

17  Efter skördefesten dör platserna åter ut och landskapet slocknar i väntan på nästa säsong.

18  Östra Götaland och Öland är ett Sveriges mest besökta turistområden  Problematiken ligger i att turistsäsongen är så koncentrerad till sommarhalvåret  Hur utvecklar man nya säsonger?

19  Ett steg i den riktningen är Ölands skördefest  Förra årets skördefest hade fler besökare än midsommarhelgen  En av många positiva faktorer är att företagare utanför turiststråken märkt av en påtaglig ökad omsättning under skördefestdagarna

20  Syftet med studien var att kartlägga kvinnor som driver företag inom turism- och lantbruksnäringar på Öland och som deltagit i skördefesten  Hur många är det? Vilka verksamheter driver de? Vad betyder de för den lokala ekonomin? Hur kan kvinnors företagande vara nyckeln till en dynamisk turismutveckling?

21  Att utveckla nya turistsäsonger kräver att det finns entreprenörer som har möjlighet och beredskap att driva verksamhet året runt  Kvinnor driver företag i mycket större utsträckning på Öland än i övriga landet  De företagare som deltagit i skördefesten har redan visat att de driver verksamhet off- season

22

23  ”Öland är en bygd för turism, hotell, restaurang, service och handel, något som passar kvinnor”  Att driva företag är ett sätt att försörja sig på och ger möjlighet att stanna kvar i bygden  Kvinnor är nyckeln till en dynamisk turismutveckling för att dom bor och verkar på ön, betalar skatt, skaffar familj och skapar spin-off effekter

24  Genomsnittsföretagarinnan är 48 år.  Hon driver företaget som enskild firma (57 procent) aktiebolag (26) eller genom mannens lantbruk alt. Handelsbolag (17).  Företagarinnan har ett förflutet inom den offentliga utbildnings- eller omsorgssektorn (32 procent), lantbrukshustru (17 procent), resterande är exempelvis konstnärer eller jobbat inom restaurangbranschen

25  Det stora flertalet är folkbokförda på Öland (86 procent)  Många är inflyttare (69 procent)  De flesta har inte haft mer än ett företag  Mer än 50 procent av företagarna har procent av omsättningen från Turism

26 Upp till 5 år6-10 år11-15 årMer än15 år

27 Inga anställda Max 5 anställda 6-10 anställda Minst 11 anställda

28  Bestämma själv, vill vara företagare, entreprenörer (59 procent)  Inga jobb, måste tjäna pengar, måste ha företag för att få utöva sitt yrke (23 procent)  Platsrelaterat, bo kvar, vill utveckla regionen (18 procent)

29  Hotell, Ateljé, Vandrarhem, musteri, Mäklarfirma, Kroppkakebod, Konsthantverksförsäljning, Bo på Lantgård, Möbelaffär, Bageri, Strutsfarm, Restaurang, Park, Bussföretag, Hantverk, Rökeri, Camping, Konstgalleri, Rumsuthyrning, Affär, Kaffestuga, Bod, Leverantör av saft och vinäger, Internetcafé, Keramikförsäljning, Försäljning av frukt och grönsaker, Örtagård, Kryddförsäljning, Nöjespark…………..

30  50 procent har öppet året runt  Övriga under sommarsäsongen (runt maj till augusti)  På norra Öland är säsongen koncentrerad till 6 veckor  På södra Öland sträcker sig säsongen från Kristi- Himmelsfärd till Skördefesten  Sedan är det stängt igen!!!!

31  Endast tre företag säger att dom satsar på nya säsonger  Flera säger att de ska satsa på nya områden eller utvidga verksamheten (35 procent)  procent!!!! kommer inte utvidga verksamheten för att dom inte kan eller vill

32  DET MÅSTE VARA ÖPPET!!  DET MÅSTE TILL HÖGRE STANDARD!!  DET MÅSTE TILL ÖKAT SAMARBETE!!

33  Inte alla företag stänger i augusti!  Nedan följer ett antal exempel på företag som har verksamhet större delen av året.  Ett ökat samarbete och nätverksbyggande krävs dock.


Ladda ner ppt "Christer Foghagen 2013.  Economies of Signs and Space (Lash & Urry 1994)  Gränserna mellan kultur och ekonomi håller på att lösas upp och ingetdera."

Liknande presentationer


Google-annonser